Hoppa till huvudinnehåll

Nytt bostadsbidrag bra för Helsingforsstuderande

Bild på studerande Rasmus Sinnemaa.
Ordförande för Hankens studentkår Rasmus Sinnemaa tycker att det allmänna bostadsbidraget skulle jämna ut skillnaderna mellan dyra och billiga studieorter. Bild på studerande Rasmus Sinnemaa. studerande

Regeringen vill att studerande ska kunna ta del av det allmänna bostadsbidraget i framtiden. Flera studerande på dyra orter välkomnar förändringen. Helsingforsbon Rasmus Sinnemaa, ordförande för Hankens studentkår, är en av dem.

Det allmänna bostadsbidraget beaktar att vissa städer är dyrare att bo i än andra. Att bevilja det till studerande för bara med sig en massa extra pappersarbete, tycker vissa. Regeringen står ändå fast vid att studerande vinner på det i längden. Helsingforsstuderande Rasmus Sinnemaa håller med.

– Det är en bra förändring, vi har redan tidigare hoppats att den drivs igenom. Efter att studerande har betalat sin hyra, så är det en större andel studerande som har lika mycket pengar kvar i handen. Det nya systemet beaktar skillnaden i hyra på olika orter.

Förutom studiestöd har alla studerande idag rätt till ett lika stort bostadstillägg: 201,70 euro. Summan gäller alla studerande, oavsett om man bor på en billig eller dyr ort. Så studerande som bor i det dyra Helsingfors har anledning att vara nöjda med förändringen.

Sämre med gemensamt hyreskontrakt

Bostadsbidraget som studerande kan få i framtiden är detsamma som beviljas till arbetslösa och lågavlönade. Som mest kan man beviljas 300 eller 400 euro i månaden i bostadsbidrag.

Vem kan möjligtvis förlora på det nya bostadsbidraget? Jo, de som bor tillsammans med någon och har skrivit under ett gemensamt hyreskontrakt.

Om ens sambo eller rumskompis jobbar ihop rejält med pengar räknas det som en gemensam inkomst till hushållet. Det påverkar också bostadsbidraget.

– Det är ändå ett bättre system än vi har nu. Visst blir det lite sämre för dem som bor tillsammans med någon som arbetar, men det nya systemet ger ändå en mer realistisk bild av hur de flesta studerande lever och bor, säger Rasmus.

Ljusare framtid för arbetsmyror?

Andra studerande som kan jubla över regeringens förnyelser är de som jobbar mycket och glömmer att tänka på inkomstgränserna för studiestöd. Straffavgiften kommer att sänkas från 15 procent till 7 procent.

Om Rasmus fick bestämma skulle han också höja inkomstgränserna. Han tycker att det är logiskt att ge mer spelrum till studerande som jobbar.

– Regeringen vill ha ut studerande i arbetslivet som möjligt. De som jobbar deltid vid sidan om studierna har ofta foten inne på arbetsmarknaden.