Hoppa till huvudinnehåll

Höjda fiskekvoter välkommet – men branschoron består

Malin Lönnroth, fiskeribiolog
Nya långsiktiga riktlinjer samt båtvisa fiskekvoter ska ge stabilitet, säger fiskeribiolog Malin Lönnroth. Malin Lönnroth, fiskeribiolog Bild: Mårten Wallendahl / Yle malin lönnroth

Nästa år ska yrkesfiskarna längs våra kuster få fånga betydligt mera strömming och vassbuk. I Egentliga Östersjön ökar också laxkvoten betydligt.

Ett problem för näringen har varit den stora variationen i kvoterna, vilket försvårat verksamheten inom fiskerinäringen.

- Det är klart att det blir knepigt när kvoterna kan justeras med tiotals procent från år till år. Det tyder också på att datan om fiskbeståndet varit otillförlitlig, säger Malin Lönnroth som är fiskeribiolog på Centralförbundet för fiskerihushållning.

Hon välkomnar att kvoterna nu höjs. Även om den stora Östersjöfrågan är torskfångsterna, som inte berör våra vatten, har kvothöjningarna en positiv inverkan på näringen.

- Speciellt att kvoten för vassbuk höjs innebär en förbättring. För nu har fiskarna snabbt fyllt vassbukskvoten, innan strömmingskvoten fyllts. Det har stoppat fisket i förtid, då arterna hänger ihop och man får bägge arter oavsett vad man fiskar efter, säger Lönnroth.

Båtvisa kvoter delar meningarna

Centralförbundet väntar sig mera långsiktighet i branschen i och med att en ny förordning med båtvisa kvoter är under beredning. Den förändringen väntas till nästa år. Men från yrkesfiskarhåll är man inte övertygad om det förträffliga.

- Vi vet ingenting om hur det ska utfalla. Jag gjorde en skrivelse att jag motsätter mig båtkvoter, men inget har hörts. Så jag är rädd för att vi tas på sängen vid årsskiftet och att allt är klappat och klart, säger Carl-Gustav Granfors som driver familjeföretaget Sonnfish i Kaskö.

Han höjer ett varningens finger för att djungelns lag också blir gällande på havet.

- Vi har sett hur det gått i de andra nordiska länderna, där de stora köper upp de små. Har man mycket pengar är det lätt att köpa upp kvoter, medan de som saknar resurser blir utan. Och hur går det vid generationsskifte, om de som ska ta över står helt utan kvoter, frågar sig Granfors.

”Tid viktigare än laxkvot”

Att kvoterna höjs nu är generellt bra, anser Granfors. Men att laxkvoten höjs har ingen större betydelse.

- Här finns ett par som fiskar lax en kort tid varje år. Men när laxfisket är tillåtet har laxen vandrat förbi. Så hellre än att höja kvoten borde tidsbegränsningen slopas, säger Granfors som själv fiskar enbart strömming sedan 15-20 år tillbaka.

På Centralförbundet för fiskerihushållning säger Malin Lönnroth att en större långsiktighet är eftersträvansvärd och tänkbart som följd av förändringarna.

- Vi hoppas det finns en större stabilitet som kan locka nya professionella fiskare. Men det måste tryggas att deras verksamhetsförutsättningar är i skick. Man har försökt nå dit genom en mångårig förvaltningsplan, som beaktar alla fiskarterna. Och vi är på väg mot en lösning som är hållbar för våra vatten men också hållbar för våra fiskare, så de kan fortsätta verka inom näringen, säger Lönnroth.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes