Hoppa till huvudinnehåll

Historisk upptäckt: Finländsk astronom har hittat jordlik planet nära vår grannstjärna

Illustration på planet nära stjärnan Proxima Centauri.
En konstnärs uppfattning av hur den nyligen upptäckta exoplaneten kan se ut. Den är i omloppsbana runt den röda dvärgstjärnan Proxima Centauri i solsystemet Alfa Centauri. Illustration på planet nära stjärnan Proxima Centauri. Bild: ESO/M. Kornmesser Proxima Centauri

En finländsk forskare har upptäckt en planet i den beboeliga zonen invid vår närmaste stjärna efter solen, och fyndet har styrkts av en internationell forskargrupp. Förutsättningarna är goda för att det ska finnas flytande vatten på exoplanetens yta, och möjligen också liv.

Astronomer har i åratal letat efter exoplaneter, alltså planeter som befinner sig utanför vårt solsystem. De har upptäckt mer än 3 500 stycken men hittills alltid väldigt långt borta.

Nu har forskare ändå hittat en i omloppsbana runt Proxima Centauri, som är den stjärna som ligger närmast vårt solsystem. Avståndet från jorden är bara 4,2 ljusår, vilket är nästan runt hörnet i astronomiska mått mätt.

Exoplaneten, som har fått namnet Proxima b, har en massa som är lite större än jordens och kretsar kring sin röda dvärgstjärna på elva dagar.

Planeten ligger i den beboeliga zonen, det vill säga det är varken för varmt eller för kallt för att det ska kunna finnas flytande vatten där.

Att hitta en sådan här planet så pass nära jorden kan anses vara en vetenskaplig sensation.

- Det är definitivt en historisk upptäckt för det kan helt enkelt inte finnas exoplaneter närmare jorden än det här, kommenterar forskaren Mikko Tuomi för Yle Nyheter.

Tuomi verkar vid Hertfordshire-universitetet i Storbritannien och är den person som först upptäckte Proxima b.

Forskaren Mikko Tuomi
Forskaren Mikko Tuomi. Forskaren Mikko Tuomi Bild: Leigh Smith mikko tuomi

Han kartlade vilka planeter som fanns i omloppsbana runt de närmaste stjärnorna med hjälp av datamaterial som hade samlats in i olika studier under det senaste årtiondet. I materialet såg man tecken på Proxima b.

- Jag fick sedan hjälp med att säkerställa de här uppgifterna. Flera forskare har hjälpt till och flera stora teleskop har använts.

Ett av de teleskopen var Europeiska sydobservatoriet ESO:s 3,6-meters teleskop i Chile, och dess planetsökningsinstrument HARPS.

Upptäckten av Proxima b publicerades på onsdagskvällen i den vetenskapliga tidskriften Nature.

Det markbaserade ESO-teleskopet i Chile.
Det markbaserade ESO-teleskopet i Chile hjälpte till med att bekräfta fyndet. Det markbaserade ESO-teleskopet i Chile. Bild: ESO/S. Brunier teleskop,ESO

Kan finnas liv - men också strålning

- Vi vet inte säkert om det finns vatten på exoplaneten men det är mycket troligt, berättar Tuomi.

Bedömningen är också att Proxima b kan vara livsduglig.

- Men det är bara en kvalificerad gissning i det här skedet.

Exoplaneten rör sig på ett avstånd på cirka sju miljoner kilometer från sin stjärna Proxima Centauri, vilket är ungefär en tjugondedel av avståndet mellan jorden och solen. Proxima Centauri är däremot mycket svagare än solen.

Eftersom stjärnan ligger relativt nära kan exoplaneten vara utsatt för mycket UV-ljus och röntgenstrålning. Troligen har den inte heller årstider.

Trots att forskarna har fått reda på en hel del så har de inte ännu lyckats få syn på själva planeten.

- Observationerna är indirekta. Vi har bara upptäckt det inflytande planeten har på sin stjärna Proxima Centauri och inte direkt det ljus som kommer från planeten, förklarar Tuomi.

Rymdteleskopet Hubble
De nuvarande teleskopen är inte så noggranna som forskarna skulle vilja. På bilden syns rymdteleskopet Hubble som Nasa och ESA sände upp i rymden år 1990. Rymdteleskopet Hubble Bild: NASA/ESA hubbleteleskopet

Ny teknik väntas ge mer info

För att få syn på den direkt skulle man behöva mycket mer avancerade rymdteleskop än de som finns i dag, i omloppsbana runt jorden.

Då kan man också få en uppfattning om den atmosfär planeten har och om den lämpar sig för liv eller inte.

- Jag hoppas att det ska vara möjligt inom några år.

Till exempel det nya amerikanska James Webb-teleskopet som väntas tas i bruk i oktober 2018 kan bli till stor hjälp. Det kommer att ersätta både rymdteleskopet Hubble och Spitzerteleskopet.

Tuomi bedömer i alla fall att vi om ett årtionde vet betydligt mer om Proxima b. Till exempel om det finns syre i atmosfären där.

Planeten är alltså relativt nära jorden vilket gör det mycket lättare att studera den. Många andra exoplaneter är för långt borta för att vi ska kunna få reda på desto noggrannare information om dem inom en snar framtid.

Det är troligt att Proxima b under de kommande åren kommer att bli ett huvudsakligt mål för de som vill hitta liv utanför vår egna planet.

Rymdsonder till planeten?

Den ryska teknologimiljardären Yuri Milner offentliggjorde i våras projektet Starshot som har som mål att så småningom skicka små rymdsonder till solsystemet Alfa Centauri där Proxima b befinner sig. Tanken är att färden ska börja om uppskattningsvis 20 år och räcka lika länge.

Projektet är i samarbete med Facebooks grundare Mark Zuckerberg och den kända fysikern Stephen Hawking, och de siktar bland annat på en grannstjärna till Proxima Centauri.

Stephen Hawking och Yuri Milner
Stephen Hawking och Yuri Milner presenterade sitt rymdprojekt i One World Trade Center i New York i april. Stephen Hawking och Yuri Milner Bild: EPA Stephen Hawking,Yuri Milner

Mikko Tuomi tror att den nya exoplanetupptäckten kan ändra Starshots planerade resmål.

- Jag tror att man kommer att överväga det på stort allvar. I och med min upptäckt är Proxima Centauri definitivt den mest intressanta stjärnan i solsystemet Alfa Centauri, säger han.

Att skicka människor till exoplaneten skulle däremot vara betydligt långsammare än att endast skicka små rymdsonder. Med nuvarande teknologi skulle det ta cirka 70 000 år. Avståndet är trots allt 4,2 ljusår, vilket motsvarar cirka 40 biljoner eller 40 000 miljarder kilometer.

I fjol offentliggjorde den amerikanska rymdstyrelsen Nasa att de hade hittat en jordlik exoplanet vid namn Kepler-452b i utkanten av Vintergatan, 1 400 ljusår från jorden. Den beskrevs som “en äldre kusin till jorden” och som “det närmsta ett andra hem vi har hittat”. Den nyligen upptäckta Proxima b ligger cirka 350 gånger närmare jorden än Kepler-452b.

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap