Hoppa till huvudinnehåll

”Hur ska man kunna undervisa om man inte har någon forskning?

Professor Kristina Lindström
Professor Kristina Lindström Bild: Rikhard Husu / Yle kristina lindström

Forskningen behövs som stöd för undervisningen, anser professorn i hållbar utveckling Kristina Lindström (HU), apropå förslaget om att koncentrera forskningen till ett fåtal universitet i landet. Ett universitet som inte forskar får svårt att rekrytera, befarar Lindström.

- Hur ska man kunna undervisa om man inte har någon forskning? Jag tror att det är få akademiker som skulle vilja ha en tjänst vid universitet där man inte forskar.

Men hur bra går forskning och undervisning ihop? Det finns många skräckexempel på goda forskare som är dåliga undervisare, och kanske tvärtom…

- Det är kanske en annan sak. Det finns också många goda exempel på forskare som är goda lärare. Det ska finnas av båda två. Om man tycker att man hellre forskar, så kan man alltid välja att forska lite mera och undervisa lite mindre, och tvärtom. Och vi ska ju alltid ha med studenterna i forskningen.

Vilka är de största riskerna med en sådan här modell?

- Jag kan tänka mig att de universitet som bara ska undervisa kommer att ha svårt att rekrytera lärare, och kanske studenter också?

Hur väl passar en sådan här modell i Finland?

- Jag tror den passar dåligt. Toppuniversitet skulle attrahera fler forskare och studenter, och då skulle det bli svårare att komma in. Kanske skulle flera forskare också flytta utomlands. Vi har redan nu haft en hjärnflykt från Helsingfors universitet. Så man måste nog planera noggrant innan man slår till.

Om du sätter dig i förslagsställarnas situation. Varför kommer det här förslaget?

- Nog handlar det säkert om ekonomin. Vi har haft stora nedskärningar i utbildningen, och då måste man hitta på något. Om man vill spara pengar så är det ju bra. Vi har ju ganska många universitet i Finland, kanske för många. Men att svälta räv för att få bort en del är inte en bra metod.

Nu låter det som att man vill öka på konkurrensen, att man ser konkurrensen som nyttigt också inom högskole- och universitetssektorn. Hur ser du på det?

- Ett litet mått av konkurrens finns det alltid, men ibland blir det för mycket. Vi hörde nyss om fallet vid Karolinska institutet och vad som händer när man vill bli berömd med vilka medel som helst. Jag tror mer på samarbete.

Man talar mycket om toppforskning i dagens läge. Men hur är det med den så kallade vanliga forskningen?

- Jag tycker att all slags forskning behövs. Man kan inte veta vad som blir toppforskning. Också en så kallad vanlig forskare kan göra en upptäckt som plötsligt blir spridd och får berömmelse. Sedan får man mycket pengar och en stor forskningsgrupp. Men det är också viktigt att komma att ge utrymme för sådant som växer ur det gamla, nya ämnesområden som hållbar utveckling och hållbarhetsforskning. Om man endast räknar med sådant som ger publikationer i fina tidsskrifter så är vi på villovägar.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes