Hoppa till huvudinnehåll

Stora skillnader i de ersättningar som företagare får för läroavtal

Cykelverkstad i Ekenäs
Småföretagare inom reparationsbranschen använder sig bland annat av läroavtal för att hitta nya arbetstagare eller utbilda den egna personalen. Cykelverkstad i Ekenäs Bild: YLE/ Maria Helsing reparera,Ekenäs

De ersättningar som läroavtalsbyråerna betalar åt företagare som ingår läroavtal varierar kraftigt. Summorna kan variera med hundratals euro i månaden trots att avtalen gäller för samma examen och är till synes identiska.

- Det låter besynnerligt men en förklaring till variationerna kan vara att alla avtal förhandlas från fall till fall och ersättningarna som betalas ut beror på hur mycket stöd eleverna förväntas behöva på arbetsplatsen, säger läroavtalsplaneraren Anders Levin vid yrkesskolan Axxell som ansvarar för läroavtalen i Åboland.

Läroavtalsplaneraren Anders Levin vid yrkesskolan Axxell i Pargas.
Läroavtalsplanerare Anders Levin hoppas att regeringen ska förnya läroavtalssystemet. Läroavtalsplaneraren Anders Levin vid yrkesskolan Axxell i Pargas. Bild: Yle/Jesper Alm. yrkesskolan axxell

Enligt Levin stiger summan naturligtvis om arbetsgivaren måste stöda eleven mer och det handlar om krävande arbetsuppgifter.

- Summorna varierar också beroende på examen och vilken sorts utbildning det gäller, säger Levin.

Lagen kräver inga exakta summor

I lagen om läroavtal finns det inte inskrivet hur stora ersättningarna som betalas ut till arbetsgivarna eller företagarna ska vara.

Det enda som krävs är det finns en förklaring på varför summan är det den är då avtalet görs upp. I princip betalar läroavtalsbyråerna ut ersättningar som varierar mellan 20 och 500 euro i månaden.

Om personen har gått ut nian eller tian 2016 och gör upp ett läroavtal samma år kan det bli aktuellt med en förhöjd utbildningsersättning. Då är ersättningen 800 euro/månad för första året, 500 euro/månad för andra året och 300 euro/månad för tredje året.

Företagarna vill se förändringar och större ersättningar

En utredning som undervisningsministeriet gjorde 2010 visar att det finns oförklarliga skillnader i läroavtalsbyråernas praxis. Bland annat varierade ersättningarna som företagarna fick kraftigt och det verkar inte som om någonting har hänt sedan dess.

Hanna Munter är verkställande direktör för Egentliga Finland företagare.
Hanna Munter vill se att företagare oavsett ort behandlas rättvist och får samma ersättning. Hanna Munter är verkställande direktör för Egentliga Finland företagare. Bild: Yle/Jesper Alm. egentliga finlands företagare

- Det är beklagligt om det finns stora regionala skillnader och jag skulle gärna se att företagarna behandlas lika oavsett ort och plats, säger Hanna Munter som är verkställande direktör för Egentliga Finlands företagare.

Summan som företagarna får är endast symbolisk och täcker inte de faktiska kostnaderna anser Munter och därför kunde en höjning vara aktuell.

- Ersättningarna kunde säkert höja intresset för läroavtal bland företagare men vi hoppas också att regeringens spetsprojekt utbildningsavtalet ska bli verklighet för det är en modell som vi företagare tror på, säger Munter.

Ny finansieringsmodell under arbete

Undervisningsministeriet medger att det finns problem med den nuvarande finansieringsmodellen av läroavtal.

Läroavtalen finansieras med hjälp av statsandelar och som bäst pågår arbetet med att hitta en ny finansieringsmodell.

- Det är bra om regeringen förnyar läroavtalssystemet för jag tror att intresset för läroavtal såväl bland företagare som studerande kan öka om systemet reformeras, säger Levin. Läroavtalssystemet kunde gärna bli mer arbetsgivarvänligt men om det sedan är ekonomiskt genomförbart får någon annan ta ställning till.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland