Hoppa till huvudinnehåll

Fjalar Finnäs har koll på finlandssvenskarna

Fjalar Finnäs.
Fjalar Finnäs Fjalar Finnäs. Bild: Yle/Roger Källman Fjalar Finnäs

Från Finnäsbackan i Larsmo till en professur vid Åbo Akademi. Så blev livet för Fjalar Finnäs, expert på finlandssvensk demografi. På fredag håller han sin avskedsföreläsning.

Fjalar Finnäs föddes i Larsmo år 1953. Som han själv uttrycker det har han ingen akademisk bakgrund.

- När jag började i samskolan så tror jag inte att jag kände någon som var student. På det sättet har det varit en otrolig resa som nu inte har varit helt oproblematisk.

Redan som liten hade Fjalar ett stort intresse för siffror. Det här ledde till studier i matematik och statistik vid Åbo Akademi. Något som påverkade hans val av forskningsinriktning var den uppmärksamhet hans pro gradu-avhandling rönte.

Avhandlingens titel var "Nativitets- och fruktsamhetsutvecklingen bland finlanssvenskarna 1946-1973". Den publicerades av Svenska Litteratursällskapet och omnämndes rentav i Hufvudstadsbladet:

- Det fanns en kort notis på första sidan och det här var något väldigt stort för mig. Det gav säkert inspiration till att tänka att "det här är något som är viktigt". Sen har det nu rullat på på olika sätt, säger Fjalar.

Danmark, Sverige och tillbaka till Finland

Efter examen arbetade Fjalar Finnäs ett år i Köpenhamn och lärde sig mera om demografi. Då var han inriktad på fruktsamhetsforskning, vilket också var temat för hans licentiatavhandling. Han utförde också en registerstudie för Statistiska centralbyrån i Stockholm.

- Sen värvades jag till språkgrupp och mobilitet-projektet i Åbo, som sen ledde vidare till Institutet för finlandssvensk samhällsforskning i Vasa.

På institutet var Fjalar Finnäs forskningschef åren 1987-2004 och därefter professor i demografi vid Åbo Akademi åren 2004-2016.

Fjalar doktorerade år 1986. Temat var den finlandssvenska befolkningsutvecklingen åren 1950-1980.

Ett land, två populationer

Största delen av yrkeslivet har Fjalar Finnäs ägnat åt att forska i den finlandssvenska demografin: flyttningsrörelser, populationens storlek, tvåspråkighet med mera, med mera.

- Nog har jag hittat mig själv bland siffrorna också. Då man har detaljerade uppgifter är det lätt att hitta sig själv, säger han.

Det som gör vårt lands demografi så intressant är att Finland är ett land där vi kan särskilja två grupper som egentligen är identiska, men vi kan skilja åt svensk- och finskspråkiga och analysera och jämföra dem.

- I den här typen av demografi som jag har sysslat med så kan man kombinera en fascination för siffror med nånting som har ett samhälleligt intresse och i viss mån också nytta.

Fjalar säger att hans bakgrund från Larsmo, en helsvensk miljö på landet, "så långt borta från den akademiska världen man kan komma", har gett honom en fördel då det gäller att tolka och förstå:

- Jag har haft en betydligt bredare syn på vad finlandssvenskheten betyder än om jag skulle ha haft en akademisk bakgrund från en stad.

Kyrkböckerna är en underutnyttjad källa

Nu är Fjalar Finnäs alltså pensionär. På grund av hälsoskäl skedde det här ett år tidigare än planerat. Hälsan gör också att han också har svårt att göra upp planer för framtiden.

- Några stora saker blir det säkert inte. Det som är definitivt klart är att jag ska göra en uppdatering av den statistik som Folktinget ger ut vart tredje år.

Fjalar har också sysslat med släktforskning och säger att det i kyrkböckerna finns en mängd intressant data som kunde bearbetas och utnyttjas för forskning.

Tyvärr är det få som ser potentialen att göra kvantitativa analyser av den här informationen. Fjalar ger ett exempel på vad han har noterat då han har sett på alla nygifta par i Larsmo från mitten av 1700-talet och till slutet av 1800-talet:

- Det var ytterst få par för vilka det första barnet lämnade i livet. Nästan alla familjer började med ett barn som dog som spädbarn!

Att kunna, eller tvingas, utgå från att det första barnet inte kommer att överleva är något som måste ha satt sina spår. Med till exempel den här statistiken som grund går det sen att arbeta vidare med historiskt forskningsarbete.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten