Hoppa till huvudinnehåll

Flickor i skolan minskar barndödligheten

Nyfött barn
I Finland är spädbarnsdödligheten låg. Nyfött barn Bild: Yle/Stefan Paavola bb på borgå sjukhus

Ju flera år kvinnor sitter på skolbänken desto större chans är det att deras spädbarn överlever. Det konstaterar Mikko Perkiö som doktorerar vid Tammerfors universitet.

Att utbildning och hälsa korrelerar är ingenting nytt, men Mikko Perkiö visar att moderns utbildning är betydligt viktigare för spädbarns överlevnad än man hittills har antagit.

Perkiö har analyserat data från 80 låg- och medelinkomstländer. I forskningen granskar han sambanden mellan olika faktorer och konstaterar att det näst efter fattigdomsgraden är utbildningen som påverkar mest.

Kommunikationen förbättras

Utbildning ger många fördelar. Kvinnor som har gått i skola har lättare att kommunicera med läkare och hälsovårdspersonal och de förstår också bättre hur hälsovården fungerar.

- De får ett gemensamt språk med hälsovårdsproffsen. Det gör också att de har lättare att förstå instruktioner och lär sig sköta till exempel diarré och lunginflammation, som orsakar många dödsfall.

Utbildade mammor vet hur man skyddar sig mot malaria och hiv och de är också mera positivt inställda till att vaccinera sina barn.

Flera år i skola ger utdelning

Ju flera år kvinnor har fått gå i skola desto bättre möjligheter har de att sköta om sina barn så att de överlever spädbarnsåldern.

- De första åren ger en klar fördel, och de som har gått ut högstadiet har ännu större chans att deras barn hålls vid liv.

Bland de faktorer som påverkar barndödligheten finns fattigdom, utbildning, kvinnans möjligheter att bestämma hur många barn hon får, hälsovården och ammandet – i den här ordningen enligt Perkiö.

Han är lite förvånad över resultatet eftersom man ofta fokuserar på till exempel det medicinska när man försöka minska barndödlighet i fattiga länder.

- Jag är överraskad över att hälsovård för barn inte hörde till de allra viktigaste faktorerna. Man talar mycket mera om till exempel vaccinering än om fattigdomen eller kvinnors utbildningsnivå.

Mikko Perkiö har forskat i sambandet mellan barndödlighet och mödrarnas utbildning.
Mikko Perkiö disputerar vid Tammerfors universitet. Mikko Perkiö har forskat i sambandet mellan barndödlighet och mödrarnas utbildning. Bild: Jonne Renvall / Tammerfors universitet mikko perkiö,Tammerfors universitet,forskare

Bangladesh väckte intresse för läskunnighet

Gnistan till forskningen om sambandet mellan kvinnors skolgång och spädbarnsdödlighet kom i Bangladesh. Perkiö vistades två månader på landsbygden tillsammans med en kompis som var hemma därifrån.

- Jag började fundera på varför så många saker verkade svåra och varför det gick långsamt. Många där var lågt utbildade och det var svårt att få kommunikationen att fungera.

Perkiö började fundera på vad det var som gjorde samhället på den bangladeshiska landsbygden så annorlunda jämfört med det han var van vid. Småningom fokuserade han på läskunnighet och sedan kvinnors utbildning.

Läskunnigheten ökar i världen, men Mikko Perkiö tycker att Unescos siffror ger en lite för positiv bild av hur många vuxna som faktiskt kan kommunicera skriftligt.

- Man kan lätt tro att hela världen snart kan läsa och skriva, men en del av de som klassas som läskunniga kan bara läsa och skriva någon enstaka mening. Nivån på läskunnigheten är ganska låg och det kan vara en orsak till att det kan vara svårt i vissa länder att få saker att fungera och att bygga upp samhället.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes