Hoppa till huvudinnehåll

Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

Lappvikens sjukhus.
Lappvikens sjukhus. Bild: Yle/Jessica Edén Lappvikens sjukhus

Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

Medicinalstyrelsens överdirektör C.D. von Haartman föreslog 1835 ett sjukhus vid Lappviken, nära begravningsplatsen. Tsar Nikolaj I godkände 1840 att ett dårhus skulle byggas i närheten av Helsingfors. Lappvikens natursköna och rofyllda läge ansågs idealiskt. Omgivet av djupa vatten och med tillgång till gott källvatten var Lappviken idealiskt för arkitekturen och för de promenader som ingick i vården.

Arkitekt C.L. Engel ritade Lappvikens sjukhus 1835 och sjukhuset blev färdigt 1841. Vårdflyglarna påbyggdes senare och sjukhuset genomgick flera renoveringar fram till 1927. Överläkarbostaden byggdes om till sjukhuslokaler 1968. Efter det fungerade Lappviken som Helsingfors universitets psykiatriska klinik.

Lappvikens sjukhus var därmed Finlands äldsta mentalsjukhus och räknas även bland de äldsta psykiatriska vårdinrättningarna i Europa. Kända patienter som tillbringat sjukhustid där är bland annat författarna Aleksis Kivi och Josef Julis Wecksell.

Men redan på 1980-talet började man tala om att stänga ned avdelningar vid Lappviken och flytta in mot centrum.

Lappvikens sjukhus är ett av de bästa sjukhusen, ett ställe där läkarna har tid och känner en, säger en anonym patient 1986.

Avdelningsskötare Kristina Lenck-Kalliola på sjukhuset berättar om principen med att man till Lappviken tar alla sorters patienter, främst kanske patienter som är svårskötta. Det är ett universitetssjukhus som skall ha kapacitet med patienter som har svårt att nå hälsa.

Redan 1987 diskuterade man planer på att flytta Lappvikens psykiatriska kliniken till Mejlans. Det här väckte protester hos patienter, anhöriga och personal. Man skulle också skära ner ordentligt på bäddplatserna.

För patienterna är miljön och kontakten med naturen viktig. En anonym patient talar om hur trevligt och harmoniskt det är på Lappviken. T.f överskötare Kristina Lenck-Kalliola säger att Lappvikens sjukhus är gammalt och skamfilat, men miljön är vacker och trivsam. HUCS har dock låtit byggnaderna förfalla. En ordentlig sanering har inte gjorts sedan 1900-talets början.

Är en flyttning bara en fråga om pengar? En flyttning är billigare än att sanera byggnader. Är tomten för fin för dessa patienter? Sjukvårdare Kimmo Kuusisto menar att man där ser vilken attityd mot psykiskt sjuka politiker och tjänstemän har.

Regionalen besöker sjukhuset och diskuterar frågan med Heikki S von Hertzen (styrelseordförande för HUCS och biträdande stadsdirektör) och professer Ranan Rimón från Lappvikens sjukhus.

Veckans puls diskuterar vidare frågan med Heikki von Hertzen. Omgivningen och miljön är idealisk, men tomten är dyr. Och renoveringen skulle vara mycket dyr

I Obs talar man med vidare med personalen och patienterna.

Lappvikens sjukhus fyllde 150 år den 14 augusti 1991. Lappvikens ångestfyllda museum visar att psykiatrin utvecklats. När Lappviken öppnades 1841 var psykiatri att spärra in sinnessjuka, oftast för resten av deras liv.

Men skall det äldsta verkande psykiatriska sjukhuset bevaras som sjukhus eller inte? I maj 2000 bildades en mänsklig mur runt Lappviken för att visa att man ville bevara sjukhuset.

Psykiater Kristian Wahlbeck undrar om man anser att psykiatriska patienter inte är lika mycket värda som andra. Professor Ranan Rimón är säker på att det är tomtens värde man vill åt. Biträdande stadsdirektör Timo Honkala menar att det inte alls är det som är frågan, utan att vården skulle bli bättre med en centralisering på Hesperia. Det håller inte Kristian Wahlbeck med.

Föreningen Pro Lappviken lyckades förhindra en nedläggning på 1990-talet men hur skall det gå nu? På Hesperia vill man inte uttala sig, man är trött på jämförelsen mellan de två sjukhusen. F.d. överläkare på Hesperia sjukhus Ulf-Göran Ahlfors menar att man borde tala ut. Han tycker att man inte skall lägga ned Lappviken. Ranan Rimón tror inte att Lappviken kommer att läggas ned, vårdbehovet är så stort.

Långdansen fortsatte exakt två år senare. Inom maj månad 2002 skulle Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt komma med ett förslag om en planerad nedläggning och en flytt till Hesperia sjukhus. Psykiater Kristian Wahlbeck menar att Hesperia är direkt olämpligt för psykiatrisk vård. Föreningen Pro Lappviken vill hjälpa till att bevara Lappviken, som är unikt och ett flaggskepp för psykiatrin.

Den svenska avdelningen vid Lappvikens sjukhus hotades av stängning redan hösten 2002. Och andra avdelningar kanske ska följa efter.

Men när man lägger ned Lappviken vad skall man då göra med husen och tomten? Mentalvårdsföreningar har inte råd att rusta upp dem, trots att det skulle vara bra med ett hus för mental hälsa och öppenvård.

Den 19 december 2008 stänger man den sista avdelningen på Lappviken, Avdelningen för ätstörningar, som skall flytta in under HUCS psykiatricentrum (f.d. Hesperia sjukhus). Men det är inte bara Lappvikens sjukhus som förändras:, hela den slutna vården i Finland håller på att avvecklas.

Obs träffar Matilda Hemnell som har tillbringat fyra månader på sjukhuset. Hon prisar Lappvikens miljö, vården och personalen. Avdelningssköterska Camilla Ekegren är glad över att flytta in till mer ändamålsenliga lokaler, men är vemodig över den vackra miljön.

Tiden med de stora slutna sjukhusen är över, nu tror man på öppenvård. Kristian Wahlbeck, professor i psykiatri, säger att tanken är god, men om resurser inte läggs till är saken svår. En recession gör att pengarna inte skjuts till.

Men vad göra med byggnaderna 2014? Lappvikens sjukhus har stått öde och med facit i hand ser man att de vackra kulturmärkta byggnaderna har fått förfalla och tomten står outnyttjad. Wahlbeck som nu jobbar som utvecklingschef för Mentalvårdsföreningen diskuterar möjligheter.

Kan en talkoförening rusta upp sjukhuset? Päivi Storgård säger att det är en skam att man låtit huset förfalla och musiker Kristian Meurman från Pro Lappviken att det är oförskämt att det inte blivit av.

Vad har staden gjort? Risto Heikkinen menar att man försökt reparera, men man har inte haft resurser.

Frågan om Lappvikens unika sjukhusmiljö går vidare, men aktivister inom gruppen Lapinlahden Lähde - Lappvikens källa försöker göra det bästa av situationen.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Fågelholksauktion i Borgå 1965

    Borgånejdens fågelförening säljer holkar för olika fåglar.

    Rundradions nyhetsredaktion besöker Borgå 1965. Borgånejdens fågelförening informerar och säljer fågelholkar.

  • Att lappa en punktering och putsa cykeln

    -Inte det minsta svårt, enligt reparatör Åke Wiberg.

    Att lappa ett punkterat cykeldäck är inte det minsta svårt enligt reparatör Åke Wiberg. Och på hösten skall man putsa och ta hand om sin cykel så att man inte på våren hittar ett rostigt vrak.

  • Råd och tips kring motorcykeln

    En vintrig dag i mars träffar vi ett gäng motorcyklister.

    En vintrig dag i mars träffar Carl Mesterton ett gäng motorcykelentusiaster och en konstapel för att få råd om hur man tar i bruk sin motorcykeln på våren.

  • Direktörer för Rundradion: från J. V. Vakio till Lauri Kivinen

    Samhället och den rådande politiken styrde direktörsvalen.

    Under sina livskraftiga decennier har Rundradion/Yle styrts av tolv män och en kvinna. Det har varit lugna år och turbulenta tider. Samhällsklimatet och den rådande politiken har styrt både direktörsval och hur programpolitiken sett ut.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

Nyligen publicerat - Arkivet