Hoppa till huvudinnehåll

Vartiainen: Låglönejobb bättre än arbetslöshet

Juhana Vartiainen
Riksdagsledamot Juhana Vartianen (Saml) Juhana Vartiainen Bild: All Over Press / Petteri Paalasmaa Juhana Vartiainen

”Om man vill ha stenhårda vetenskapliga bevis för att en reform fungerar skulle man aldrig kunna göra någonting.” Så avfärdar Juhana Vartiainen uttalanden om att det är svårt att bevisa vetenskapligt att lägre löner minskar på arbetslösheten.

Svenska Yle kunde på tisdagen berätta att två av Finlands främsta experter på arbetslivsfrågor avfärdar tanken att lägre löner skapar fler arbetsplatser.

Vartiainen stöder idén om sänkta löner för att få bukt med arbetslösheten

Samlingspartiets Juhana Vartiainen har ofta försvarat löneskillnader. Senast stödde han synligt Arbets- och näringsministeriets kanslichef Jari Gustavsson som förde fram att låglönejobb i kombination med socialstöd är den bästa metoden att råda bot på arbetslösheten.

Nyligen lyfte också statssekreterare Martti Hetemäki på Finansministeriet upp tanken om att lägre löner förväntas öka arbetsgivarnas möjligheter att anställa fler.

Inga garantier för att lägre löner ger fler jobb

Rita Asplund som är forskningsdirektör vid Näringslivets forskningsinstitut Etla säger ändå att hon aldrig har stött på forskning som tyder på att en sänkning av lönenivån skulle ge bättre sysselsättning.

- Det finns inga garantier för att folk blir sysselsatta bara för att lönerna sänks. Det är en mycket mer komplicerad process än så, säger Asplund.

Enligt henne finns det stora risker med att införa låglönejobb som står utanför kollektivavtalen.

- En massa låglönejobb kan i värsta fall betyda att vi skapar låglönefällor med dubbla eller tredubbla jobb istället för flitfällorna, säger hon.

Svårt att skapa nya stödsystem som kan kombineras med låglönejobb

Också Markus Jäntti som är professor i offentlig ekonomi vid Helsingfors universitet och statens ekonomiska forskningscentral Vatt är inne på samma linje.

Han säger att det är svårt skapa en fungerande kombination av låglönejobb och ett flexibelt stödsystem.

Till exempel försökte Sveriges regering 2007 råda bot på ungdomsarbetslöshet genom att sänka arbetsgivarkostnaderna för 19-25-åringar. Det visade sig ändå att försöket på sikt endast gav få nya jobb men kostade staten tiotals miljarder kronor. Enligt vissa beräkningar skulle varje arbetplats ha kostat svenska staten 100 000-160 000 euro.

- Det finns väldigt lite som tyder på att det här är effektiva sätt som kan öka sysselsättningen, och det finns mycket som tyder på att det inte är speciellt effektivt, säger Markus Jäntti.

Vartiainen: Forskningsbevis är inte avgörande

Juhana Vartiainen (Saml) har också en gedigen forskarbakgrund. Han är nationalekonom och tidigare överdirektör för Statens ekonomiska forskningscentral Vatt. Som riksdagsledamot väljer han ändå att tona ner forskningens betydelse.

- Om man i förväg vill ha stenhårda vetenskapliga bevis för att en reform fungerar skulle man aldrig kunna göra någonting. Vi vet också att sysselsättningen är hög och arbetslösheten är låg i ett land som Tyskland som har tillåtit låglönearbete i högre utsträckningen än i Finland, säger Juhana Vartiainen.

Han för fram att man borde tillåta lägre ingångslöner för till exempel flyktinginvandrare och sedan komplettera försörjningen med en inkomstöverföring.

- Det skulle inte skada någon och det kunde möjligen ge arbete åt någon som inte har det nu. Det är också något som ekonomiska experter rekommenderar i många länder, säger han.

Juhana Vartiainen påpekar att Sveriges finanspolitiska råd rekommenderar sänkta ingångslöner.

- Det är ett helt akademisk expertorgan som har kommit ut med sådan information. Det är också en utbredd åsikt bland nationalekonomer i Tyskland, säger han.

Permanent låglöneklass bättre än nuläget?

Juhana Vartiainen hoppas att de låga lönerna skulle tillämpas bara i början av anställningar, och att lönerna sedan skulle stiga efter hand. Om arbetsgivarna ändå låter bli att höja lönerna blir de låga lönerna permanenta. Då skapar man en befolkningsgrupp som ständigt hankar sig fram på låglönejobb och blir permanent beroende av bidrag. Det tycker Juhana Vartiainen ändå att skulle vara bättre än dagsläget.

- Om man jämför med den situation som vi har nu då vi har en ständigt växande skara långtidsarbetslösa skulle det vara bättre för individen om han eller hon har ett arbete. Det skulle också bli bättre för statskassan att kompletterar personers inkomst med inkomstöverföringar än att fullt ut betala personers eller hela hushålls försörjning, säger Juhana Vartiainen.


Kostnaderna för Sveriges försök att råda bot på ungdomsarbetslösheten har korrigerats 14.51. Vi skrev tidigare att försöket kostade svenska staten tiotals miljoner kronor. Det är nu korrigerat till tiotals miljarder.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes