Hoppa till huvudinnehåll

Vad kostar ett rimligt vardagsliv?

Spargris på skrivbord.
Spargris på skrivbord. Bild: YLE/Rolf Granqvist barn (familjemedlemmar),Barn och ungdom,barn (roll relaterad till socioekonomisk grupp),pengar,sparande,ekonomi,Spargris,Fickpengar

Diskussionen om nivån på grundtryggheten i Finland har gått het i många år. Hur mycket pengar skall man klara sig på? Vid Helsingfors universitet har man redan i några år räknat på vilka varor och tjänster en familj behöver för en rimlig vardag – en slags referensbudget för livet.

Hemma hos familjen Skog-Karén sitter de tre barnen och tuggar i sig tacos och funderar på vad man kunde klara sig utan om pengarna tryter.

- Jag kunde klara mig utan nagellack. Det är inte så nödvändigt, säger Emilie Skog.

Emilie och Linnea Skog
Emilie och Linnea Skog funderar vad de kunde avstå från. Emilie och Linnea Skog Bild: YLE familjer (grupper),barnfamiljer,familjeliv

- Min cykel, den kunde jag klara mig utan, fyller hennes storasyster Linnea Skog i.

Deras bror Elmer Skog menar att han kunde klara sig med en mindre mängd mjukisdjur. Men aldrig utan sin mobiltelefon.

- Då försvinner ju mina Pokémons, säger han och fnissar.

Elmer Skog och hans mamma Laura Karén
Elmer Skog vill inte leva utan sin mobil. Elmer Skog och hans mamma Laura Karén Bild: YLE familjer (grupper),familjeliv,barnfamiljer

Barnens mamma Laura Karén arbetar som skolgångsbiträde och är alltid arbetslös på sommaren. Ofta får hon arbetslöshetsersättningen först på hösten, ungefär samtidigt med första lönen i augusti.

Det blir inga extravaganser under sommarlovet på det sättet och det har också barnen fått lära sig.

- Vi har ju alltid haft lite pengar, så ni har inte fått allt ni vill ha. Ni har fått lära er tålamod, saker kommer inte genast, säger hon.

Laura Karén säger att hon är i den lyckliga situationen att hennes föräldrar hjälper till när det riktigt kniper, just till exempel på somrarna. Man måste ärligt medge att man behöver hjälp, säger hon.

- Men när man själv börjar närma sig 50 så känns det ju lite så där. Jag skäms inte och kan säga det högt. Men samtidigt vet jag att många inte har den möjligheten att föräldrarna hjälper, säger hon.

Minimibudget för familjer

En familj skall inte behöva leva utan mobiler eller hobbyer, förklarar Anna-Riitta Lehtinen vid Konsumentforskningscentret. De är inräknade i minimikostnaderna för ett rimligt liv. Med andra ord vilka varor och tjänster som behövs för att man ska kunna leva, vilka mängder av dem är nödvändiga, vilken kvalitet de skall ha och vad de här nyttigheterna kostar.

Lehtinen och hennes kolleger vid Konsumentforskningscentret har räknat ut vad de kallar referensbudgetar för ett rimligt vardagsliv för olika hushåll, både ensamstående och olika storlekars barnfamiljer.

Anna-Riitta Lehtinen har utrett vad ett rimligt liv kostar
Anna-Riitta Lehtinen vet vad livet kostar. Anna-Riitta Lehtinen har utrett vad ett rimligt liv kostar Bild: YLE familjer (grupper),barnfamiljer,Barnfattigdom

- Vi har räknat in utgifter för matlagning, klädvård, städning i hemmet och kostnader för fritid. Och förstås boende och transporter. Alltså sådana kostnader som hör till vanligt vardagsliv, säger Anna-Riitta Lehtinen.

Forskarna har räknat med sex olika hushållstyper. Exempelvis en ensamstående kvinna under 45 år borde klara sig på 569 euro i månaden minus boendekostnader. En ensamförsörjare med två barn borde klara vardagen på 1289 euro i månaden minus boendet.

Boendekostnaderna utgör en egen post, eftersom de kan variera stort beroende på om man bor i huvudstadsregionen, i en tätort, eller någon annanstans i landet.

De olika budgetarna kan du studera noggrannare i forskningsrapportens sammanställning på sidan 28.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilken den rimliga miniminivå för konsumtion är, då en person klarar sig och upplever att hen kan delta i samhället.

Många måste klara sig på mindre

Det är många barnfamiljer som blir tvungna att klara sig med mindre pengar än de referensbudgetar som forskarna kommit fram till. Ändå är det minimibudgetar forskarna räknat med – de är alltså lägre än vad genomsnittskonsumtionen är.

En fempersoners familj som Skog-Karéns har en referensbudget på 2770 euro i månaden när kostnader för boende är borträknat.

- Jag kommer inte upp i de här summorna. Jag har så liten lön. Räknar jag sammanlagt, min man och jag och tre barn. Nej, skulle det vara enligt de här summorna borde vi tjäna mycket mer pengar, säger Laura Karén.

Familjen Skog-Karén läser läxor
Familjen Skog-Karén prioriterar samvaro före saker. Familjen Skog-Karén läser läxor Bild: YLE familjer (grupper),barnfamiljer,familjeliv

Visst tycker också Karén att det skulle vara fint att kunna köpa nya kläder till barnen och också till sig själv. Men när man inte har råd får man tänka noggrant vad man behöver och vad som är viktiga saker i livet överlag, säger hon.

Det allra viktigaste pengarna måste räcka till är maten. Och när man bor på landet som Skog-Karéns finns ännu en dyr utgiftspost; bilen.

- Vi måste ha två bilar. Den stora katastrofen inträffar alltid när någon av bilarna går sönder. Då är det riktigt hemskt, säger Laura Karén.

Förutom maten är Laura Karén inte beredd att pruta på att barnen skall få ha hobbyer, även om det är dyrt. Det vill hon ge sina barn. För sin egen del har hon inte höga krav, men säger att hon tyvärr tappar bort sig själv när hon inte har pengar.

- Jag borde ju ta bättre hand om mig själv, men allt annat går före. Men vänner är världens viktigaste, att träffa dem. Det kostar inte så mycket.

Priset på nedskärningar kan bli högt

Finlands grundlag tryggar varje medborgare rätt till en nödvändig utkomst och omsorg också då de egna inkomsterna inte räcker till.
Nivån på grundtryggheten har tydligt halkat efter jämfört med den övriga befolkningens inkomster. Det här gäller i praktiken utkomststödet och bostadsbidraget.

Utkomststödet är betydligt lägre än summorna i Konsumentforskningscentrets referensbudgetar. Utkomststödet justerades senast 1.1.2015 och är nu för en ensamstående 485 euro i månaden.

Laura Karén tycker det är viktigt att lyfta fram att alla inte har det bra ställt. De grodor som kommit ur beslutsfattarnas mun om att folk inte har löner under 2000 euro, gör henne fundersam. En titt på verkligheten kunde vara på sin plats för vissa politiker, menar Karén.

Laura Karén
Laura Karén oroar sig för familjers framtid. Laura Karén Bild: Yle familjer (grupper),barnfamiljer,familjeliv

Forskare Anna-Riitta Lehtinen på Konsumentforskningscentret håller med om att många familjer lever i en svår situation och på mindre en budget än vad som kan anses rimligt.

- Måste man ständigt pruta på att och känna ångest över sin konsumtion, så lider alla i den familjen. Det ökar känslan av hopplöshet – att här finns inget gott i sikte, säger Lehtinen.

Laura Karén klagar inte över sitt liv, valen hon gjort är hennes egna. Men hon oroar sig över familjernas situation överlag.

- Jag är besviken över den situation vi haft länge nu. Man sparar, sparar, sparar och vet inte riktigt om det hjälper. Jag hoppas vi inte håller på att göra samma misstag som på 1990-talet, då man sparade från sådant som sedan kom att kosta mycket, mycket mer.

  • Beskedet från NHL-bossen: Inget World Cup vintern 2021

    Fortfarande oklart hur det blir med NHL-spelare i OS.

    Nu är det slut på spekulationerna. NHL:s kommissionär Gary Bettman stänger dörren för World Cup om två år. Vi kan inte förverkliga turneringen på så kort tid, säger han.

  • Bougainville har röstat för självständighet från Papua Nya Guinea

    Över 90 procent av väljarna sade ja till att bli egen stat.

    Det lilla ösamhället Bougainville öster om Papua Nya Guinea har röstat för att bli självständiga och bli världens nyaste land. Det var nästan 98 procent av de kring 180 000 registrerade rösterna i Bougainville som sade ja till att bli en egen stat. Det här enligt resultatet i folkomröstningen om självständighet som offentliggjordes i dag.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes