Hoppa till huvudinnehåll

I den här bussen måste du inte hälsa på chauffören

De nya robotbussarna väcker många frågor. Vi besvarar några av dem.

På Ärtholmen provkörs för tillfället två förarlösa bussar, de första av sitt slag. Bussarna är prototyper och inte helt färdigt utvecklade, men tanken är att de en dag ska kunna bli en del av lokaltrafiken.

Enligt projektledaren Harri Santamala hoppas man kunna komplettera lokaltrafiken med robotbussar som kan köra kortare sträckor, till exempel från hemmet till busshållplatsen eller mellan postkontor, matbutiker och tågstationer.

Man behöver inte hälsa på busschauffören

Santamala är glad över att finländarna verkar så positivt inställda till utvecklingen. Han skrattar åt tanken på att de associala finländarna gläds åt att inte behöva hälsa på en busschaufför när de stiger in. Än så länge finns det dock ansvarig personal i bussarna som kollar att allt går rätt till och kan stanna eller styra bussen om det behövs.

I framtiden är det meningen att en person ska kunna styra fler bussar samtidigt, och den personen är också juridiskt ansvarig ifall olyckan är framme.

Bakom bussarnas säkerhet finns en rad invecklade mekanismer. I alla fyra hörn av bussen, och dessutom på taket, finns känsliga sensorer som varnar ifall något kommer för nära. Om en person rör sig t.ex. med cykel framför bussen saktar bussen farten så att den inte kör på. Om någon plötsligt hoppar fram stannar bussen helt. Den här mekanismen gör det också svårt att köra bussarna vid dåligt väder.

Fem fakta om förarlösa bussar

  • Det finns ingen chaufför man måste hälsa på.
  • Juridiskt sett är bussens säkerhetspersonal är ansvarig ifall en olycka händer.
  • Sensorerna reagerar på omgivning och saktar ner farten om något kommer för nära.
  • Bussen kan köra också på vintern, men inte om sensorerna får snö eller kraftigt regn på sig.
  • I framtiden hoppas man kunna använda bussarna för kortare transportsträckor, t.ex. hemifrån till en hållplats.

Kan bli problem när det snöar

Bussen kan utan problem köra på snö, men ifall sensorerna täcks av snö eller skräp stannar den till. Så visst är det mer av ett säsongsfordon, häftigt regn och blåst kan få sensorerna att reagera, förklarar Santamala.

Än så länge kör bussen bara 11 km/h då den kör på öppen väg, men topphastigheten rör sig kring 40 km/h. I höst kommer bussarna att testas vidare vid Otnäs, där man tros kunna höja hastigheten lite. Att testa olika hastigheter och sensorernas känslighet fungerar inte på öppen väg, eftersom roboten har en reaktionstid som är mycket snabbare än människans.

Text: Bicca Olin