Hoppa till huvudinnehåll

Språkkonsekvensbedömning: Vårdreformen strider ej mot grundlagen

Akuten vid Vasa centralsjukhus.
Vasa centralsjukhus. Akuten vid Vasa centralsjukhus. Bild: Yle/Carl-Magnus Långkvist vasa centralsjukhus

Vårdreformen strider inte mot grundlagen. Det visar en språkkonsekvensbedömning som har gjorts under sommaren.

Social- och hälsovårdsministeriet bekräftade detta på sin pressträff i Vasa på tisdag. Medicinalråd Taina Mäntyranta på nämnda ministerium säger att det ofta blandas mellan den stora reformen och förändringar som ska göras tidigare, men frågan om språkkonsekvensbedömning är gemensam för dem båda.

- När lagpaketet publicerades i slutet av juni var inte alla delar färdiga. Man har arbetat hårt under sommaren och nu när hela lagpaketet publiceras innehåller det en mycket noggrannare konsekvensbedömning som i sin tur också innehåller språk, säger Mäntyranta.

Enligt Mäntyranta publiceras lagpaketet i morgon onsdag efter klockan 16, enligt andra källor på Social- och hälsovårdsministeriet kan det komma först nästa vecka.

Strider vårdreformen mot grundlagen enligt språkkonsekvensbedömningen?

- Vi har arbetat tillsammans med våra jurister och jurister från Finansministeriet och vår uppfattning är att det inte är mot grundlagen.

Mäntyranta kan inte uttala sig specifikt om exakt hur språkkonsekvensbedömningen är gjord. Hon tillstår ändå att det finns en möjlighet att många kan tycka att den inte är tillräcklig, men det är upp till dem att lämna in ett utlåtande.

Ledande politiker hade inte informerats

Språkkonsekvensbedömningen har gjorts utan att varken Folktinget eller ledande rikspolitiker i Österbotten, bland andra Anna-Maja Henriksson (SFP) känt till den. Inte heller Ulla-Maj Wideroos (SFP) som suttit i den parlamentariska arbetsgrupp som utrett vårdreformen visste om detta. Inte heller har Göran Honga, direktör på Vasa sjukvårdsdistrikt, sett språkkonsekvensbedömningen. Men Honga visste att en sådan var på gång.

- Det blir intressant att se vilken typ av språkkonsekvensbedömning det handlar om. Är det en bedömning som gjorts på basen av personalens språkkunskaper i exempelvis Seinäjoki och Vasa eller är det en hypotetisk bedömning? säger Henriksson.

Henriksson undrar om det här är ett arbete som har gjorts på den nivå som det borde ha gjorts för att kunna bedöma de språkliga konsekvenserna. Hon påminner också om att tjänstemän inte kan avgöra om vårdreformen strider mot grundlagen eller inte. Det är grundlagsutskottets sak.

Angående Mäntyrantas kommentar om att det kan hända att det finns de som inte kommer att anse att språkkonsekvensbedömningen är tillräcklig säger Henriksson att det ger en indikation om att den inte är trovärdig.

- De kanske inte heller tror att den fyller de krav och kriterier som till exempel Justitieministeriet i den här typen av stora reformer. Har de varit i kontakt med Justitieministeriets demokrati- och språkavdelning där det finns en ganska bred kunskap om hur det här borde göras i praktiken.

Bland andra Folktinget och svenskspråkiga rikspolitiker har jobbat för att en ordentlig språkkonsekvensbedömning skulle göras och att centralsjukhuset i Vasa skulle komma med bland de sjukhus som får behålla fulljour i samband med vårdreformen.

En skrivelse har också överlämnats till justitiekansler Jaakko Jonkka. Då framfördes kritik mot att regeringen inte hade gjort någon språkkonsekvensbedömning alls i förslaget till vårdreform.

För Vasa centralsjukhus del kan bedömningen innebära att förhoppningen om fortsatt fulljour grusas.

Uppdaterad 30.8 kl 18.13 med kommentarer av Anna-Maja Henriksson.