Hoppa till huvudinnehåll

Sannfinländarna vill skärpa utlänningslagen ytterligare - "det kommer mera"

Migranter nära flyktinglägret i Idomeni i Grekland.
Yasidiska flyktingar nära flyktinglägret i Idomeni i Grekland i april 2016. Migranter nära flyktinglägret i Idomeni i Grekland. Bild: EPA/VALDRIN XHEMAJ asylsökande (process),migranter,Grekland,idomeni

Reglerna för familjeåterförening för flyktingar kan skärpas ytterligare. Sannfinländarna driver på och inom kort tillsätts en arbetsgrupp. Men de alternativ som står till buds fick rött ljus på Inrikesministeriet då utlänningslagen skrevs om i våras.

Den 1 juli utvidgades kravet på tillräcklig inkomst för att en flykting ska kunna ansöka om familjeåterförening. För en familj med två barn betyder det i praktiken en månadsinkomst på 2600 euro netto. Inkomstkravet i den omskrivna utlänningslagen gäller också ensamkommande barn.

Försörjningsplikten bygger på EU:s direktiv om familjeåterförening. Direktivet är inte bindande för medlemsländerna men många tillämpar det åtminstone delvis. Till exempel utvidgade också Sverige i somras inkomstkravet men där gäller det inte minderåriga barn som i Finland.

”Det kommer mera”

EU-direktivet ligger bakom också de nya skärpningar som åtminstone Sannfinländarna nu är ute efter. Då kravet på inkomstgränser för allt fler flyktingar klubbades igenom i regeringen i våras utlovades en arbetsgrupp för att jobba vidare på saken.

- Det kommer mera nu, säger sannfinländska riksdagsledamoten Simon Elo.

Arbetsgruppen ska enligt Elo inleda sitt arbete så fort riksdagen samlats igen och regeringspartierna har utsett sina representanter.

Sampo Terho och Simon Elo, medlemmar i Sannfinländarnas riksdagsgrupp
Sannfinländarnas gruppordförande Sampo Terho och riksdagsledamoten Simon Elo Sampo Terho och Simon Elo, medlemmar i Sannfinländarnas riksdagsgrupp Bild: YLE/Jaani Lampinen riksdagsgruppen

Elo räknar upp flera skärpningar som ligger på bordet då.

- Vi kan bland annat införa ett krav på att den som ansöker om familjeåterförening har bott i Finland i två år, säger han.

Sverige exempelland

Ett annat krav som möjliggörs i EU-direktivet handlar om minimiålder. Medlemsländerna kan, om de så vill, införa en lägsta ålder för maken och makan innan de kan återförenas. Tanken är att man sålunda kan undvika skenäktenskap.

- Det är också möjligt att vi inför ett språktest. Det skulle inte handla om några avancerade kunskaper utan om något slags vardagsfinska, säger Elo.

Elo hänvisar till praxis i många andra EU-länder och han lyfter gärna fram Sverige. I Sverige tillåts familjeåterförening bara om makarna eller samborna är över 18 år. Sverige förutsätter också att den som ansöker om familjeåterförening har ”en bostad av tillräcklig storlek och standard”.

Många motargument

De skärpningar som Elo räknar upp synades emellertid redan i våras på Inrikesministeriet då regeringen skrev sitt lagförslag om utvidgat inkomstkrav. Samtliga fick mer eller mindre tummen ned och argumenten kan läsas i lagmotiveringarna.

Om kravet på boendetid sägs bland annat att det skulle försvaga likheten mellan skyddsformerna eftersom det enligt EU-direktivet bara kan tillämpas på dem som får alternativt eller tillfälligt skydd. Dessutom är det inte särskilt befogat att fördröja återföreningsprocessen om personen i fråga är sysselsatt och kan försörja sin familj.

I lagmotiveringarna finns också många argument mot bland annat språktest. Om en minimiålder för äkta par eller sambor sägs att äktenskap bland minderåriga inte är ett problem ur finländskt perspektiv. Kravet på en tillräckligt bra bostad, som Sverige har infört, får back eftersom ”det är administrativt utmanande och möjligen kräver en ny tillståndsprocess”.

Asylprogram och Orpo för flera skärpningar

Simon Elo medger att de här skärpningarna kanske inte omfattas av alla i regeringen men han påpekar samtidigt att man, då utlänningslagen ändrades i våras, såg utvidgningen av inkomstgränserna som så viktig och akut att resten lades åt sidan.

Också i motiveringarna till den nya utlänningslagen sägs att tidsramen för propositionen var sådan att uppsättningen av andra kriterier i EU-direktivet inte hann med.

Elo hänvisar också till skrivningarna i det asylpolitiska åtgärdsprogram som regeringen antog i december i fjol. Där sägs att kriterierna i EU-direktivet ska tillämpas fullt ut och så, att åtminstone inkomstkravet och oberoendet av sociala stöd uppfylls.

Dessutom slog dåvarande inrikesministern Petteri Orpo (Saml) fast att EU-direktivet ingalunda är begravt.

- Då lagen behandlades var han mycket tydlig och jag var aningen förvånad över att ingen i oppositionen reagerade. Han sa nämligen att ytterligare skärpningar ska beredas av en arbetsgrupp. Det är det vi ska göra nu, säger Elo.

Familjeband i korthet

  • Migrationsverket räknar med att antalet ansökningar om familjeåterförening ökar betydligt de närmaste åren.
  • Det görs ungefär tre ansökningar om familjeåterförening för vaje positivt asylbeslut.
  • Uppskattningen är att det lämnas in 17000 ansökningar i år och 28000 nästa år.
  • Under 2013-2015 ledde ungefär hälften av ansökningarna om första uppehållstillstånd för familjemedlem till positiva beslut.
  • Regeringen har motiverat de strängare reglerna för familjeåterförening med att de gör Finland mindre attraktivt för flyktingarna, minskar kostnaderna för samhället och underlättar integreringen.

Läs också