Hoppa till huvudinnehåll

Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

Lappvikens sjukhus.
Lappvikens sjukhus. Bild: Yle/Jessica Edén Lappvikens sjukhus

Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

Medicinalstyrelsens överdirektör C.D. von Haartman föreslog 1835 ett sjukhus vid Lappviken, nära begravningsplatsen. Tsar Nikolaj I godkände 1840 att ett dårhus skulle byggas i närheten av Helsingfors. Lappvikens natursköna och rofyllda läge ansågs idealiskt. Omgivet av djupa vatten och med tillgång till gott källvatten var Lappviken idealiskt för arkitekturen och för de promenader som ingick i vården.

Arkitekt C.L. Engel ritade Lappvikens sjukhus 1835 och sjukhuset blev färdigt 1841. Vårdflyglarna påbyggdes senare och sjukhuset genomgick flera renoveringar fram till 1927. Överläkarbostaden byggdes om till sjukhuslokaler 1968. Efter det fungerade Lappviken som Helsingfors universitets psykiatriska klinik.

Lappvikens sjukhus var därmed Finlands äldsta mentalsjukhus och räknas även bland de äldsta psykiatriska vårdinrättningarna i Europa. Kända patienter som tillbringat sjukhustid där är bland annat författarna Aleksis Kivi och Josef Julis Wecksell.

Men redan på 1980-talet började man tala om att stänga ned avdelningar vid Lappviken och flytta in mot centrum.

Lappvikens sjukhus är ett av de bästa sjukhusen, ett ställe där läkarna har tid och känner en, säger en anonym patient 1986.

Avdelningsskötare Kristina Lenck-Kalliola på sjukhuset berättar om principen med att man till Lappviken tar alla sorters patienter, främst kanske patienter som är svårskötta. Det är ett universitetssjukhus som skall ha kapacitet med patienter som har svårt att nå hälsa.

Redan 1987 diskuterade man planer på att flytta Lappvikens psykiatriska kliniken till Mejlans. Det här väckte protester hos patienter, anhöriga och personal. Man skulle också skära ner ordentligt på bäddplatserna.

För patienterna är miljön och kontakten med naturen viktig. En anonym patient talar om hur trevligt och harmoniskt det är på Lappviken. T.f överskötare Kristina Lenck-Kalliola säger att Lappvikens sjukhus är gammalt och skamfilat, men miljön är vacker och trivsam. HUCS har dock låtit byggnaderna förfalla. En ordentlig sanering har inte gjorts sedan 1900-talets början.

Är en flyttning bara en fråga om pengar? En flyttning är billigare än att sanera byggnader. Är tomten för fin för dessa patienter? Sjukvårdare Kimmo Kuusisto menar att man där ser vilken attityd mot psykiskt sjuka politiker och tjänstemän har.

Regionalen besöker sjukhuset och diskuterar frågan med Heikki S von Hertzen (styrelseordförande för HUCS och biträdande stadsdirektör) och professer Ranan Rimón från Lappvikens sjukhus.

Veckans puls diskuterar vidare frågan med Heikki von Hertzen. Omgivningen och miljön är idealisk, men tomten är dyr. Och renoveringen skulle vara mycket dyr

I Obs talar man med vidare med personalen och patienterna.

Lappvikens sjukhus fyllde 150 år den 14 augusti 1991. Lappvikens ångestfyllda museum visar att psykiatrin utvecklats. När Lappviken öppnades 1841 var psykiatri att spärra in sinnessjuka, oftast för resten av deras liv.

Men skall det äldsta verkande psykiatriska sjukhuset bevaras som sjukhus eller inte? I maj 2000 bildades en mänsklig mur runt Lappviken för att visa att man ville bevara sjukhuset.

Psykiater Kristian Wahlbeck undrar om man anser att psykiatriska patienter inte är lika mycket värda som andra. Professor Ranan Rimón är säker på att det är tomtens värde man vill åt. Biträdande stadsdirektör Timo Honkala menar att det inte alls är det som är frågan, utan att vården skulle bli bättre med en centralisering på Hesperia. Det håller inte Kristian Wahlbeck med.

Föreningen Pro Lappviken lyckades förhindra en nedläggning på 1990-talet men hur skall det gå nu? På Hesperia vill man inte uttala sig, man är trött på jämförelsen mellan de två sjukhusen. F.d. överläkare på Hesperia sjukhus Ulf-Göran Ahlfors menar att man borde tala ut. Han tycker att man inte skall lägga ned Lappviken. Ranan Rimón tror inte att Lappviken kommer att läggas ned, vårdbehovet är så stort.

Långdansen fortsatte exakt två år senare. Inom maj månad 2002 skulle Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt komma med ett förslag om en planerad nedläggning och en flytt till Hesperia sjukhus. Psykiater Kristian Wahlbeck menar att Hesperia är direkt olämpligt för psykiatrisk vård. Föreningen Pro Lappviken vill hjälpa till att bevara Lappviken, som är unikt och ett flaggskepp för psykiatrin.

Den svenska avdelningen vid Lappvikens sjukhus hotades av stängning redan hösten 2002. Och andra avdelningar kanske ska följa efter.

Men när man lägger ned Lappviken vad skall man då göra med husen och tomten? Mentalvårdsföreningar har inte råd att rusta upp dem, trots att det skulle vara bra med ett hus för mental hälsa och öppenvård.

Den 19 december 2008 stänger man den sista avdelningen på Lappviken, Avdelningen för ätstörningar, som skall flytta in under HUCS psykiatricentrum (f.d. Hesperia sjukhus). Men det är inte bara Lappvikens sjukhus som förändras:, hela den slutna vården i Finland håller på att avvecklas.

Obs träffar Matilda Hemnell som har tillbringat fyra månader på sjukhuset. Hon prisar Lappvikens miljö, vården och personalen. Avdelningssköterska Camilla Ekegren är glad över att flytta in till mer ändamålsenliga lokaler, men är vemodig över den vackra miljön.

Tiden med de stora slutna sjukhusen är över, nu tror man på öppenvård. Kristian Wahlbeck, professor i psykiatri, säger att tanken är god, men om resurser inte läggs till är saken svår. En recession gör att pengarna inte skjuts till.

Men vad göra med byggnaderna 2014? Lappvikens sjukhus har stått öde och med facit i hand ser man att de vackra kulturmärkta byggnaderna har fått förfalla och tomten står outnyttjad. Wahlbeck som nu jobbar som utvecklingschef för Mentalvårdsföreningen diskuterar möjligheter.

Kan en talkoförening rusta upp sjukhuset? Päivi Storgård säger att det är en skam att man låtit huset förfalla och musiker Kristian Meurman från Pro Lappviken att det är oförskämt att det inte blivit av.

Vad har staden gjort? Risto Heikkinen menar att man försökt reparera, men man har inte haft resurser.

Frågan om Lappvikens unika sjukhusmiljö går vidare, men aktivister inom gruppen Lapinlahden Lähde - Lappvikens källa försöker göra det bästa av situationen.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Se upp i backen!

    Slalom, pulka och skridskoåkning.

    Vad kan man göra för sportigt på sportlovet? Redan 1967 njöt ungdomarna i Solvalla skidbacke. Och små barn njuter väl alltid av att skrinna och skida.

  • Väl mött i spåret!

    Väl mött i spåret!

    Att skida är en njutningsfull sport på vintern. Här får du all information du behöver i Rundradions skidskola från 1980.

  • Vinterbadandets fröjder

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten?

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten? Kan man på det sättet bota reumatism och förhindra förkylningar?

  • Slalom - en sport för eliten?

    På 1980-talet slog slalomåkning ut längdåkningen.

    På 1980-talet slog slalomåkning ut längdåkningen i popularitet. Är sporten bara till för de rika, undrar redaktör Christine Saarukka och reser till Tahkovuori.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Har du visor min vän, sjung dem nu

    "Har du visor min vän" var en trogen visa på 1970-talet.

    Från daghem till ålderdomshem: Bengt Ahlfors "Har du visor min vän" var en trogen visa på 1970-talet. Här framförs den i äkta revystil av Sinikka Sokka, Toni Edelmann och Tom Wentzel.

  • Atte och hans vänner

    Atte och hans vänner leker att de är en cirkus.

    Utklädda i clownnäsor och trollkarlshattar leker Atte och hans vänner, Mirabell och Elmeri, att de är en cirkus. Fantasin tar också över när han och Elmeri leker spöktåg.

  • Tove och vännerna 1970

    Vi besöker Tove Jansson

    Här besöker vi Tove Jansson i hennes ateljehem tillsammans med vänner till henne. Lasse Pöysti sjunger Mumintrollets visa, Tove ritar och gänget diskuterar.

  • Mervi Hiltunen "Kan det vara kärlek"

    1989 på svenska i ESC

    På 1980-talet Mervi Hiltunen blev känd från trion How Many Sisters. 1989 deltog hon i uttagningen för schlagerfestivalen med "Kan det vara kärlek?".

  • Tittarnas kärlekstrassel fixas i teven

    I Relatonskliniken jobbade man med samlevnadsfrågor.

    Relationsklinikens idé var att interaktivt, med publikens, skådespelares och experters hjälp, söka lösningar på samlevnadsproblem. Det blev både informativt och roligt. Här tar man sig an skilsmässor.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Mentalpatient för livet?

    På Ekåsens sinnesjukhus

    Vi glider in till Ekåsens sinnesjukhus till tonerna av en trumpet. Vilka öden döljer sig här, och hur klarar sig patienterna när de skall tillbaka till samhället?

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Vansinnig mentalvårdshistoria

    Psykvården under lupp i Rivet ur arkivet.

    I dag är det svårt att föreställa sig hur vården av psykiskt sjuka såg ut för några generationer sedan. Under många, långa tider har psykiskt sjuka behandlats vansinnigt dåligt.

  • När datatekniken kom till tidningsredaktionen

    Skall papperstidningen försvinna och bli tv?

    Verkligt stora förändringar är på kommande inom tidningsbranschen, en ny teknik håller stegvis på att komma in på alla fronter. Skall papperstidningen försvinna så att prenumeranterna får sin morgontidning på teven? Men journalisterna är misstänksamma och vill inte befatta sig med den nya bildskärmen, som står inlåst i ett rum.

  • Barn upptäcker datorernas värld

    Att vi lever i dataåldern är ett faktum påpekar man 1986.

    Att vi lever i dataåldern är ett faktum påpekar man 1986. Datorer är inte onda eller goda i sig själv, allt beror på hur vi använder dem. Barnprogrammet Stoff tar oss med in i datorernas värld.

  • Hemdatorerna är inte mera bara lek

    1985 ökade försäljningen av hemdatorer explosionsartat.

    1985 ökade försäljningen av hemdatorer explosionsartat. Det är inte mera bara unga pojkar som spelar spel på datorerna. Men behöver alla en mikrodator? Och vad händer med gamla datorer när de går sönder? Aktualitetsmagasinet Regionalen tar itu med fenomenet adb.

  • Datorerna och framtiden

    Datorframtiden enligt ingenjörer, jurister och futurologer.

    Hur kommer framtiden att se ut när datorerna styr vår värld? Veckans puls undersöker saken med hjälp av ingenjörer, jurister och futurologer.

  • Vad är en hacker?

    När datorerna kom in i våra liv kom också många faror.

    När datorerna kom in i vanliga människors liv kom också många faror. 1984 blev man medveten om hackrarna, som kunde bryta sig in i datorer och knäcka säkerhetsspärrar.

  • Den förtrollade vägen

    Femåriga Riki i Oscar Parlands magiska värld.

    Oscar Parlands roman har blivit en tv-serie av Åke Lindman, till ett manus av Benedict Zilliacus. I tv-serien träffar vi den femåriga Riki.(Marcus Hietanen), som tillbringar en sommar hos sina kosmopolitiska släktingar i finländska Karelen.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

  • Mörjens – the Best of Morjens

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur Morjens.

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur humorserien "Morjens" samt bonussketcher från det nya århundradet. Gänget bakom Morjens bestod av av Stan Saanila, Mikael Crawford, Saliven Gustafsson, Wille Wilenius, Paul Olin och Micke Rundman. Gruppen skapade sketcherna tillsammans. Man älskade att skämta med finlandssvensk tv och politisk korrekthet.

  • Morjens: Julsketch

    Skål på ett liv efter julen. Vad fick ni för julklappar?

    "Skål på ett liv efter julen. Vad fick ni för julklappar?" En Morjenssketch där vi får se "typiska" finlandssvenska Hankenkillar.

  • Morjens och världens längsta sketch

    Morjens retade tittarna och Rundradion med "Schackspelarna"

    Morjens lyckades ofta förarga Rundradions ledning. Sketchen "Schackspelarna" töjde på allas tålamod både till sitt innehåll och sin längd.

  • Morjens skämtar med finlandssvensk tv

    Morjens älskade att skämta med finlandssvensk tv

    I humorprogrammet Morjens älskade man att skämta med finlandssvensk tv och Rundradion överlag. Här får vi se parodier på aktualitetsprogram, valdebatter och ungdomsprogram.

  • Morjens: Hur leker man med pappa

    Pappa leker hårdhänt.

    När pappa är med och leker med sin dotter i en sketch av Morjensgänget går det kanske inte helt traditionellt till.

  • Österbottens kommuner på 2000-talet

    Kommunkartan har ritats om i Österbotten många gånger.

    Är det en katastrof om din kommun fusioneras med en annan? Eller kan det sluta bra? Kommunkartan har ritats om i Österbotten många gånger och 2010 stod små kommuner i svenska Österbotten igen inför reformer.

  • Även mikrobakad Runebergstårta är god

    Se Matias Jungar baka tårtan i mikron.

    Hur bakar man Runebergstårtor egentligen? Se Matias Jungar baka tårtan i mikron och massproduktion av tårtor. Dessutom Fredrika Runebergs hemliga recept...

Nyligen publicerat - Arkivet