Hoppa till huvudinnehåll

Bara hälften av eftisledarna i huvudstadsregionen är behöriga

Skolväskor och jackor hänger på ett staket på eftisgård.
Över 90 procent av ettorna går i eftis i huvudstadsregionen. Skolväskor och jackor hänger på ett staket på eftisgård. Bild: Yle/Marie Söderman skolgård

De flesta svenskspråkiga Helsingforsbarn går i eftis. Men bara hälften av ledarna är behöriga, visar en kartläggning.

Över 90 procent av de svenskspråkiga ettorna i huvudstadsregionen går i eftis. Det är en betydligt högre siffra än i resten av landet. Samma gäller tvåorna.

En av orsakerna till det här är ekonomisk, tror Monica Martens-Seppelin som är utvecklingschef på Sydkustens landskapsförbund. Hon menar att båda föräldrarna ofta jobbar och har då både behov och möjlighet att ha barnen på eftis.

Här är också Folkhälsan starkast och det har visat sig att de har den största andelen obehöriga ledare.

- Sedan är det relativt långa avstånd mellan skolorna och de finlandssvenska barnen är utspridda över hela regionen. Det finns ett behov för barnen att få utveckla sina vänskapsrelationen och umgås på eftis istället för att gå hem till varandra, säger Martens-Seppelin som gjort kartläggningen.

Den gamla vanliga bristen på pedagoger

Att endast hälften av eftisledarna i huvudstadsregionen är behöriga, beror enligt Martens-Seppelin på samma saker som den övriga bristen på behöriga pedagoger.

- Här är också Folkhälsan starkast och det har visat sig att de har den största andelen obehöriga ledare. Det i sin tur beror nog på den urbana miljön och att det är dyrt att bo här och svårt att klara sig på den lön man får som eftisledare.

Det är strukturerna och samarbetet med skolan som är det viktigaste - oberoende vem som är arbetsgivare.

I kartläggningen visade det sig också att medan det på landsbygden ofta är kommunerna som ordnar eftisverksamheten är det de privata aktörerna som är i majoritet i huvudstadsregionen. Det är Folkhälsan, församlingar och andra aktörer som är starkast på eftisscenen.

- Tredje sektorn har alltid varit stark i huvudstadsregionen. I glesbygden har många dagisar haft eftisgrupper, medan det funnit flera barn i huvudstadsregionen och man kunnat grunda skilda eftisar, säger Martens-Seppelin.

Hon ser både för- och nackdelar med att ha eftisar ordnade privat och av kommunen, men understryker att det är strukturerna och samarbetet med skolan som är det viktigaste - oberoende vem som är arbetsgivare.

Läs mera:

Finlandssvenska barn går oftare i eftis

Så gott som alla ettor och tvåor i Svenskfinland som vill gå i eftis får en plats. Det visar en färsk kartläggning av eftisverksamheten.

Läs också