Hoppa till huvudinnehåll

Asiens medelklass har vunnit på globaliseringen – förlorarna finns också bland oss

Rusningar allt vanligare i Vietnam då folk har övergått från motorcyklar till bilar
Levnadsstandarden har stigit i Vietnam och det syns i trafiken då folk har övergått från motorcykel till bil. Rusningar allt vanligare i Vietnam då folk har övergått från motorcyklar till bilar Bild: EPA/LUONG THAI LIN trafikstopp,rusningstrafik,Vietnam

Medelklassen i Kina ser ut att vara den stora vinnaren kring millennieskiftet. Men samtidigt har medelklassen i väst genomlevt en kraftig relativ nedgång. Det här kommer fram i en ny bok om den globala inkomstfördelningen.

Den serbisk-amerikanska nationalekonomen Branko Milanović har skrivit en uppmärksammad bok om global ojämlikhet. Boken Global Inequality. A New Approach for the Age of Globalization (2016) har blivit en stor kritikerframgång och den har debatterats flitigt i den ekonomiska blogosfären.

Böcker och forskning om ojämlikhet verkar vara pop bland kända nationalekonomer numera. Thomas Pikettys Capital in the Twenty-First Century (2014) och Anthony Atkinsons Inequality. What Can Be Done? (2015) är exempel på detta de senaste åren.

Men det finns en stor skillnad mellan Milanović bok och de nämnda böckerna. Pikettys bok handlar om ojämlikheten inom länder (främst USA och Storbitannien) medan Atkinson koncentrerar sig på Storbritannien. Däremot handlar Milanović bok i första hand om ojämlikheten globalt.

I början av boken ställer Milanović frågan ”Vem har vunnit på globaliseringen?” Just för att det har skrivits så mycket om ojämlikheten de senaste åren kunde man tycka att det är enkelt att svara på frågan. Ett standardsvar kunde vara: De allra rikaste är vinnarna.

Det stämmer, men det är bara en del av svaret. Det finns också andra vinnare, främst inom medelklassen i tillväxtekonomierna. Grafiken visar vad det handlar om under perioden 1988 - 2008.

Inkomstutveckling i olika inkostklasser
Inkomstutveckling i olika inkostklasser Bild: Yle globalisering,inkomstfördelning,realinkomster

Grafiken visar världens befolkning ordnad i percentiler (100 lika stora delar) på den vågräta axeln, så att den fattigaste procenten finns längst till vänster, medan den rikaste procenten finns längst till höger.

Den lodräta axeln visar den reala tillväxten av inkomsterna per capita i procent. Enligt grafiken har de allra fattigaste inte haft någon som helst inkomstökning under de tjugo år som Milanović har undersökt.

Den serbisk-amerikanska ekonomen Branko Milanović bok Global inequality: A New Approach for the Age of Globalization.
Den serbisk-amerikanska ekonomen Branko Milanović bok Global inequality: A New Approach for the Age of Globalization. Bild: Yle Branko Milanović,global inequality

Däremot har de allra rikaste i den andra ändan av grafen haft en inkomstökning på drygt sextio procent. Här är det frågan om en global elit som Milanović kallar plutokrater och som finns i olika utvecklade länder.

Vem hör då till den rikaste procenten i världen? I USA hör tolv procent av landets rikaste personer till den globala en procenten. De rikaste kommer också från Singapore, Schweiz, Luxemburg, Kanada, Japan, Storbritannien, Norge, Frankrike och så vidare.

Den stora förändringen

Det centrala i Milanović bok är hur globaliseringen har påverkat medelklassen i tillväxtekonomierna. På tjugo år har en stor asiatisk medelklass tagit steget från fattigdom till betydligt bättre levnadsstandard. Det har skett främst i Kina, men också i Vietnam, Thailand, Indien och Indonesien.

I figuren ovan handlar det om folk på båda sidor om medianen (50). Milanović beskiver percentilerna 45-65 som den asiatiska medelklassen, eftersom nio av tio i den här gruppen är från Asien. Den här gruppens inkomster har ökat med upp till 80 procent.

Kineser från medelklassen på shoppingtur i Hongkong
Välbeställda kineser på shoppingresa i Hongkong Kineser från medelklassen på shoppingtur i Hongkong Bild: EPA/ALEX HOFFORD Kina,ekonomi,Hongkong,shopping,Medelklass

Den här utvecklingen visar att det har skett en stor omfördelning av personliga inkomster i världen och att den globala ojämlikheten har minskat under globaliseringen. Det är första gången den globala ojämlikheten har minskat under de senaste två hundra åren.

Milanović har också utsträckt tidsperioden till 2011 och mönstret är samma, men inkomstökningen för den asiatiska medelklassen har varit ännu större. Realinkomsten mer än fördubblades för en tredjedel av världens befolkning.

Däremot har inkomstökningen för den rikaste procenten i världen minskat en aning, då undersökningsperioden förlängs till 2011. Förmodligen är det finanskrisen som är orsaken.

Medelklassen i väst stagnerar

Samma grafik visar att inkomstutvecklingen för människor med högre inkomster (än den asiatiska medelklassen) har varit negativ. Det gäller sju av tio människor i percentilerna 70-85, som främst består av den lägre medelklassen i industriländerna såsom USA, Japan och Europa.

Den lägre medelklassen i väst är relativt sett förlorare i globaliseringen. Det här är en av orsakerna till att Milanović bok har väckt så stort intresse. Den västerländska medelklassens relativa förlust anses ha politiska konsekvenser.

Kurvan ser förresten lite ut som en elefant och därför har grafen kommit att kallas ”elefantgrafen”. Och för att verkligen understryka det hela har man lite bättrat på grafiken i sociala medier.

Hoppa över Twitterpostning

När man ser på elefantgrafen är det viktigt att komma ihåg att den asiatiska medelklassens (vinnarnas) inkomster fortfarande är lägre än den lägre medelklassens (förlorarnas) inkomster i de utvecklade ekonomierna. Elefantgrafen visar alltså förändringarna i realinkomst.

Globalt jämnare, nationellt ojämnare

Samtidigt som den globala inkomstfördelningen har blivit jämnare har inkomstfördelningen inom de enskilda länderna blivit ojämnare. Trots att den kinesiska medelklassens inkomstökning har jämnat ut inkomstfördelningen globalt, har inkomstfördelningen inom Kina blivit ojämnare.

Samma utveckling har skett i många utvecklade länder, där de superrika har blivit ännu rikare. Samtidigt har medelklassens realinkomster antingen vuxit bara blygsamt, hållits oförändrade eller till och med sjunkit.

David H Koch är en av USA:s rikaste affärsmän
David H Koch är en av USA:s rikaste affärsmän. David H Koch är en av USA:s rikaste affärsmän Bild: EPA/JUSTIN LANE miljardär
Kort sagt, de stora vinnarna har varit de fattiga och medelklassen i Asien, de stora förlorarna har varit den lägre medelklassen i den rika världen.― Branko Milanović

En jämnare inkomstfördelning globalt och en ojämnare inkomstfördelning nationellt kan verka som en motsägelse. Men även om den kinesiska medelklassen har fördubblat sina inkomster globalt sett, har inkomstutvecklingen inom Kina inte varit lika gynnsam relativt sett. Samtidigt har de superrika i Kina blivit ännu rikare.

Nollsummespel?

Branko Milanović frågar sig om den asiatiska medelklassens snabba inkomstökning har lett till relativ inkomstminskning inom medelklassen i väst. Han varnar ändå för att alltför enkelt tolka den tidsmässiga kopplingen mellan de två fenomenen som ett orsak-verkan förhållande.

Den enorma ökningen av importen från till exempel Asien och utlokaliseringen av produktion dit eller till andra tillväxtekonomier, har lett till en utjämnad global inkomstfördelning, men en ojämlikare inkomstfördelning i väst.

Vad händer om utvecklingen fortsätter? Om Kina fortsätter att växa kan landet höra till de rika länderna om några decennier. Men arbetskraften i Kina minskar kontinuerligt och det pressar upp lönerna vilket leder till att Kina inte längre lönemässigt utgör ett så stort hot mot medelklassen i väst.

Låglöneproduktionen flyttar då till de fattigare länderna i Asien och Afrika och kan bli ett nytt hot mot produktion och sysselsättning i väst. I boken tangerar Milanović frågan om globaliseringens effekter då den i allt högre grad digitaliseras.

Minskad global ojämlikhet – so what?

Globalt sett är den jämnare inkomstfördelning en positiv sak. Men det tröstar knappast dem som bor på stagnerande industriorter i Finland, nordöstra England eller i Rostbältet i USA. Människor bryr sig om sin absoluta inkomstnivå och sin egen position i den nationella inkomstfördelningen, resonerar Milanović.

Politiskt kan det här leda till konsekvenser i väst. Den minskade globala ojämlikheten är bra för världsekonomin, men den syns kanske inte på den egna arbetsplatsen, på den egna bostadsorten eller i det egna landet. Det här kan påverka de politiska konjunkturerna à la brexit eller Donald Trump.

Branko Milanović ställer två enkla frågor i sin bok. En i början, en i slutet. Den första citerades redan: ”Vem har vunnit på globaliseringen?” Han använder drygt 200 sidor för att svara på frågan. En del av svaret finns ovan.

Boken avslutas med frågan: ”Kommer ojämlikheten att försvinna när globaliseringen fortsätter?” Svaret lyder kort och gott så här:

- Nej. Vinsterna från globaliseringen kommer inte att fördelas jämnt.

Fakta

Data: Författaren har använt sig av omkring 600 hushållsundersökningar som täcker miljarder människor. Materialet är insamlat från 120 länder och täcker mer än 90 procent av världens befolkning samt 95 procent av den globala bruttonationalprodukten.

Branko Milanović, 62, är en serbisk-amerikansk nationalekonom som har specialiserat sig på utvecklingsekonomi och ojämlikhet. Han är professor vid City University of New York Graduate Center och är verksam också vid Luxembourg Income Study. Han var tidigare ledande forskare vid Världsbanken. Han har skrivit flera böcker och ett stort antal vetenskapliga artiklar.

Branko Milanović Global Inequality. A New Approach for the Age of Globalization. Cambridge, Massachusetts. The Belnap Press of Harvard University Press, 2016.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes