Hoppa till huvudinnehåll

Behöver vi en plattare skatt?

Finlands skattesystem är dyrt och komplicerat. Ett enklare skattesystem skulle bli billigare och eventuellt sporra ekonomin, men det skulle sannolikt bli mindre jämställt.

Välfärdssamhället är tänkt att vara en slags Robin Hoodstat. Man beskattar rika strängare än andra och ger till de fattiga. I detta bygge spelar vår individuella skatteprocent en överraskande liten roll. År 2014 fick den offentliga sektorn in endast 6,7 procent av sina totala skatteinkomster på statens progressiva skatter. Det är de färskaste uppgifterna vi har.

Det som ger staten lejonparten av dess skatteinkomster är mervärdesskatten. Den betalar vi varje gång vi köper varor eller tjänster. Det är en plattskatt som för de flesta varor och tjänster är 24 procent. Det betyder att staten oftast tjänar 19,35 euro för varje 100 euro vi spenderar, oberoende av hur stora inkomster vi råkar ha.

För livsmedel, foder och i restauranger är mervärdesskatten lägre; 14 procent, och för till exempel mediciner, böcker och kultur bara 10 procent. Men för det mesta betalar vi en knapp fjärdedel i skatt för allt vi köper.

Mervärdesskatten slår mot de fattiga

Höginkomsttagare betalar oftast mera mervärdesskatt än andra eftersom de konsumerar för större summor. Samtidigt betalar småinkomsttagare ofta en större andel av sina inkomster i mervärdesskatt då de i regel är tvungna att använda en större andel av sina inkomster på konsumtion.

Dessutom är flera av de socialavgifter som vi betalar på våra inkomster också plattskatter. Till exempel pensionsavgiften och arbetslöshetsförsäkringsavgiften.

Staten samlar alltså in största delen av sina inkomster via plattskatter.

Dagens skattesystem är komplicerat

Jan D. Oker-Blom
Jan D. Oker-Blom Jan D. Oker-Blom Bild: Yle jan oker-blom

Vår skattestruktur fick Jan D. Oker- Blom att i början av sommaren publicera en pamflett om att ändra skattesystemet. Han är vd för nätverket för businessänglar FIBAN (Finnish Business Angels Network). (En businessängel är en person som med större summor pengar köper in sig i små uppstartbolag och hjälper dem att växa snabbare).

Jan D. Oker-Blom tycker att vårt skattesystem i dag är så otympligt att det gör mera skada än nytta. Olika skatter, föränderliga procentsatser och avdrag bygger upp en svårgripbar helhet som påverkas av våra inkomster, var vi bor, hur vi försörjer oss etc. För unga företagare är det svårt att förutse hur olika beslut påverkar den skatt de måste betala. Mycket tid som kunde användas till att främja företaget går åt till byråkrati.

Som Oker-Blom ser det har Finland redan nästan en plattskatt. Den kommunala skatten bygger på skattesatser som är lika för alla som bor i samma kommun. Utgångspunkten för statsbeskattningen är att den skall vara progressiv, men som vi sett är den i verkligheten också närmast en plattskatt.

Plattskatt är enklare och billigare

Därför tycker Jan D. Oker-Blom att Finland kunde ta steget helt ut och införa en skatt som bygger på en plattskatt. På det sättet kunde vi bli av med all dyr byråkrati utan att ändra skattesystemet värst mycket.

Så kunde skattesystemet göras så enkelt att vem som helst kunde räkna ut hur olika livsval påverkar inkomsterna. Till exempel kunde skatteprocenten för löne- och kapitalinkomster vara lika stor. Då skulle det inte mera löna sig för företagare att trixa genom att lyfta en del av sina inkomster som dividender i stället för som lön.

Jan D Oker-Blom föreslår ändå inte en ren plattskatt. Hans förslag har också en inbyggd progressivitet. Annars skulle den inte påminna om dagens system. Kommunskatten är nämligen inte den plattskatt som man ofta vill se den som.

Kommunalskatten är progressiv

Många debattörer ser fortfarande kommunalskatten som en plattskatt. Så även Jan D. Oker– Blom. Det beror på att kommunerna följer den kommunala inkomstskatteprocenten som varierar mellan 16,50 och 22,50 beroende på var vi bor, inte på vad vi förtjänar. I varje kommun är skatteprocenten alltså formellt den samma för alla.

Det som ändå gör kommunalskatten progressiv är att låginkomsttagare får göra större avdrag från kommunalskatten än höginkomsttagare. Därför betalar personer med små inkomster i praktiken en mycket lägre andel av sina inkomster till kommunen än den officiella kommunala skatteprocenten.

Eftersom en stor andel av våra inkomstrelaterade skatter går till kommunen har det här en stor betydelse. Det syns också i kommunernas ekonomi. Även om den progressiva inkomstskatten inte spelar så stor roll för staten är den avgörande för kommunerna.

Plattskatt med avdrag alternativ för Finland?

Det är för att beakta den här progressionen som Oker-Blom bygger in en progression också i sitt skatteförslag. Han gör en enkel modell med fast skatteprocent progressiv genom att föreslå ett avdrag som är lika stort för alla.

Skulle han föreslå en klassisk plattskatt räknar han med att en skatteprocent på 20 på alla inkomster skulle räcka för att staten och kommunerna skulle få in lika mycket skatteinkomster som i dag.

Men för att stöda låginkomsttagare föreslår han ett fast avdrag för alla. Det betyder att de första tusenlapparna skulle vara skattefria för alla. För att den totala summan av skatterna ändå skall vara lika hög som i dag måste skatteprocenten då höjas. Systemet blir progressivt, men inte lika progressivt som i dag.

Jan D. Oker-Blom för fram att en skattesats på 31 procent med ett grundavdrag på 10 000 för alla skulle ge den offentliga sektorn ungefär lika mycket skatteinkomster som dagens komplicerade system.
Alla skulle alltså få förtjäna de första 10 000 eurona skattefritt. Efter det skulle skattesatsen vara 31 för varje förtjänad euro oberoende av den årliga inkomstnivån.

I sin pamflett räknar Jan D. Oker- Blom dessutom med att ett enklare skattesystem skulle leda till ökad ekonomisk tillväxt. Om ekonomin är större skulle staten få in lika mycket pengar som i dag med högre grundavdrag och lite lägre fast skatteprocent. Då skulle låginkomsttagarnas situation inte försämras så mycket även om höginkomsttagarna får det bättre.

Sådana så kallade dynamiska effekter är ändå alltid osäkra. Därför väljer Yle nyheter att jämföra dagens situation med de siffror som Jan D. Oker-Blom ser att ger stat och kommuner lika mycket intäkter som i dag i ett oförändrat ekonomiskt läge.

Den första delen av Jan D. Oker- Bloms kurva är platt eftersom skatten är 0 procent för de första 10 000 förtjänade eurona. Efter det visar kurvan hur mycket skatt man betalar för alla sina inkomster totalt när man räknar med både de första skattefria inkomsterna och de följande som man betalar 31 procent i skatt för.

Grafik.
Grafik. Grafik

Större inkomstskillnader

Exemplen visar att också en plattskatt med avdrag skulle öka inkomstskillnaderna. Låginkomsttagare skulle förlora nästan nio procent av sina små inkomster. Höginkomsttagarna skulle få drygt fyra procent mera inkomster per år.

Samtidigt skulle skattesystemet bli enklare, klarare och billigare. Det skulle bli lätt att se hur olika förändringar i lön eller livssituation påverkar beskattningen. Många anser att ett sådant system kunde sporra företagandet i Finland och lyfta vår ekonomi på fötter.

Beräkningar visar att den rikaste procenten av befolkningen betalar mera inkomstskatt än hela den fattigare hälften av befolkningen. Å andra sidan beaktar den jämförelsen inte den platta mervärdesskatten som slår hårdare mot låginkomsttagarna. Det gör också en lägre progression om den inte kompenseras av en ekonomisk tillväxt. Dessutom växer inkomstklyftorna även om tillväxten skulle kompensera låginkomsttagarnas högre skatt.

Nyttan och skadorna av ökade inkomstklyftor hör till de mera debatterade frågorna inom ekonomin. Den senaste tidens politiska händelser har också aktualiserat frågan.

Många har sett till exempel Brexit som ett resultat av ökade klyftor mellan småinkomsttagare och välbeställda i samhället. Motsvarande trender syns i hela Europa och i USA, och ses av många som en förklaring till populistiska rörelsers ökade understöd och makt. Vid sidan av bl.a. traditionella kristliga värderingar och vänsterns rättviseargument kunde det stöda en ökad progression.
En sådan skulle vara möjlig tack vare det dyra och komplicerade skattesystem som vi har i dag.

Vad tycker du?

Vad tycker du?

Vi borde minska klyftorna i samhället och öka den progressiva beskattningen
63.4% (848 röster)
Vi borde införa plattskatt för enkelhetens och företagsamhetens skull
30.2% (404 röster)
Jag är nöjd med dagens system
6.4% (86 röster)
Antal avgivna röster: 1338

Mervärdesskatteprocenten har korrigerats 19.40.

Här kan du läsa om kampen om hur skattepengarna skall fördelas: