Hoppa till huvudinnehåll

Franchising sysselsätter allt fler, men kontrolleras inte av egna lagar

Holger Forsblom handlar med Jenni Rantala. Ägarparet Anne och Christian Andersson deltar i diskusionen
R-kioskerna hör till de finländska kedjor som är kända för konceptet med franchising. Arkivbilden kommer från Sibbo. Holger Forsblom handlar med Jenni Rantala. Ägarparet Anne och Christian Andersson deltar i diskusionen Bild: Yle/Stefan Paavola jenni rantala

Franchising sysselsätter allt fler finländare. Ändå finns det ingen egen lagstiftning för franchisingföretagande i Finland, bara allmänna lagar och ett etiskt regelverk.

Franchisingföretagarna sysselsätter snart 100 000 finländare, och det är inte längre bara McDonalds, Kotipizza och R-kiosken som följer den här företagsmodellen. Franchising finns nu också inom till exempel vårdbranschen och skogsbruket, och fler branscher är intresserade av det här konceptet.

Juha Vastamäki som är verksamhetsledare för Finlands Franchisingförbund påpekar att i dessa utmanande ekonomiska tider är franchising ett lockande alternativ för många.

- I Franchisingen kombineras egenföretagandets fördelar med den ekonomiska trygghet och kontinuitet som en ett känt varumärke erbjuder. Det här sänker tröskeln för att starta eget och ger synergieffekter, säger Vastamäki.

Nya koncept lockar i ekonomiskt dåliga tider

Under år 2016 väntas 5000 nya arbetstagare anställas av olika franchisingföretag, vilket betyder att branschen snart sysselsätter 100 000 finländare. Franchisingen är redan en fem miljarder euros business i Finland.

Vastamäki tror att orsaken till att franchisingbranschen klarar sig så bra trots de svåra ekonomiska tiderna, är att branschen inte är beroende av export, utan riktar in sig främst på den inhemska marknaden. Dessutom krävs det sällan stora investeringar. De tidsbundna franchisingkontrakten ger dessutom mera kontinuitet än åt vanliga egenföretagare.

De flesta företagarna är nöjda

Vid Finlands Franchisingförbund upplever man att företagarna överlag är väldigt nöjda.

I de fall där det uppstår problem mellan företagaren och kedjan är det ofta attitydproblem eller dåliga ekonomiska resultat som ligger bakom, konstaterar Juha Vastamäki, som anser att medierna lyfter fram de här fallen onödigt mycket.

- Allt hänger på att samarbetet mellan den enskilda företagaren och franchisingkedjan fungerar smidigt och problemfritt. En hälsosam kritik och vilja att utveckla sin business är inget problem, utan något som alla parter har nytt av. Det handlar ändå sällan om att uppfinna hjulet på nytt, utan om att kunna få hjulet att snurra så snabbt som möjligt genom att följa kedjans koncept, säger Vastamäki.

Franchising i praktiken

Franchising innebär i praktiken att man är egenföretagare, men ingår ett avtal med en kedja för att få bli en del av den. Du startar med andra ord eget under ett känt varumärke, vilket ger dig betydlig draghjälp och kontaktnät. Samtidigt är du bunden att betala en viss andel åt den kedja som hyr ut sitt varumärke och följa de krav som ägaren ställer. Franchisekontrakten ser olika ut, men är alltid tidsbundna, vanligtvis kring fem år.

Allmänna avtalslagar

Trots att franchisingen håller på att etablera sig på arbetsmarknaden finns det inga lagar i Finland som är stiftade specifikt för franchising. I Finland följer man bara allmänna lagar om företagsverksamhet och ett gemensamt europeiskt etiskt regelverk. Det här skiljer sig från situationen i Sverige, där man har infört lätt lagstiftning kring franchisingen.

- I Finland tillämpar man allmänna avtalsrättsliga principer. Om ett villkor i ett avtal är oskäligt kan det jämkas eller ogiltigförklaras, säger Åsa Krook, advokat på Borenius.

Avtalet kan också ogiltigförklaras om franchisegivaren till exempel inte har gett tillräcklig information eller har vilselett franchisetagaren. Helst sköter franchisebranschen det här själv.

- Vi förespråkar hellre att franchiseföretagarna utövar självreglering framom att det införs mera regler och lagstiftning, säger Juha Vastamäki.

I Finska franchiseföreningens etiska regler står det bland annat vilka företagare som anses lämpa sig bäst och att man inte får vilseleda varandra. På det här sättet försöker man trygga ett schysst spel mellan franchisegivaren och franchisetagaren.

Sällan problem i avtalen

Åsa Krook granskar de företags avtal som vill bli medlemmar i Finska franchiseföreningen. Hon säger att det sällan finns problem i avtalen hon tar del av.

- De utkast som vi får att gå igenom uppfyller långt de krav vi ställer. En orsak är att kedjan har en egen jurist som är erfaren inom ramen för franchising och som antingen uppgjort eller granskat avtalet, säger Krook.

Om det uppstår tvister om franchiseavtalet sköter man det oftast i en skiljedomstol, dels för att bevara affärshemligheter. Det är ändå förhållandevis sällan sådana tvister uppstår.

- Det är frågan om ett fåtal fall per år. Sammanlagt finns det bara några fall som handlagts i allmän domstol, säger Krook.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes