Hoppa till huvudinnehåll

Visste du det här om skogen?

Anna Öman framför en massa träd.
Anna Öman är nöjd över sin skog. Om ungefär 30 år kanske den till och med ger henne lite vinst. Anna Öman framför en massa träd. Bild: YLE / Petter Sandelin anna öman

Nästan 85 procent av Finland är täckt av skog, men vem är det som äger den och vad gör de med den? Anna Öman är en av de mer ovanliga skogsägarna – hon är både ung och kvinna.

Det som är typiskt för Norden och skogsägande är att det mesta ägs av privatpersoner, som sedan låter skogen gå i arv till sina barn eller andra släktingar. Det är liksom viktigt att skogen hålls inom familjen.

Ett löv som ser ut som ett hjärta.
Vi älskar vår skog och vill helst behålla den för oss själva så länge som möjligt. Ett löv som ser ut som ett hjärta. Bild: CC / Flickr: Lisa Turano kärlek

I Finland verkar man också ha lite svårt att släppa ifrån sig skogen, för oftast går den vidare först vid dödsfall. Det betyder att medelåldern för en skogsägare just nu är närmare 70. Dessutom är bara var fjärde kvinna. En skogsägare som hör till undantagen är Anna Öman som är 21 år gammal. Hon fick sin åtta hektar stora skog som gåva av en sjuk släkting.

- Jag har alltid varit intresserad av skogen och varit där mycket med min pappa. När jag fick chansen att ta över så nappade jag den. Det känns bra att äga skog och jag kan ju använda den till vad som helst, säger Anna.

Just nu finns det inte så mycket att göra i Annas skog eftersom den består av plantering. Träden är för små för att säljas, men om några år ska det röjas och det har hon tänkt göra själv. Sedan får hon vänta en sisådär 30 – 40 år innan hon kan börja tänka på att tjäna ihop lite pengar på avverkning. Vi kan lätt säga att det här är världens långsammaste jobb.

- Jag tycker om att vara i skogen så det är ett väldigt avslappnande arbete. I framtiden har jag ändå nytta av skogen och förhoppningsvis får jag en liten vinst också, säger hon.

Absolut mest ekonomiskog

Det mesta av vår skog är så kallad ekonomiskog – alltså planterad skog som så småningom ska ge någon sorts vinst.

- Skogen är en jätteviktig inkomstkälla för hela Finland som stat. Vi använder skogen aktivt och får mycket intäkter från den, säger Nina Jungell som jobbar på Skogscentralen.

Skogen i Finland

  • Nästan 86 procent av Finland är täckt av skog.
  • Vanligaste träslaget är tall, sedan kommer gran och sedan björk.
  • Skulle vi dela upp skogen mellan alla finländare skulle det bli nästan sex fotbollsplaner skog per person.
  • Nästan var sjunde finländare är skogsägare och i genomsnitt äger man 30 hektar skog (en hektar motsvarar ungefär en och en halv fotbollsplan).
  • Ungefär 52 procent ägs av privatpersoner, finska staten äger 35 procent och resten ägs av kommuner, föreningar, församlingar och dylikt.
  • Majoriteten av skogägarna är över 60 år och bara var fjärde är kvinna.

Skogen används till olika produkter av trä som till exempel brädor, papper och energi. Man kan också göra tygmaterialet viskos av trä. Ifall du käkar vaniljglass får du kanske i dig vanilin som kommer från gran, och när du tuggar tuggummi äter du xylitol från björk.

Det här låter ju fint, men det betyder också att vår skog är ganska likriktad och ung.

- Ekonomiskogsbruk innebär lite förenklat att vi skyndar på det naturliga kretsloppet och styr det i den riktning vi vill ha det så att vi ska få skog och träd som är mer värdefulla när vi säljer dem vidare, säger Nina.

Träden blir sällan riktigt gamla

I Finland avverkar man oftast skogen när den börjar vara 80 – 100 år gammal. När det är gjort måste man se till att det kommer upp ny skog.

- Det är ganska unikt, att man som skogsägare inte bara får lämna en kal yta vind för våg. Det är ett lagbrott att göra så, säger Nina.

Nina Jungell som planterar skog.
Ifall du avverkar din skog måste du också plantera ut nya plantor. Nina Jungell som planterar skog. Bild: Nina Jungell nina jungell

Det här innebär att ungefär 95 procent av vår skog är planterad, och det är träslaget tall som regerar. Trots att man måste plantera ny skog är inte kalhyggen någon ovanlig syn och de kan se skrämmande tomma ut när man stöter på dem där mitt i skogen. Nina har inga exakta siffror på hur stor del av skogen som faktiskt består av kalhyggen, men någon skogsskövling är det ändå inte tal om säger hon.

- Skogen är alldeles för värdefull för finska staten för att den inte skulle regleras, och vi tar ut knappt 70 procent av tillväxten varje år, så skogen tar inte slut.

Väldigt lite naturskog

Den största delen av vår skog består alltså av tallar i raka rader. Urskog eller naturskog är en sällsynt sort – under fyra procent av all skog.

- Det beror på att skogen alltid varit så viktig för Finlands ekonomi. Under efterkrigstiden så vi stod på träben ett tag. Allt från ved till barkbröd till att vi betalade tillbaka krigsskadestånd. Hela vår elektronikindustri föddes egentligen från behov inom skogsbruk. Skogsbruk har varit och är fortfarande stort i Finland, säger Nina.

Är det då någon skillnad för oss och vår natur om vi har planterad tall eller naturskog?

- Om vi tar det från människans synvinkel först, så visst finns det olika slags känsla i olika slags skog. Men jag tror att väldigt få människor skulle vara bekväma med att försöka ta sig fram i en naturskog. Där finns en massa vindfällen och olikåldrade träd och det är svårt att röra sig.

Nina Jungell vid en fors.
Nina Jungell tror inte att vår naturskog tar slut. Nina Jungell vid en fors. Bild: Nina Jungell nina jungell

Nina tror att vår bild av en naturskog är en plats där det är skönt att gå och där det är fridfullt. Men egentligen är det de äldre gallrade skogarna som ser ut så här. Där plockar vi bär och svamp och myser med vår kaffetermos. Men visst behövs naturskogarna ändå, speciellt för mångfalden.

- Mångfaldsvärdena är mycket högre i naturskog eller på skyddsområden av olika slag. Det är något vi är medvetna om och jobbar för, till exempel med certifieringskriterier och lagkrav.

Är den gamla och orörda skogen hotad?

Men räcker verkligen de skyddsåtgärder som finns, eller kan vi förlora den stackars gamla naturliga skog vi har kvar? Det tror inte Nina.

- Det vi har är ganska bra skyddat, så jag tror inte att något hotar den. Men visst finns det arter som blivit mer och mer hotade i och med att ekonomiskogen under de senaste tiotal åren blivit större och större, säger hon.

ett fallet träd
Det är brist på träd som bara får ligga och förmultna i skogarna. ett fallet träd Bild: YLE/Rose-Marie Sundström havsrastböle

Därför blir det också allt viktigare med naturvård inom skogsbruket. Ett stort problem är att det fattas träd som får ligga på marken och ruttna. Vi städar våra skogar för bra helt enkelt.

- Det är jätteviktigt att det finns murken ved i olika stadier av förmultningsprocessen. Där lever nämligen olika sorters svampar, mossor, lavar, fjärilar, skalbaggar, maskar … sådana arter som man inte ser så mycket av i vanliga fall, säger Nina.

Du får göra (nästan) vad du vill med din skog

De flesta planterar och tar hand som sin skog för att senare sälja virket, men det här är inget du måste göra. Det enda du måste är att plantera ny skog efter att du avverkat – resten är upp till dig själv. Vill du låta din skog ta hand om sig själv kan du också få stöd för det, precis som du kan få stöd när det kommer till frågor om avverkning.

Lagar om skogen

  • Det finns inga lagar kring vad du får göra med din skog, men det finns en del restriktioner kring hur och när du får avverka.
  • Avverkar du skog måste du plantera ny.
  • Du får inte förstöra särskilt viktiga livsmiljöer, alltså platser som ökar på mångfalden. Det kan handla om orörda små berg, myrar, lundar och skogskanter intill tjärnar och bäckar.
  • Har du flygekorrar i din skog sätter naturvårdslagen ramar för vad du får göra.
  • Nästan all skog (95%) i Finland är certifierad (Finnish Forest Certification System). Certifieringen ger en slags miljöstämpel på skogbruket.
  • När du avverkar får du inte hugga ner exakt varenda träd. Du måste lämna något som kallas för sparträd som ska stå där för evigt. Deras målsättning i livet är att dö, för död ved är en bristvara i ekonomiskogen. Lövträd som rönn och sälj är bra sparträd.
  • Den biologiska mångfalden skyddas med olika program och avtal. Ett av programmen är METSO och i det kan skogsägaren frivilligt bjuda ut områden som är värda att skydda, och få ersättning för dem.

Rådgivning är en viktig del av Ninas arbete eftersom alla kanske inte får chansen att prata om skogen eller ens se den innan de ärver den. Även om du köper skog kan du ju vara en oerfaren skogsägare.

- Det är jättevanligt att en person som ärvt skog aldrig varit till skogsskiftet. Jag har träffat folk som inte ens har en aning om hur de ska hitta dit, och det är inget att vara generad över, säger Nina.

Anna Öman har fått en guidad rundtur över sitt skifte och hon har också tidigare rört sig mycket i skogen.

- Jag har gått ett varv runt hela skiftet så att jag ska veta var mina gränser finns, men jag har nog inte koll på precis varje sten och träd. Ju äldre skogen blir desto lättare blir det att röra sig där, men nu är det väldigt mycket sly och planteringar så jag är inte där så ofta, säger hon.

Att stjäla en gran

Hur beskyddande är då Anna över sin skog? Vad skulle till exempel hända och vi stal en julgran av henne?

- En endaste gran är inte så stor sak, men man får ju inte gå i andras skogar och ta granar. Är det någon som hela tiden tar granar skulle jag nog anmäla det någonstans, säger Anna.

Förutom att det ju är förståeligt att en skogsägare vill ha sina träd själv, så är det faktiskt olagligt att avverka träd utan att meddela om det till Skogscentralen. De försöker övervaka att alla följer reglerna, men det är omöjligt att hålla koll på allt, så ibland hittar de skogar där allt inte gått rätt till.

Att avverka all din skog i smyg är ändå rätt svårt – i alla fall om du inte har dina egna skogsmaskiner. All avverkning måste som sagt anmälas till Skogscentralen, och tar du hjälp av en firma så är det oftast de som gör anmälningen.

Nyligen publicerat - X3M