Hoppa till huvudinnehåll

Marit Lindqvist: När mångfald blir enfald

Västra Nyands logotyp.
Västra Nylands kulturredaktör har sagts upp. Västra Nyands logotyp. Bild: Yle/Minna Almark Västra Nyland (tidning),Västnyland,KSF Media,västis

På bokmässan i Helsingfors ifjol höll jag och min kollega Anna Dönsberg en diskussion om kulturbevakning och litteraturkritik i det offentliga rummet i Svenskfinland idag. Gäster i vår paneldiskussion på den välbesökta Tottiscenen var litteraturvetaren och frilanskritikern Tatjana Brandt samt Camilla Lindberg, kulturredaktör på tidningen Västra Nyland.

Jag minns att Camilla den oktoberlördagen var oerhört stolt över att hennes arbetsgivare, KSF Media, alla nedskärningar och omställningar till trots hade sagt sig vela satsa på kulturbevakningen - också i regionerna.

KSF Media ville se en mångfald av röster som bevakar vårt finlandssvenska kulturliv från öst till väst. KSF Media ville uttryckligen att Västis skulle ha egna litteraturrecensioner vid sidan av HBLs bokrecensioner.

Det lät förtröstansfullt och hoppingivande. Det kändes som om kulturbevakningen faktiskt betydde någonting för KSF Media.

Beskedet om att Västis kulturredaktör Camilla Lindberg i tisdags fått besked om uppsägning inom ramen för de sex redaktionella årsverken som försvinner från redaktionen kom därför som en chock.

Kulturredaktör Camilla Lindberg på tidningen Västra Nyland.
Camilla Lindberg har varit kulturredaktör på Västra Nyland i tio år. Kulturredaktör Camilla Lindberg på tidningen Västra Nyland. Bild: YLE / Robin Lindberg kulturredaktör,Ekenäs

Färre skriver och talar om kultur

Under de senaste tio åren har Camilla Lindberg ensam utgjort kulturredaktionen på Västis, och tillsammans med några frilansare har hon gjort ett styvt, heder- och beundransvärt jobb med att bevaka allt från viktiga utställningar och evenemang till nyutkommen litteratur och de senaste teateruppsättningarna såväl i Västnyland som i Åbo- och Helsingforsregionen. Hon har hållit ett stint öga på den lokala kulturpolitiken och skrivit många fina, minnesvärda och prisade reportage.

Före Camilla Lindberg har ansedda kulturredaktörer som Mary-Ann Bäcksbacka och Sven Willner axlat ansvaret för kulturjournalistiken i Västis.

För mig som kulturredaktör är det en enorm förlust och det är med stor sorg och en känsla av maktlöshet som jag ser hur utrymmet krymper och hur vi blir allt färre som skriver och pratar om kultur på massmedienivå i Svenskfinland.

Det smärtar mig att se hur mångfald sakta men säkert hotar att bli enfald. Att se hur våra läsare och lyssnare - våra kulturutövare och -aktörer i Svenskfinland inte att förglömma - inte längre har tillgång till ett samtal på bred front om konst och kultur. Att kulturens plats i det offentliga rummet och i den allmänna samhällsdiskussionen blir allt mer marginaliserad.

För mig som Ingåbo och Västisläsare sedan tjugo år tillbaka är det oerhört viktigt att få vetskap och kunskap om det omfångsrika och mångfacetterade kulturlivet i min egen region i tidningen som tre år i rad (2013-2015) utsågs till landets bästa lokaltidning. Inte minst kulturbevakningen har alltid hållit en mycket hög nivå i Västis.

Inom en snar framtid kommer anrika och stolta Västis att utkomma i traditionellt tidningsformat endast 2 dagar per vecka.

För mig som kulturföreningsaktiv och tidigare kultursekreterare i Ingå smärtar det djupt om det faktiskt är så att Västis inte längre ska ha en egen redaktionell bevakning av det rika kulturliv som vi har i Västnyland. Hur det blir kan jag förstås inte sia om. Jag vet bara hur oerhört mycket all bevakning av evenemang och diverse kulturtillställningar betyder för det arbete som görs i regionen av såväl professionella kulturutövare som av amatörer.

Hur viktigt det är att Västis vid sidan av Yle Västnyland förmedlar information om det som händer från Hangö i väst till Kyrkslätt i öst. Hur viktigt det är att bli sedd och hörd. Hur viktigt det är att regionens många kulturintresserade hittar till olika tillställningar, får initierade och kunniga recensioner av nyutkomna böcker och aktuella teateruppsättningar samt reportage om allt från musikfestivaler till residenskonstnärer och bokkalas.

Hur viktigt det är att vi kan känna att vi alla är en del av och på olika sätt bidrar till det vitala kulturlivet i vår region.

I likhet med Camilla Lindberg trodde jag att KSF Media hade ett bultande hjärta för regional kulturbevakning – men beskedet om att avskeda tidningens (enda) kulturredaktör visar dessvärre att hjärtat är av sten.

Kolumnen har ändrats den 25.8 kl 13.45. I ursprungsversionen ingick spekulationer och gissniningar om hur kulturbevakningen i Västra Nyland ska se ut i framtiden.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje