Hoppa till huvudinnehåll

Polisen: Hälften av alla ensamkommande flyktingbarn riskerar att skickas hem

Pappa står med sin son vid ett fönster.
Pappa står med sin son vid ett fönster. Bild: Jeanette Björkqvist asylsökande,flyktingbarn

Hittills i år har 40 ensamkommande flyktingbarn fått avslag på sin asylansökan, men fler lär det bli. Alla dryga 600 asylansökningar har ännu inte behandlats. De som har släktingar i ett hemland som klassas som säkert, riskerar att få åka hem.

Wasi, som inte vill gå ut med sitt efternamn, är 17 år gammal och är hemma från Afghanistan. I tre månader promenerade han från sitt hemland till Finland.

Sedan drygt elva månader tillbaka bor han och går i skola vid Diakonissanstalten i Helsingfors, en liten och personlig flyktingförläggning för ensamkommande flyktingpojkar, med röda tegelhus som omsluter den lummiga innergården.

Wasi har ingen kontakt med sin mamma och pappa. Han vet inte var de är eller om de är vid liv eller inte.
Till Afghanistan vill han inte återvända och det behöver han inte heller.

För bara två veckor sedan fick han det glada beskedet från Migrationsverket att han får stanna i Finland.

- Jag är så lycklig. Nu är jag i säkerhet här i Finland, säger Wasi.

Men alla ensamkommande flyktingbarn får inte stanna.

Hälften av alla ensamkommande flyktingbarn kan få avslag på ansökan

Över 600 ensamkommande minderåriga barn har sökt om asyl i Finland i år. Av dem har asylenheten vid Migrationsverket hittills fattat 40 nekande beslut.

Det betyder inte att alla har skickats hem ännu, eftersom det går att överklaga beslutet. Barn, precis som vuxna, har bara två till tre veckor på sig att överklaga beslutet.

Totalt 40 ensamkommande flyktingbarn har alltså hittills fått nekande beslut i år och fler kommer det att bli. Alla de 600 ansökningarna har inte behandlats färdigt ännu.

På polisen i Helsingfors uppskattar kommissarie Liisa Lintuluoto att omkring hälften av alla ensamkommande barn får asyl. Det skulle innebära att hälften av barnen skickas hem.

- Om Migrationsverket inte kan utreda barnets föräldrar och släktingar, ger Migrationsverket uppehållstillstånd, säger kommissarie Liisa Lintuluoto på Utlänningspolisen i Helsingfors.

Många barn ljuger om sin ålder

Frågan är då varför så många barn inte får asyl i Finland.

En del av dem som redan har fått avslag på sin ansökan har ljugit om sin ålder och är alltså inte barn, berättar Mikaela Lindroos, överinspektör för Migrationsverkets mottagningsenhet.

- En stor del av dem är sådana som man inte har fått bekräftat att de är minderåriga och att det finns en stark misstanke om att de är vuxna i alla fall, säger Lindroos.

Mikaela Lindroos, överinspektör på mottagningsenheten vid Migrationsverket.
Mikaela Lindroos, överinspektör för Migrationsverkets mottagningsenhet, säger att asylsökande som ljugit om sin ålder riskerar att få åka hem, men behovet av internationellt skydd avgör i sista hand. Mikaela Lindroos, överinspektör på mottagningsenheten vid Migrationsverket. Bild: Julia Holmvik, Yle överinspektör,Migrationsverket (Sverige)

Hur många som har ljugit om sin ålder, av alla de 40 minderåriga som har fått avslag på sin ansökan, kan varken Migrationsverket eller Polisen svara på eftersom det inte förs sådan statistik.

Ingen kan heller svara på hur gamla barnen som fått avslag på ansökan är.

- För tillfället finns det ingen sådan statistik att få, säger Lindroos på Migrationsverket.

- Vi har inte statistik om hur många som ljuger, men där finns nog några, säger Lintuluoto.

Inget uppehållstillstånd om hemlandet är tryggt att återvända till

Andra orsaker till avslag på asylansökan är att hemlandet betraktas som tryggt att återvända till. Albanien och vissa områden i Irak och Afghanistan klassas av Migrationsverket som trygga, uppger Lindroos.

- En mindre del av barnen kommer från ett land eller område som kan anses vara tryggt, och så har de kommit med släktingar. Det betyder att de på ett tryggt sätt kan återvända hem också, säger Lindroos.

För att barnet ska skickas tillbaka krävs det att det finns släktingar i hemlandet som kan ta hand om barnet.

Liisa Lintuluoto på Utlänningspolisen påminner om att många ensamkommande barn har skickats iväg av sina föräldrar, som hoppas på att själva få komma till Finland när deras barn har fått asyl.

- Det händer att föräldrarna skickar sina barn hit till Finland och väntar på att barnen fått uppehållstillstånd. Efteråt, när barnen har uppehållstillstånd, vill föräldrarna också komma till Finland, säger Lintuluoto.

Ingen kollar upp barnets öde i hemlandet

Vad som händer med barnet efter att det har fått avslag på sin asylansökan, är det ingen på Migrationsverket som riktigt vet. Här tar nämligen Migrationsverkets ansvar slut.

I stället är det polisen som tar över verkställandet av själva utvisningen. Polisen följer med barnet till hemlandet. Inget barn lämnas vind för våg, försäkrar Lintuluoto.

- Polisen tar barnet hela vägen till destinationslandet. Vi måste vara säkra på att någon kommer till flygplatsen och tar hand om barnet, säger hon.

Däremot finns det ingen som följer upp hur det har gått för det här barnet, efter att det har skickats tillbaka till sitt hemland.

Överinspektör Lindroos ser inga problem med att Migrationsverket inte följer upp barnens öde, efter att de har skickats hem.

- Jag skulle ju nog väldigt gärna vilja tro att utredningen har gjorts så väl, att det inte finns fara mera när man gör det beslutet att ett barn inte kan stanna, säger Lindroos.

Tuija Åstedt, operativ direktör och ansvarig för asylsökande vid Diakonissanstalten i Helsingfors, tycker däremot att myndigheterna borde kolla upp hur det går för barnen.

- Jag tycker nog att vi borde följa upp det. Vems ansvar det är borde vi kanske tala om och besluta om. Vi talar om barn. Alla vi vuxna är ansvariga för alla barn, också här i Finland, säger Åstedt.

Tuija Åstedt, operativ direktör och ansvarig för asylsökande vid Diakonissanstalten i Helsingfors
Tuija Åstedt, operativ direktör och ansvarig för asylsökande vid Diakonissanstalten i Helsingfors, vill se att myndigheterna följer upp barnens öde också i hemlandet. Tuija Åstedt, operativ direktör och ansvarig för asylsökande vid Diakonissanstalten i Helsingfors Bild: Yle/Julia Holmvik asylsökande