Hoppa till huvudinnehåll

Etla: Politiker lyssnar inte på experter

Vesa Vihriälä, vd för Näringslivets forsknngsinstitut Etla
Vesa Vihriälä, vd för Näringslivets forskningsinstitut Etla. Vesa Vihriälä, vd för Näringslivets forsknngsinstitut Etla Bild: Yle/Patrik Schauman Vesa Vihriälä,Näringslivets forskningsinstitut (Etla)

Näringslivets forskningsinstitut Etla publicerade nyligen en 220 sidor tjock bok om de utmaningar ekonomiska experter har när de försöker få politiker att lyssna på fakta. En av slutsatserna är att politiker speciellt i Finland ofta är direkt ointresserade av forskningsresultat.

Enligt Etla är olika intressegrupper i Finland ofta så starka att fakta skjuts åt sidan när politiska kompromisser förhandlas fram.

- Jag tror att det här är ett starkare fenomen i Finland än i andra länder på grund av att man har försökt nå breda överenskommelser mellan olika politiska partier och arbetsmarknadsparter, säger Etlas vd Vesa Vihriälä.

Enligt honom lyssnar politiker mycket mera på ekonomiska experter i länder som Sverige, Storbritannien och Nederländerna. I Finland är den politiska kulturen annorlunda.

- Poltiker har ganska starka åsikter om hur ekonomin fungerar och hurdana åtgärder som är effektiva. Om sedan forskningsresultaten inte är i linje med de här tankarna vill man inte lyssna på forskare, säger Vesa Vihriälä.

Juhana Vartiainen (Saml)
Juhana Vartiainen (Saml) Juhana Vartiainen (Saml) Bild: Yle/Patrik Schauman juhana vartiainen

”Riksdagsledamöter bryr sig inte om ekonomi”

Juhana Vartiainen som representerar Samlingspartiet i riksdagen har också en gedigen forskarbakgrund. Han är nationalekonom och tidigare överdirektör för Statens ekonomiska forskningscentral. Också han tycker att det han ser i riksdagen bekräftar Etlas uppfattning.

- Det är fullständigt sant. Det är tyvärr uppenbart att mina kolleger inte bryr sig om nationalekonomisk argumentering, säger Juhana Vartiainen.

Detta säger han trots att han som politiker inte vill binda sig för mycket vid forskningsresultat. Nyligen sade han till Yle nyheter att man inte kan åstadkomma beslut om man i förväg vill ha stenhårda vetenskapliga bevis för att en reform fungerar.

Sixten Korkman
Sixten Korkman Sixten Korkman Bild: Yle/Patrik Schauman Sixten Korkman

Som i ”Yes Minister”

Sixten Korkman som efter sin pensionering från Etla fortsätter att arbeta som professor vid Aaltouniversitetet säger att verkligheten ofta liknar satiriska tv-program.

- Det är klart att politiker inte vill lyssna på experter därför att det alltid finns en risk att de sakkunnigas uppfattningar inte stämmer överens med deras egna.

Korkman tycker att det påminner om den brittiska tv-serien ”Yes Minister”.

- Där sade den kloka rådgivaren att man aldrig skall beställa en rapport av sakkunniga om man inte vet resultatet på förhand. Det kan ju vara så att en politiker vill ha slutsatser som stämmer överens med sådant som han eller hon vill göra av andra anledningar. Det är helt förståeligt. Det är något som man som expert får ta hänsyn till och som egentligen understryker vikten av att ändå lyssna på sakkunskap även om det inte alltid finns beredskap för det, säger Sixten Korkman.

Rita Asplund, forskningsdirektör på Näringslivets forskningsinstitut Etla
Rita Asplund Rita Asplund, forskningsdirektör på Näringslivets forskningsinstitut Etla Bild: Yle/Patrik Schauman rita asplund

Förenklade lösningar kör över fungerande

Etlas forskningsdirektör Rita Asplund säger att politikernas behov av förenklade förklaringar är en del av problemet. Som exempel väljer hon arbetslösheten som är svår att bekämpa om man inte gör upp en personlig plan för utbildning och stöd för varje enskild långtidsarbetslös.

- Min uppfattning är att politiker och tjänstemän innerst inne vet att generella åtgärder inte fungerar på dagens komplexa arbetsmarknad. Åtgärderna bör vara individuella. Men de vet att individuella lösningar kostar mycket mer än generella lösningar. Och de vet också att individuella lösningar inte ger de politiska poäng som de är i behov av. Generella lösningar får medieuppmärksamhet och är bra PR. De ger en bild av att man har kommit på något stort som man kan tillämpa på alla. Man frågar inte om det fungerar. Svaret är att det inte fungerar, säger Rita Asplund.

Både bra och dåliga exempel

Den stora frågan är hur stort problem det är för Finland att våra beslutsfattare utnyttjar ekonomisk kunskap mindre än beslutsfattare i andra länder. Sixten Korkman vill inte överdriva riskerna.

- Det är klart att den ekonomiska expertisen ofta har fel. Det finns också mycket som vi inte vet, och det är något som vi villigare borde erkänna. Samtidigt är det klart att man borde försöka basera ekonomiska och politiska beslut på den sakkunskap som ändå finns tillgänglig. Speciellt när man gör strukturella reformer, säger han.

Korkman minns själv exempel från sin karriär både på fall då han tycker att beslutsfattare borde ha lyssnat mera på experter, och fall då politikernas beredskap att lyssna på ekonomer har varit större.

- Jag kommer ihåg när jag var med i Martti Hetemäkis skattegrupp. Då tyckte jag att den dåvarande finansministern Jyrki Katainen tog avstånd från rapportens slutsatser redan då han tog emot den. Jag tror inte att rapporten fick det genomslag som hade varit motiverat. Men om vi tänker på pensionsreformen som nu är högaktuell så utnyttjades sakkunskapen systematiskt. Det är bra att det finns både goda och dåliga exempel, säger han.