Hoppa till huvudinnehåll

Nya ryska gasledningen ett säkerhetspolitiskt hot?

Castoro Sei lägger rör
Den nya gasledningen ska dras parallellt med den första. Castoro Sei lägger rör Bild: Nord Stream nord stream

Fyra riksdagsledamöter från olika partier anser att den nya planerade ryska gasledningen från Viborg till Tyskland har en säkerhetspolitisk dimension och vill att regeringen utreder eventuella risker. Regeringen ser röret enbart som ett handelsprojekt.

Gasledningen Nord Stream 2 ska enligt planerna vara klar 2019. I Finland har man inte sett gasledningen som något säkerhetspolitiskt hot, men fyra riksdagsledamöter vill nu att regeringen omprövar inställningen.

I till exempel USA ses gasprojektet inte med blida ögon. USA:s vicepresident Joe Biden har varnat Europa för att öka sitt beroende av rysk gas.

Gasledningen hotar dessutom att destabilisera Ukraina, menar han.

I Sverige säger försvarsminister Peter Hultqvist att den svenska regeringen låter utföra en säkerhetspolitisk analys om röret dras över den svenska ekonomiska zonen i Östersjön.

Och hamnen i Slite på Gotland användes av de ryska rörbyggarna då gasledningen Nord Stream 1 lades ner. Debatten går om det ska tillåtas än en gång, med hänvisning just till säkerhetspolitiska risker.

I Finland är tonfallet ett annat. Statsminister Juha Sipilä (C) har sagt att gasledningen är ett handelsprojekt som ska uppfylla miljönormerna. Det är inte ett politiskt ärende, enligt honom.

"Inte enbart en miljöfråga"

Fyra riksdagsledamöter från olika partier ifrågasätter nu ändå regeringens linje. Elina Lepomäki (Saml), Anders Adlercreutz (SFP), Mikko Kärnä (C) och Antero Vartia (Gröna) frågar i ett skriftligt spörsmål om regeringen tänker följa det svenska exemplet och göra en säkerhetspolitisk analys.

- Det är inte enbart en miljöfråga. Beslutet går emot syftet i EU:s energiunion, där syftet är att diversifiera unionens energipalett. Betydligt billigare skulle det vara att utveckla befintliga gasledningar, vilket får en att dra slutsatsen att det finns politiska aspekter bakom, säger Anders Adlercreutz.

Men de fyra får mycket lite gehör för sina krav.

Centerns presidentkandidat Matti Vanhanen, som nu också är ordförande för riksdagens utrikesutskott, ser lika lite som Sipilä säkerhetspolitik i gasledningen.

Beslutet i Finland ska vara ungefär som vilket beslut om bygglov som helst som myndigheter fattar, och inte ett politiskt beslut.

"Genomfartsländer ska inte lägga sig i"

Vanhanen tror inte att den stora ekonomin Tyskland på något sätt skulle bli beroende av Ryssland på grund av röret. Och han pekar på att Ukraina för något år sedan tillfälligt stängde gasröret.

- Vi ska inte stöda en utveckling där genomfartsländer för energinät på något sätt blandar sig i hur marknaden fungerar, säger Vanhanen.

Förre utrikesministern Erkki Tuomioja (SDP) ser miljöhoten som de stora hoten - han ser inga säkerhetspolitiska hot. Ökat ömsesidigt beroende mellan Tyskland och Ryssland är inte nödvändigtvis en dålig sak.

- I vissa länder är motståndet mot röret ett sätt att markera motstånd mot den ryska politiken i allmänhet, säger Tuomioja.

Då handlar det om bland annat de baltiska staterna, Polen, Tjeckien, Slovakien och givetvis Ukraina.

Diskussionen i Sverige ser Tuomioja mest som ett led i Natokampanjen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes