Hoppa till huvudinnehåll

Statskuppen i Moskva påskyndade Sovjetunionens fall

Moskvakuppen (även kallad Augustikuppen) kollapsade på bara tre dagar, 19 till 21 augusti 1991. Men kuppen anses ha ruckat på Sovjetunionens statsskick så mycket att man i dag ser den som avgörande både för nedläggningen av kommunistpartiet och Sovjetunionens fall.

Morgonen den 19 augusti nåddes invånarna i Sovjetunionen av dramatiska nyheter. I sovjetisk tv berättar den kända nyhetsuppläsaren Inna Jermilova att Mihail Gorbatjov inte längre leder Sovjetunionen. Man talar om hälsoskäl, men en kriskommitté har tillsatts och undantagstillstånd skall råda i sex månader.

Kristian Ulfstedt rapporterar från Moskva. Det som pågår i Sovjetunionen måste ses som en statskupp. Kuppen har organiserats av en grupp regeringsmedlemmar från kommunistpartiet SUKP:s konservativa falang. Ledaren Gennadij Janajev har betecknats som en konservativ person, uppvuxen i partiapparaten. Han tillsattes av Gorbatjov, men är det nu slut med Gorbatjov-eran, med dess västvänliga reformer (glasnost)?

Pansarvagnar har setts. De baltiska staternas situation anses hotad.

Med efterklokhetens facit på hand är statskuppen och tidpunkten inte överraskande, menar redaktör Mikael Carpelan. Nationen var ett kaos.

Kuppmakarna anser att Gorbatjovs reformprogram har gått för långt och att det nya unionsavtalet som höll på att drivas igenom gav sovjetrepublikerna för stort självbestämmande.

Nu dominerar pansarvagnarna gatubilden. Gorbatjov lär sitta i husarrest på Krim. Moskva kan anses vara en belägrad stad. Rysslands populäraste politiker Boris Jeltsin har utlyst generalstrejk.

De flesta västerländska länder beklagar att man inte satsat på perestrojkan. USA:s president George Bush, Storbritanniens premiärminister John Major samt Estlands Lennart Meri och Edgar Savisaar är oroliga.

Finlands utrikespolitiska ledning beklagar och regeringen hoppas att det snart övergår till det normala.

Börskurserna rasade efter nyheten om Gorbatjovs fall. Tyskland, och i synnerhet den forna östtyska regionen, är starkt beroende av östhandeln. I Finland har handeln med med Sovjetunionen redan länge varit i svårigheter.

Ett motstånd mot kuppen i Sovjetunionen har uppstått. Det råder undantagstillstånd, men också protestdemonstrationer. Boris Jeltsin har tagit över Rysslands territorium.

Är statskuppen en sista desperat handling av konservativa krafter frågar man sig.

Obs går till djupet i sin sändning. Pertti Joenniemi har just kommit hem från Moskva. Han diskuterar med Geo Stenius om kuppen. Situationen är oklar, säger Finlands utrikesminister Paavo Väyrynen.

Ekonomisk blomstring lovar den nya regimen, men i det läge nationen befinner sig i är det inte lätt. Många strejkar. Också Finlands ekonomi berörs av händelserna berättar specialforskare Pekka Sutela på Finlands Bank.

Militära styrkor skickades in i bland annat dåvarande sovjetrepubliken Litauen. Kuppmakarna misslyckades dock med att hindra Boris Jeltsin, som i ett uppmärksammat tv-tal rådde militären att frångå sina order och vägra rikta sina vapen mot det egna folket. Efter att tre personer dödats i Litauen följde militären denna uppmaning, och kuppförsöket avbröts.

Den 21 augusti meddelar man att statskuppen är över. De åtta kuppmännen Gennadij Janajev, Valentin Pavlov, Vladimir Krjutsjkov, Dmitrij Jazov, Boris Pugo, Oleg Baklanov, Vasilij Starodubtsjov och Alexander Tizjakov har avsatts och flytt.

Kuppen anses ha ruckat på Sovjetunionens statsskick så mycket att man i dag ser den som ett avgörande skäl både till nedläggningen av kommunistpartiet och Sovjetunionens fall.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

Nyligen publicerat - Arkivet