Hoppa till huvudinnehåll

Skogscentralen: Dra inte ut på ägarbyte

Stig i barrskog, sommar eller höst, i högra hörnet är dekalen #skogstokig inklippt
Arkivbild. Stig i barrskog, sommar eller höst, i högra hörnet är dekalen #skogstokig inklippt Bild: Yle skogstokig

Många drar ut länge på ägarbyte av skog, och då hinner den nya skogsägaren också bli gammal. Nu efterlyser både skogsorganisationerna och staten yngre ägare.

I dag ägs skogen i Finland till fyra femtedelar av privatpersoner. Resten ägs av staten, kommuner, församlingar och olika bolag. Men i Österbotten kan den privatägda andelen vara ännu lite större säger Mårten Lövdahl på Skogscentralen.

- Ägandet har varit lite av en helig ko för oss österbottningar.

I Österbotten finns det 17 000 enskilda skogsägare som äger från fyra hektar skog och uppåt.

- Den minsta arealen är några hektar medan det finns också privatpersoner som äger 400 till 500 hektar, säger Lövdahl.

Skogsägarna flyttar till stan

Tidigare bodde de flesta skogsägare i åtminstone samma kommun som sin skog, men nu ser samhällsutvecklingen ut att ändra på det, säger Lövdahl.

- Man flyttar med sitt arbete ut till kusten och tätorter, och skogen finns förstås kvar.

Mårten Lövdahl från Skogscentralen
Mårten Lövdahl. Mårten Lövdahl från Skogscentralen Bild: Yle/Malin Hulkki Österbotten,Vasa,mårten lövdahl

Det här har också fört med sig nya former av ägande, som distansägare, och fler stadsbor som äger skog.

- Och det ser ut som att den här utvecklingen blir ännu snabbare, säger Lövdahl.

Ägarbyte bör ske i tid

Ägarbyten av skog sker fortfarande oftast inom familjen.

- Men det finns en viss vånda i att överlåta ägandet till yngre generationer, säger Lövdahl.

Det kan handla om att de yngre generationerna inte bor i närheten längre, att ingen är intresserad av att ta över eller också att man är oroliga för de skattar och avgifter som är förenade med ett ägarbyte.

- Tyvärr sparar man ofta på ägarbytena allt för länge.

Unga får gärna bli skogsägare

Medelåldern för en skogsägare är i dag 62 år. Det betyder att vissa förstås också är mycket äldre än så.

- Om en skogsägare som är 80 år ger över sin skog till följande generation så är den personen kanske i 50-årsåldern, och det är lite i senaste laget, säger Lövdahl.

Från Skogscentralen rekommenderar man att förbereda ägarbytet i så god tid som möjligt.

- Mottagaren får gärna vara i 30-50-årsåldern, det är det ultimata.

Att föryngra skogsägandet är något som efterfrågas på flera håll. I princip handlar det om alla organisationer som arbetar med eller för skogen, och dessutom staten.

- Det finns ambitioner att överflytta skogsägandet till yngre generationer medan tid är, säger Lövdahl.

Finns alltid att göra

Skogsarbetet blir aldrig färdigt, konstaterar Mårten Lövdahl, men den arbetsinsats som krävs varierar förstås med mängden skog.

- Sen beror det också på hur skogen ser ut. Handlar det om planteringar så behöver du arbeta där var fjärde, femte år.

Är skogen istället avverkningsmogen skog utan sly kan den stå 20-30 år utan att man behöver göra något åt den.

Intresse före kunskap

Det viktigaste för att äga skog är inte kunskap, säger Lövdahl.

- Det absolut viktigaste är intresse. Och tid och vilja att sköta om skogen.

När man sedan behöver utföra arbete i skogen finns det alltid rådgivning att få.

- Man kan vända sig till Skogscentralen, Skogsvårdsföreningen och de stora skogsbolagen har fältpersonal som gärna hjälper till.

- Det finns alltid någon att fråga av, det viktigaste är intresse och motivation.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten