Hoppa till huvudinnehåll

Två dagar om året köper köken på Kimitoön bara lokalt

Anders Abrahamsson med en låda blomkål.
Lokala fiskare, bagare och odlare får sälja av sina godsaker då Kimitoön firar närmatsdag. Anders Abrahamsson bidrar med bland annat blomkål. Anders Abrahamsson med en låda blomkål. Bild: Yle/Monica Forssell anders abrahamsson,blomkål,jordbrukare

Det var i fjol höstas som ett gäng jordbrukare och tjänstemän från Kimitoöns kommun satte sig ner för att fundera på hur den lokala upphandlingen av grönsaker, spannmål, bär, frukt och fisk kunde stärkas.

I Kimitoön värnas det lite extra om maten i skolor, daghem och äldreboende och alla är överens om att närproducerat är att föredra.

Men att få efterfrågan och utbud att mötas, är inte helt lätt.

Två dagar för närproducerat i år

I våras ordnades en första dag för närproducerat och på torsdag går den andra av stapeln.

Dagen betyder att så mycket som möjligt av de råvaror som används i skolorna och daghemmens kök på torsdag, kommer från ön.

- Jag tycker att dagarna är jättebra, säger Lea Räisänen som i början av veckan körde ut ekologiskt odlade hallon och jordgubbar till de olika köken. Men hon tycker att det gärna kunde ordnas fler dagar för lokal mat än bara två gånger om året.

Lea Räisänen hämtar in bär i köket på daghemmet Silva.
Lea Räisänen bär in tio kilo hallon och jordgubbar i Amosparkens kök. Köksförman Hanna Lehtola håller upp dörren. Lea Räisänen hämtar in bär i köket på daghemmet Silva. Bild: Yle/Monica Forssell skolkök

- Odlarna får synlighet, det känns bra att bidra till att barnen får bra mat och förstås är det bra för försäljningen, förklarar Räisänen som har sina bärodlingar i Mjösund.

Räisänen får medhåll av Davina Ginström vid Kimito bageri. Någon enstaka dag har ganska liten betydelse för ekonomin men skulle kommunen i större utsträckning köpa bröd från det lokala bageriet skulle det helt klart ha en positiv inverkan på verksamheten.

- För många år sen levererade vi regelbundet bröd till skolorna, daghemmen och äldreboendena på ön. Det motsvarade ungefär en persons lön. Nu är den personens lön borta, förklarar Ginström.

Davina Ginström och Tony Holtegaard med en plåt bröd.
Davina Ginström och Tony Holtegaard hoppas på betydligt fler dagar för lokalproducerat i Kimitoöns kommun. Davina Ginström och Tony Holtegaard med en plåt bröd. Bild: Yle/Monica Forssell tony holtegaard,bagare

Davina Ginström tror inte att det produceras och odlas sådana mängder på Kimitoön att kommunen kunde gå in för att enbart köpa lokalt, men om kommunen kunde köpa ens en del på ön skulle det vara bra, tycker hon.

Anders Abrahamsson med en låda blomkål.
Anders Abrahamsson i Björkboda, levererar obesprutad blomkål, broccoli, sallad och squash dagen till ära. Anders Abrahamsson med en låda blomkål. Bild: Yle/Monica Forssell anders abrahamsson,blomkål,jordbrukare

- En fantastisk dag, säger jordbrukare Anders Abrahamsson. Barnen lär sig varifrån maten kommer och att man kanske kan få den på nära håll. Och fortsätter:
- Det är en bra början men vad är det som hindrar att man ordnar dagen lite oftare? Kanske till och med en gång i veckan? Eller varför inte bara använda lokala råvaror så länge det finns.

Beträffande utbudet tror Andersson nog att det går att producera så mycket som behövs. Man måste bara komma överens i tid, helst redan på vintern, så att odlaren vet hur mycket han eller hon ska så på våren.

I dag: tomat, gurka och fisk från ön

I dag är det i huvudsak tomat, gurka och fisk som Kimitoön köper lokalt. Att inte fler produkter köps av lokala producenter beror bland annat på att öns odlare inte har sådana mängder och sådana produkter som köken vill ha, förklarar Birgitta Parikka, kost- och städchef vid Kimitoöns kommun.

Till exempel potatis köper kommunen inte lokalt eftersom potatisen borde vara tvättad, skalad och skivad eller tärnad då den anländer till köket.

Potatis.
Det odlas nog potatis på Kimitoön, men det finns ingen som tvättar, skalar och skivar eller tärnar den färdigt. Potatis. Bild: Yle/Minna Almark rå potatis

- Det är otvättad så kallad mullpotatis som våra producenter kan leverera på ön och vi får inte ta in otvättad i köken, förklarar Parikka och tillägger att man under närmatsdagen nu gör ett undantag och gräver fram en gammal potatistvättare från förrådet.

Priset inte största problemet

För det mesta är priset inte en begränsande faktor, men till exempel jordgubbar odlade på Kimitoön kostar mer än gubbar som odlats på någon av de stora jordgubbsodlingarna i Finland, säger Parikka.

Jordgubbar.
Utländska bär undviker man i köken på Kimitoön, men till exempel då det serveras bärkräm används det i viss mån utländska bär. Jordgubbar. Bild: Yle/Patrick Holmström jordgubbe

Största problemet är ändå att produkterna inte är förbehandlade.

- Jag tror nog att vi skulle få produkter till ett helt bra pris på ön men det finns inte utbud i den utsträckning vi behöver och inte heller sådana produkter vi behöver, till exempel grönsaker som är förbehandlade, kött som är färdigt stekt och tärnat och så vidare.

Birgitta Parikka städ- och kostchef Kimitoöns kommun.
Birgitta Parikka. Birgitta Parikka städ- och kostchef Kimitoöns kommun. Bild: Yle/Monica Forssell birgitta parikka

Går man in för att i större utsträckning köpa lokala grönsaker som inte är förbehandlade, blir man tvungen att anställa mera kökspersonal, säger Parikka. Det här eftersom de nuvarande resurserna inte räcker till för att skala och tärna grönsaker och kött.

Dagar för lokalproducerat också nästa år?

Om det blir en fortsättning på dagarna för lokalproducerat och hur fortsättningen i så fall ser ut, är ännu oklart. Birgitta Parikka har den uppfattningen att jordbrukarna gärna säljer men inte vill transportera sina produkter till de olika köken utan hoppas att kommunen kunde köra runt och handla, men det har kommunen inte råd med, säger Parikka.

Anders Ekholm med en lök i handen.
Anders Ekholm: Varje dag skulle helst få vara ägnad den lokala maten. Anders Ekholm med en lök i handen. Bild: Yle/Monica Forssell anders ekholm,lökväxter,jordbrukare,Lök (Art)

Anders Ekholm, som bland annat odlar lök, var med om det första mötet kring dagarna och han ser gärna att det ordnas fler dagar för lokalproducerat om året.

- Helst skulle varje dag få vara en dag för lokalproducerat! Men han förstår också att till exempel avsaknaden av förbehandling är ett problem.

På Kimitoön finns inte heller odlare som satsar på bulkgrönsaker som kålrot och morot, berättar Ekholm och säger att Kimitoöjordbrukarna av tradition sysslar mest med spannmål och oljeväxter. Inte grönsaker.

- Men morötter kanske skulle vara något som någon med intresse och lämpliga marker kunde satsa på, funderar Anders Ekholm.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland