Hoppa till huvudinnehåll

Inkomstrelaterad dagpenning i vågskålen

TE-byrån i Vasa.
TE-byrån i Vasa. Bild: Yle/Joni Kyheröinen sysselsättning,arbetslöshet,Vasa

Inför budgetmanglingen funderar regeringen på ett sysselsättningspaket som syftar till att få ned arbetslösheten. En av de centrala frågorna är om längden på den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen kommer att förkortas.

- Jag vet ingenting om de pågående diskussionerna inom regeringen, men generellt kan man säga att vi borde se över hela systemet. Jag är säker på att det nuvarande systemet inte är optimalt, säger riksdagsledamoten Juhana Vartiainen (Saml).

Regeringen har redan kommit överens om att förkorta maximiutbetalningstiden med 100 dagar. Hur vill du ytterligare utveckla systemet?

- Min gissning är att en optimal försäkring skulle vara sådan att den kunde vara generösare i början, men kortare till längden. Generellt visar erfarenheten att det inte är något fel med en generös arbetslöshetsersättning. Men den måste avta i takt med att arbetslöshetsperioden fortsätter, och än så länge har vårt system varit extremt generöst vad längden beträffar, säger Vartiainen.

Riksdagsledamot Juhana Vartiainen under suomi-areena i Björneborg 2015.
Vi har ett generöst system, anser Juhana Vartiainen. Riksdagsledamot Juhana Vartiainen under suomi-areena i Björneborg 2015. Bild: YLE/Jaani Lampinen suomi areena

Långtidsarbetslösheten en utmaning

Nationalekonomen Christer K. Lindholm är inte övertygad om Vartiainen resonemang. Enligt Lindholm hjälper det inte att skära i förmånerna om det inte finns ett utbud av lämpliga arbetsplatser:

-Vi har under en längre tid haft en situation där uttryckligen långtidsarbetslösheten har ökat: Även om arbetslöshetsgraden i sig är lägre än under 90-talskrisen så har vi i stort ett lika många långtidsarbetslösa.

- Vi ser också att trenderna börjar gå isär. Nu verkar det som att arbetslösheten slutat öka, men däremot fortsätter långtidsarbetslösheten att växa. Det tyder på att det inte är incitament det handlar om, utan att det finns en växande grupp av arbetslösa som helt enkelt är väldigt svåra att sysselsätta, till exempel på grund av att de har en arbetserfarenhet och utbildning som det inte längre finns efterfrågan på.

Lindholm vill också ta kål på uppfattningen om att den finländska arbetslöshetsförsäkringen skulle vara särskilt frikostig.

- I motsats till vad som ibland hävdas så är vårt inkomstrelaterade stödet i Finland inte särskilt generöst. Den ska i princip vara 60 procent av bruttolönen. Men i och med att det inte betalas ut full ersättning för det belopp som överstiger 1700 euro i månaden så betyder att understödet för en medelinkomsttagare blir ungefär hälften av bruttolönen. Var och en kan föreställa sig att mitt i allt få sina inkomster halverade. Det svider nog i plånboken.

Christer Lindholm, en man utan hår sitter på en bänk vid Aura ås strand.
Att bli arbetslös svider i plånboken, säger Christer K. Lindholm. Christer Lindholm, en man utan hår sitter på en bänk vid Aura ås strand. Bild: Kjell Lindroos/Yle Åbo Akademi,christer lindholm

Alla deltar i finansieringen

Trots att merparten av den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen finansieras av arbetstagarna, arbetsgivarna och staten så måste man vara medlem i en arbetslöshetskassa för att ha tillgång till dagpenningen. Det är något Juhana Vartiainen gärna skulle ändra på.

- Vi borde ha en försäkring som omfattar alla löntagare. Nu omfattar systemet endast dem som hör till arbetslöshetskassorna, trots att finansieringen i praktiken sker via skattemedel, säger Vartianen.

Forskaren Christer K. Lindholm håller med:

- Det är nog ett argument jag kan ha förståelse för. Alla arbetstagare och arbetsgivare är med om att finansiera systemet. Dessutom står också staten för en rätt stor del av kostnaderna. Vi är alltså alla med om att finansiera systemet via skattemedel. Det är ett tungt argument för att göra systemet universellt.

Inkomstrelaterad dagpenning

  • En arbetslöshetsförmån som betalas till medlemmarna i en arbetslöshetskassa
  • Inkomstrelaterad dagpenning betalas för fem dagar i veckan under maximalt 500 arbetslöshetsdagar. Regeringen har tidigare kommit överens om att förkorta maximilängden för inkomstrelaterad dagpenning till 400 dagar.
  • Finansieras med statsandelar, arbetslöshetsförsäkringsavgifter, arbetsgivarens självriskavgifter för arbetslöshetsskyddet samt medlemsavgifter till arbetslöshetskassorna
  • Beloppet på den inkomstrelaterade dagpenningen beräknas enligt den lön som föregår arbetslösheten
  • Exempel: Om månadslönen varit 2000 euro blir dagpenningen 1245 euro. Om månadslönen varit 3700 euro blir dagpenningen 1869 euro.

Källa: Arbetslöshetskassornas samorganisation r.f. (TYJ)