Hoppa till huvudinnehåll

Svårt att balansera landsbygd och metropol då Sibbo planerar

Husbygge
Uppåt. Sibbo vill satsa på tillväxt. Men samtidigt vill man också bevara de lantliga värderingarna och samhörigheten, intygar kommundirektör Mikael Grannas. Husbygge Bild: Yle/Katarina Lind bygge,Sibbo

”Sibbo är en unik kommun. Nära storstan, men ändå landsbygd. Varför överplaneras det nu? Varför kan Sibbo inte förbli en landsortskommun?” Så lät den fråga som intresserade er mest i Nyfiken på Östnyland. Vi tog reda på svaret!

- Egentligen så tycker jag inte att vi överplanerar. Nu ska vi komma ihåg bakgrunden till det hela och då får vi ju gå nästan tio år tillbaka i tiden till annekteringen av sydvästra Sibbo, säger fullmäktigeordförande Christel Liljeström (SFP) i Sibbo.

Hon konstaterar att kommunen då blev tvungen att börja titta på Sibbo med nya ögon. Man förlorade en hel del skatteinkomster, invånare och investeringar som hade gjorts i Östersundomområdet innan annekteringen ägde rum. Tillväxt behövdes för att föra kommunen vidare.

Annekteringen en väckarklocka för Sibbo

Kommundirektör Mikael Grannas medger att det var tydligt att Helsingfors annekteringshot väckte Sibbo.

- Frågan om Östersundom och vår närhet till Helsingfors visade att vår väg att försöka hållas som ett lugnt naturparadis kom till sitt slut. Vi konstaterade att vi måste vara en del av stor-Helsingfors metropolområde för att kunna hålla den här utvecklingen i egna händer, annars kommer någon annan att utveckla oss till en stor helhet, säger han.

Kommundirektör Mikael Grannas från Sibbo.
Kommundirektör Mikael Grannas i Sibbo säger att det är en svår kombination. Sibbo vill satsa på småskaliga helheter samtidigt som man måste svara på huvudstadsregionens tillväxtbehov. Kommundirektör Mikael Grannas från Sibbo. Bild: Yle/Katarina Lind sibbo

Det som Sibbo nu försöker göra är att möta de krav som ställs på kommunen samtidigt som man försöker bevara de lantliga värderingarna och småskaligheten, konstaterar Grannas.

Han talar om en balansgång som inte alltid är så enkel.

- Det här är också på det sättet besvärligt att det finns lika många åsikter som det finns invånare. Det finns flera som tycker att kommunen mycket snabbare borde bli större, och de som absolut inte vill att någonting ska förändras. Och så finns det allt där emellan.

Gamla Sibbobor och nya Sibbobor har inte alltid samma syn på hur kommunen borde se ut i framtiden. Grannas tror ändå att en mångsidig utveckling är det som behövs. Det Sibbo ändå inte vill ha är någon negativ förortsstämpel, konstaterar han.

Christel Liljeström är inne på samma linje.

Fullmäktigeordförande Christel Liljeström från Sibbo.
Fullmäktigeordförande Christel Liljeström säger att kommunen behöver nya invånare. Samtidigt vill hon inte planera sönder kommunen. Grunden i att Sibbo är en landsortskommun ska finnas kvar. Fullmäktigeordförande Christel Liljeström från Sibbo. Bild: Yle/Katarina Lind politiker

- Det sista vi vill är att kommunen blir en så kallad sovstad eller förstad till Helsingfors. Risken finns alltid, men bara man är medveten om den kan man bemöta den, via planläggningen men också genom att engagera invånarna så att de aktiverar sig för den egna boendemiljön, säger hon.

Rädsla för att förlora gamla Sibbo

Utmaningen för kommunen är att få ut information om pågående planläggning i tid, så att folk inte vaknar först när verkställandet av planerna redan har börjat, konstaterar Liljeström.

Hon tycker att det nog finns många möjligheter att komma med åsikter via diskussioner, workshoppar och webbsatsningar kring de pågående projekten. Folk brukar inte vara rädda för att säga vad de tycker.

Nytt byggprojekt bredvid gammalt trähus i Nickby.
Nytt möter gammalt i Nickby. En del vill bevara trähusen och den gamla miljön, andra inte. Nytt byggprojekt bredvid gammalt trähus i Nickby. Bild: Yle/Katarina Lind byggprojekt

När du rör dig bland Sibbobor, upplever du att det finns en rädsla för att Sibbo kommer att förändras som kommun, att man inte känner igen gamla Sibbo sen mera när de nya bostadsområdena är utvecklade?

- Jo, jag känner av den och jag möter den nog. Därför är det ännu viktigare att vi planerar sådana områden som känns trivsamma. Vi vill också involvera invånarna mycket så att varje nybyggt område blir som en egen liten by, med det vi definierar som bykänsla, säger Liljeström.

Det att en del ändå upplever att ni nu har jättemånga planer på samma gång och att allt hopar sig, tycker du att det är ett tecken på att ni vaknade lite för sent i Sibbo?

- Nej, det är det nog inte. Vi har de facto inte så hemskt många stora planer på gång som bäst. Vi har ju inte heller en så stor administration som skulle klara av att föra allt för många stora planer framåt på en gång. Men det är klart att en kraftig nybyggnation i Söderkulla och Nickby nu börjar märkas, konstaterar hon.

Nya byggprojekt pågår i Nickby i Sibbo.
Flera byggprojekt pågår för tillfället i Nickby. Nya byggprojekt pågår i Nickby i Sibbo. Bild: Yle/Katarina Lind byggprojekt

Grannas tycker också att Sibbo har alla planläggningsprojekt under kontroll.

- Det här går ännu att hantera. Söderkulla, Nickby och Tallmo kommer att växa, men för övrigt bevarar vi landsbygden runt omkring och vi hoppas kunna förbättra byaplaneringen.

Sibbobor har ofta kritiserat kommunen för att det är så svårt att få bygglov. För tillfället är en ny byggnadsordning under arbete, som kommer att underlätta byggandet i byar och utanför centra. Fullmäktige behandlar byggnadsordningen under våren 2017.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland