Hoppa till huvudinnehåll

Borgåskolorna använde över en halv miljon engångskärl i fjol

Elever vid Näse skola städar efter sig efter lunchen.
Tallrikarna används endast en gång i Näse skola, glasen och besticken tvättas i barackernas kök. Ingen bricka används för att spara disk. Elever vid Näse skola städar efter sig efter lunchen. Bild: Yle / Hanna Othman engångstallrikar,engångsartiklar,skolmat

Många av Borgåskolorna har flyttat ut i baracker, där det inte går att tvätta alla kärl. Därför äter eleverna sina luncher på engångstallrikar.

Under 2015 köpte affärsverket Borgå lokalservice 657 790 engångskärl. Den siffran innefattar tallrikar, plastglas, muggar, knivar, gafflar och skedar.

Plastglasens andel i summan är störst, hela 208 000 stycken. På andra plats är låga tallrikar med 104 000 stycken.

En elev tar potatis och köttbullar åt sig vid skollunchen.
Många engångstallrikar har använts de senaste åren i Borgå. En elev tar potatis och köttbullar åt sig vid skollunchen. Bild: Yle / Hanna Othman engångskärl,skolmat,engångsartiklar,mat,köttbullar

Engångskärlen har tillsammans kostat affärsverket 22 153,60 euro.

För mycket fukt för barackerna

Många av stadens skolor har flyttat ut i baracker, och det är orsaken till att det går åt så många engångskärl i Borgå. Köken i barackerna är inte byggda för att diska stora mängder.

- Köken är inte planerade för den stora fuktmängd som disken medför. Till exempel fungerar ventilationen inte tillfredställande och lokalerna är inte heller ändamålsenliga, säger kostservicechef Birgitta Creutziger.

En diskmaskin i ett barackkök.
I köket är luften varm och fuktig, trots att alla kärl inte diskas i maskinen i hörnet. En diskmaskin i ett barackkök. Bild: Yle / Hanna Othman skolkök,diskmaskiner

De flesta baracker har ändå en liten, industriell diskmaskin. I den diskas glas och bestick. Men tallrikarna i fiber används endast en gång innan de slängs bort.

Kostservicechefen vill understryka att också kärl i porslin, glas eller rostfritt stål har en inverkan på naturen. Dels kräver det resurser att framställa dem och tvätten av kärlen kräver många liter vatten samt disk- och sköljmedel.

Elever vid Näse skola äter lunch.
Miira Ijäs, Nessa Idström, Sebastian Leskinen Sundqvist, Miki Venäläinen, Jani Leppäkoski, Stella Simonsen och Julia Björkestam är fundersamma över att äta lunch på engångstallrikar. Elever vid Näse skola äter lunch. Bild: Yle / Hanna Othman stella simonsen,skolmat

Sjätteklassarna vid Näse skola hör till dem som den här hösten har börjat äta på engångstallrikar då skolan flyttade in i baracker. För det mesta tycker de att det går bra att äta från tallrikarna.

- Ibland när vi har soppa så blir det hett om händerna, säger Julia Björkestam.

- Om man har något varmt på dem så blir de blöta undertill och lite ostabila, säger Sebastian Leskinen Sundqvist.

- Det är ju helt bra med papperstallrikar om man skulle tappa dem i golvet, men det är inte väldigt miljövänligt, säger Stella Simonsen.

- Varken diskvattnet eller papperstallrikarna är bra för miljön, men det känns som att det är värre med engångstallrikarna, funderar Julia Björkestam.

En elev äter potatis och köttbullar på engångstallrik vid skollunchen.
En elev äter potatis och köttbullar på engångstallrik vid skollunchen. Bild: Yle / Hanna Othman engångstallrikar,engångsartiklar,skolmat,mat

Sjätteklassarnas lärare Marika Ekholm säger att dagens elever är mycket mera miljömedvetna än då hon gick i skolan. De lär sig det både i undervisningen och hemifrån.

Att sortera är något som kommer helt naturligt för dem.

- Användningen av engångskärl går inte riktigt ihop med det vi försöker lära barnen. Men jag förstår varför vi måste använda dem och hoppas att det fortsätter en så kort tid som möjligt, säger Ekholm.

Barackerna som Näse skola nu håller till i.
Näse skola, Kevätkummun koulu och Vårberga skola, Lyceiparkens skola och Tolkis skola äter i baracker. Det är 842 elever som dagligen använder engångskärl. Barackerna som Näse skola nu håller till i. Bild: Yle / Hanna Othman borgåskola,baracker,Borgå

Engångskärlen används också vid stora kaffebjudningar och vid serveringar som sker utomhus, som under sportdagar. Engångskärl används också då diskmaskiner går sönder eller då vattnet är avstängt.

Daghemmen får diska

I Borgå finns också daghem som håller till i baracker, men där använder man riktiga kärl.

- Det är under en så kort tid som eleverna äter i skolorna och all disk kommer ungefär på en gång. Dessutom är köksbarackerna mindre, förklarar Creutziger skillnaden.

Yle Östnyland har också fått höra om ett fall där ett Borgådaghem som inte är i tillfälliga lokaler äter sitt mellanmål på eftermiddagen på engångskärl.

Förklaringen till handlingssättet är att köksbiträdet inte hinner diska undan kärlen innan arbetstiden slutar. Kostchef Birgitta Creutziger säger att hon inte har hört om fallet.

Potatis och köttbullar väntar på hungriga elever i skolmatsal.
Potatis och köttbullar stod på menyn i Näse skola på måndagen. Maten tillreds på annan plats än i barackskolans lilla kök. Potatis och köttbullar väntar på hungriga elever i skolmatsal. Bild: Yle/Hanna Othman skolmat,potatis,köttbullar,skolmatsal

Affärsverket Borgå lokalservice sköter om stadens interna kostservice och är därmed den som sköter om att skolorna och daghemmen får mat på borden. Affärsverket ägs av Borgå stad.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland