Hoppa till huvudinnehåll

Skrivstilen finns inte längre

Gammaldags skrivstil, alfabetet och ett par exempelmeningar: Var god. Läs läxorna.
Skrivstilen är ett minne blott i den nya läroplanen. I stället sätts fokus på digitala hjälpmedel och kreativitet. Gammaldags skrivstil, alfabetet och ett par exempelmeningar: Var god. Läs läxorna. Bild: Yle/ Pia Santonen skrivstil,Ekenäs

Diskussioner i tidningar och på sociala medier har gjort den nya läroplanen till en het potatis i samband med att den nu införts i grundskolan. Vi listar några av nyheterna i Läroplan 2016.

Den nya läroplanen skapar debatt. De som tycker den är dålig pekar ut att den apar efter den svenska skolan, som vi alla vet att är mer eller mindre ett katastrofprojekt, och att den gör för stora förändringar i ett skolsystem som klarat sig bra i de omtalade Pisa-undersökningarna. På andra sidan har vi – som i alla andra debatter – de liberala, nytänkande reformisterna som tycker att det är nya tider och att det som läroplanen hämtar med sig är livsviktigt för Finlands framtid.

Ingen kan så klart säga vem som har rätt. Tiden får utvisa, helt enkelt. Men vad är det som är så banbrytande i den nya läroplanen att debattörer till och med utomlands häpnar av glädje eller fasa? Vi listar tre områden där den nya läroplanen skapar diskussion.

flicka med pekplatta i skog
Nu ska eleverna få komma ut ur klassrummet mera, och använda digitala hjälpmedel mer. flicka med pekplatta i skog Bild: Unsplash pekplatta

HUR, inte VAD

Det som verkar ha upprört flest människor är förändringen i definitionen av undervisningen. Tidigare har den finländska skolan varit en lärare som föreläser framför en uppradad klass.

Nu upphöjs elevernas egen kreativitet och klassrummet och katedern förlorar sin traditionella status. Lärare uppmuntras till att föra sina elever ut ur klassrummet för att utveckla och konkretisera lärandet. Eleven får mer plats i rampljuset och med hjälp av olika nya metoder, som digitala läromedel och sammansatta ämnen, får hen ganska långt själv skapa ett fungerande inlärningssätt.

Debatten tog fart i Sverige, där Svenska Dagbladets ledarskribent Inger Enkvist anklagar Finland för att kopiera Sverige och hon tycker det är befängt eftersom Finland enligt henne redan har ett perfekt skolsystem, till skillnad från Sverige där skolsystemet är under massiv kritik.

Här hemma har kritiken siktat på att färdigheter ska gå före allmänbildning och uppfostran.

Digitalisering

Digitala manickers betydelse växer också i den nya läroplanen. Det är mer viktigt än tidigare att eleverna kan använda IT-verktyg och skapa med hjälp av dem, medan läromedel på plattor eller dator ska användas i mån av möjlighet och nödvändighet.

Kritiken här har varit att digitaliseringen blir ett självändamål. Digitala hjälpmedel i sig är inte onda, menar skeptiker, men en kombination av lärare som inte kan använda digitala hjälpmedel och att det inte finns bra läromedel gör att undervisningen lider.

Kritik har också riktats mot att det inte är obligatoriskt för en kommun att ge (låna) plattor eller datorer till eleverna, vilket kan anses vara diskriminerande mot fattiga familjer.

Motargumentet är att barn redan använder maskiner hemma och i skolan till skillnad från då debattörerna var unga, och att många lågstadieelever redan nu lär sig koda och skapa kortfilmer.

Skrivstilen ut, små språk in

Kära läsare – skrivstilen är död! Jajamen, efter många år av funderingar till höger och vänster finns skrivstilen inte längre kvar i läroplanen. Eleverna ska inte längre lära sig skrivstil.

”Att kunna skriva för hand betraktas fortsättningsvis som viktigt”, står det i läroplanen, men skrivstilen har spelat ut sin roll och kvar blir helt vanligt skrivande.

Det här har såklart också skapat en hel del debatt. ”Framtidens barn kan inte skriva”, är ett vanligt argument. ”Dagens barn kan redan nu inte skriva”, kommer tätt inpå. Och nu pratar vi både själva skrivandet och skapandet av ett bra innehåll i sagda skrift.

Orsaken till att skrivstilen försvinner är att det tar upp onödig tid av skolgången att lära sig två olika sätt att skriva. I stället kan tiden nu användas på följande saker, som är nytt för läroplanen 2016: en timme extra gymnastik i veckan, det andra inhemska språket så tidigt som årskurs 1 (senast årskurs 3) eller ett främmande språk extra.

I den nya läroplanen finns för första gången dessutom bokstavsmodeller för de bokstäver som används i nordsamiskan, enaresamiskan, koltsamiskan och romani.

Men varför?

Kritikerna smäller alltså Finland på fingrarna för att man går mot en svensk modell som bevisligen inte fungerar, för att man tvingar in digitala verktyg i undervisningen och för mycket annat, bland annat uteblivna obligatoriska gymnasiekurser. Så varför ändra så radikalt på ett koncept som har fungerat?

Försvarstalet från myndigheterna är inte allt för långt. Dels har världen ändrat sedan den förra läroplanen kom 2004. Till och med förstaklassare har smarttelefoner, medan arbetsgivare ofta förutsätter goda IT-kunskaper. Alltså finns där utrymme att utbilda på rätt sätt. Dessutom har EU bestämda målsättningar för medborgarnas digitala kunskaper.

Andra saker som lett till en radikal nyupplaga av planen är att den förra var för vag, att den ströp kreativitet och att finländska elever blivit sämre i mätningar de senaste åren, både inhemska och internationella. En av professorerna som jobbat med den sade kort och gott att den är föråldrad.

Den nya läroplanen infördes i årskurserna 1-6 det här läsåret och kommer till årskurserna 7-9 gradvis från och med nästa år, och till gymnasierna kommer den årskursvis från och med i år.

Källa: Utbildningsstyrelsen

Nyligen publicerat - X3M