Hoppa till huvudinnehåll

Allt fler barn och unga får psykvård i Helsingfors

pojke lutad mot räcken
Antalet svenskspråkiga patineter inom ungdomspsykiatrin i Helsingfors ökade med nästan 60 procent på ett år. (Arkivbild från 2013). pojke lutad mot räcken Bild: Yle / Ida Granholm Pojke,Huvtröja,parker,träd,skogar,stenarbeten,Räcke,depression,ensamhet

Barnpsykiatrin i Helsingfors hade 16 procent fler patienter 2015 än året innan. Inom ungdomspsykiatrin ökade patienterna med omkring tio procent. Bland de svenskspråkiga barnen ökade antalet patienter med nästan 60 procent.

När man ser på antalet remisser, som enligt chefen för ungdomspsykiatrin vid Hucs, Klaus Ranta, är en bättre mätare, ökade de totalt med 200 på ett år. Bland de svenskspråkiga barnen ökade inte remisserna. De svenskspråkiga ungdomarna är en liten kundgrupp inom ungdomspsykiatrin, i fjol skrevs 43 remisser av totalt 2100.

Personalläget bättre

Att det skett en så enorm ökning av det totala antalet patienter bland dem som har svenska som modersmål, förklaras åtminstone delvis av att man nu har en svenskspråkig psykiater vid Hucs. I Helsingfors är hela ungdomspsykiatrin koncentrerad till Helsingfors universitets centralsjukhus Hucs.

- Det kan på sätt och vis ses som en positiv utveckling. Vi hade i flera år svårt att rekrytera svenskspråkig personal, speciellt läkare. Förra året ändrades det.

Skylt som visar var barn- och ungdomspsykiatrins svenska poliklinik vid Hucs finns.
Antalet svenskspråkiga patineter inom ungdomspsykiatrin i Helsingfors ökade med nästan 60 procent på ett år. (Arkivbild från 2013) Skylt som visar var barn- och ungdomspsykiatrins svenska poliklinik vid Hucs finns. Bild: Maja Ottelin/YLE psykiatriskt sjukhus

Tidigare kunde de svenskspråkiga barnen och ungdomarna vårdas av läkare som inte hade de bästa möjliga kunskaperna i svenska.

- Antalet remisser har inte ökat, men vi har lyckats betjäna kunderna bättre, säger Klaus Ranta.

Vi hade i flera år svårt att rekrytera svenskspråkig personal, speciellt läkare. Förra året ändrades det.― Klaus Ranta, chef för ungdomspsykiatrin vid Hucs

I dag jobbar det vid Hucs en svenskspråkig specialläkare inom psykiatri, som ändå inte är specialist inom ungdomspsykiatri.

Borde man göra något för att en liknande situation inte ska uppstå igen?

- Finland har i flera år lidit av psykiaterbrist. Det gäller båda språkgrupperna. Vi borde fundera på hur vi kan hålla antalet psykiatrer konstant, eller till och med få fler. Man kunde till exempel sprida informationen bland läkarstudenter och bjuda in unga läkare att bekanta sig med ungdomspsykiatrins tjänster.

Ingen vård utanför specialsjukvården

När det gäller den totala patientökningen, det vill säga 16 procent på ett år, är Klaus Ranta inte särskilt förvånad.

- Det är ingen stor överraskning. När det gäller mentalvård skickar vi ungdomarna till specialsjukvården. Få ungdomar vårdas på andra ställen än inom specialsjukvården.

Är det en bra eller dålig sak?

- Både och. Det är bra eftersom det finns specialiserad och kompetent personal där. Men det är en dålig sak eftersom det finns många instanser nära barn och unga som kunde ta hand om lindriga fall om de fick rätt skolning.

Att ingripa i ett tidigt skede och ge snabb hjälp är viktigt för ungdomarna.― Klaus Ranta, chef för ungdomspsykiatrin vid Hucs.

Klaus Ranta nämner lindrig depression och lindrig ångest som exempel där någon annan än specialsjukvården kunde ta hand om barnen och ungdomarna.

Hjälp nära de unga

Hucs ungdomspsykiatri har i år ett statsstött projekt där man utbildar en utbildar en stor grupp skolpsykologer, skolkuratorer och skolhälsovårdare i Esbo. Personalen lär sig interpersonell rådgivning, som ges nära ungdomarna när symptomen ännu inte är så svåra.

- På det här sättet hoppas vi få snabb hjälp före problemen har blivit svåra. Att ingripa i ett tidigt skede och ge snabb hjälp är viktigt för ungdomarna.

I dagens läge är det enligt Ranta svårt att hemförlova de unga patienterna, när det inte finns andra instanser som kan ta hand om dem. När de svåraste symptomen har skötts inom öppenvården vid ungdomspsykiatrin, borde vården flyttas till en instans nära den unga.

- Det här är ett stort diskussionsämne i den kommande vårdreformen. Hur ska vi ordna vårdtjänster nära ungdomarna också utanför specialsjukvården?

Läs mera:

Mats Rosenqvist står framför en graffitivägg.

"Att må psykiskt illa är så vanligt men ändå så hysch hysch"

Det är kväll den 20 augusti 2014 och Mats Rosenqvist kan inte sova. Instängd på sitt rum hemma i Raseborg sitter han och är fullständigt övertygad om att Finland alldeles snart ska befinna sig mitt i ett brinnande krig. Mats rakar av sig håret och gör sig redo för vad som komma skall. Han vet ännu inte att han balanserar på psykosens brant.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen