Hoppa till huvudinnehåll

Djurskyddsbrott svåra att upptäcka – "Myndigheterna ser genom fingrarna"

Bild på fårfarm i Somero där de misskötta djuren nödslaktades.
Bild på fårfarm i Somero där de misskötta djuren nödslaktades. Bild: Polisen djurskydd

I Somero uppdagades en vanskött fårfarm med över 100 illa åtgångna får förra veckan. Dyngan hade samlats på hög ända upp till fönstren och man var tvungen att avliva alla djur.

Den vanskötta fårfarmen i Somero fick folk att förundra sig över att brottet tog så länge att upptäckas. Regionförvaltningsverket och polisen gör granskningar, men det är svårt att undvika att enstaka vanskötselsfall går under radarn.

Tea Ahtelo, länsveterinär i Sydvästra Finland berättar att det i allmänhet krävs en misstanke om misskötsel för att ett djurskyddsbrott ska uppdagas. Stickprov görs också, men inte lika ofta..

För att misstanke ska väckas krävs observationer, men då det rör sig om isolerade, avlägsna gårdar är det lätt hänt att ingen lägger märke till att djuren far illa.

- Om djuren inte förs till slakteri eller säljs finns det ingen som kan rapportera åt oss.

Borde man i så fall inte rikta resurserna mot ställen där djuren inte förs till slakteri?

- Jo, det är en god idé som görs i viss mån, men vi kan inte att granska alla gårdar. Som tur hör den här sortens fall till ovanligheterna, berättar Ahtelo.

Att alla gårdar inte kan granskas beror på resursbristen och på att det är svårt att följa upp djurhållare. Enligt Ahtola är det svårt att få till ett helt uppdaterat register på alla som äger djur.

Rättsliga verktyg finns men används inte

Birgitta Wahlberg är doktor i offentlig rätt, med djurrätt som tyngdpunkt för forskningen. Hon menar att den delen av djurskyddslagstiftningen som gäller övervakning och kontroll är en av de bästa och starkaste delarna. Trösken för att övervaka är därför låg.

Däremot är tillämpningen av lagen svag, anser Wahlberg.

- Problemet är hur lagen efterlevs, inte hur den ser ut. Man använder inte lagen som den ska användas, det vill säga till att främja djurens välbefinnande, berättar Wahlberg.

Enligt Wahlberg handlar det ofta inte om resursbrist, utan om att övervakningsmyndigheten inte skrider till åtgärder då de krävs.

- Jag har från min egen forskning sett flera exempel på granskningar där man uttryckligen nämnt felen men ändå sett genom fingrarna. Det är klart att en isolerad gård kan passera helt under radarn, men om det ens finns någon aktivitet utåt har jag svårt att se att ingen skulle ha granskat den tidigare.

Birgitta Wahlberg
Birgitta Wahlberg, arkivbild. Birgitta Wahlberg Bild: YLE/Maud Stolpe birgitta wahlberg

Läs också