Hoppa till huvudinnehåll

Få kommuner satsar på tidigt stöd för unga som mår dåligt

pojke ensam i parken
Kommunerna borde satsa på mentalvård mellan skola och specialsjukvård, säger Solveig Gustafsson. pojke ensam i parken Bild: Yle / Ida Granholm pojke,stenarbeten,parker,Huvtröja,skogar,träd,berg,ensamhet,depression,ungdomar,mental hälsa,Psykisk störning

Kommunerna borde satsa mer på att ungdomar med mentala problem får hjälp mellan skola och specialsjukvård, säger familjeterapeut Lillemor Gustafsson vid Folkhälsan.

I onsdags kunde Yle Huvudstadsregionen rapportera att antalet svenskspråkiga barn som får pykiatrisk vård vid Hucs har ökat med nästan sextio procent sedan ungdomspsykiatrin fick en svenskspråkig psykiater.

Vidareutbildning är jättebra. Men vi har redan många jättebra personer med de rätta kunskaperna som jobbar med ungdomarna, men tillräckliga resurser för vården saknas.― Lillemor Gustafsson, par- och familjeterapeut vid Folkhälsan

Då efterlyste chefen för ungdomspsykiatrin Klaus Ranta fler instanser som, om de fick rätt utbildning, kunde ta hand om de unga i ett tidigt skede.

- De här ställena finns. Problemet är att ingen köper tjänsterna, säger Lillemor Gustafsson som är familje- och parterapeut vid Folkhälsan.

Eget system i kommunen

Enligt Gustafsson är det några få kommuner som köper in tjänster i det här så kallade "mellanstadiet".

- Också när det här "mellansteget" ordnas, är det ofta för en kort tid. De här ungdomarnas problem kan vara i flera år, eftersom det handlar om så många saker: utveckling, relationer, familj och skolan.

Tjänsterna skulle heller inte behöva köpas in, menar Gustafsson.

- Kommunerna kunde också bygga upp ett eget system.

Statsfinansierat pilotprojekt

I Esbo har Hucs i år startat ett statsfinansierat projekt där man utbildar skolkuratorer, skolpsykologer och skolhälsovårdare i att ge ungdomarna interpersonell rådgivning i ett tidigt skede. Projektet finns ännu inte i de svenskspråkiga skolorna.

- Vidareutbildning är jättebra. Men vi har redan många jättebra personer med de rätta kunskaperna som jobbar med ungdomarna, men tillräckliga resurser för vården saknas.

I Vanda är Solveig Nyman ensam skolpsykolog i de svenskspråkiga skolorna. Hon ska hinna finnas till hands i alla skolor, från lågstadierna till gymnasiet. Eleverna är sammanlagt runt 900. Eftersom skolorna är flera, så finns hon säkert på plats i varje skola bara en dag per vecka.

- Vidareutbildning låter ju väldigt bra, men hur räcker tiden till? Vi har inte tid att träffa en elev så många gånger, utbildning eller inte.

Enligt Nyman skulle det här förutsätta ett team med flera personer där en kunde satsa på att utbilda sig.

Viktigt med kontinuitet

Det som alla skolpsykologer- och skolpsykologer som Yle Huvudstadsregionen har pratat med poängterar är att de ungas illamående varierar väldigt mycket: i perioder är läget ganska lugnt, andra perioder är det många som behöver hjälp.

Vidareutbildning låter ju väldigt bra, men hur räcker tiden till? Vi har inte tid att träffa en elev så många gånger, utbildning eller inte.― Solveig Nyman, skolpsykolog i Vanda

Michaela Rask är vikarierande ledande skolkurator i Helsingfors. Räknar man med Practicum har Helsingfors sex skolpsykologer och sex skolkuratorer.

- Personligen har jag det bra ställt då jag jobbar i bara en skola. Men kollegor som har flera skolor på sitt ansvar kanske inte hinner med allt och har för mycket jobb.

Rask jobbar i Botby grundskola och poängterar vikten av att samma person jobbar med ungdomarna i flera år.

- Lärarna känner mig, eleverna känner mig. Det gör också tröskeln att komma och prata lägre.

Rask upplever att också lärarna i dag ingriper snabbt om hen märker något avvikande i en elevs beteende.

Skolläkaren är inte på plats särskilt ofta. Det kan bli en lång väntan för en ungdom som mår dåligt.― Michaela Rask, ledande skolkurator i Helsingfors

I Botby har man också övergått från kvarsittning till så kallade fostrande samtal, där man diskuterar med eleven och försöker hjälpa hen, i stället för att bestraffa.

- Klassföreståndaren kan till exempel fråga varför eleven kommer för sent ofta, om skolan kan hjälpa till på något sätt. Vi försöker hjälpa i stället för att stjälpa.

Lång väntan

Det som Michaela Rask upplever att har försvårat vårdkedjan är lagförändringen som gjorde att skolkuratorerna- och psykologerna inte längre får skriva remisser själva, utan de måste skrivas av skolläkaren.

- Skolläkaren är inte på plats särskilt ofta. Det kan bli en lång väntan för en ungdom som mår dåligt.

I Helsingfors använder man sig också mycket av tjänsterna vid krisjouren för unga.

I Esbo köper staden tjänster av Folkhälsan så ungdomarna kan få hjälp där.

Hur är det i övrigt med den svenska psykvården för ungdomar i Esbo?

- Det finns tillgång till vård på svenska. Men enheterna är små, så systemet är sårbart om det till exempel blir personalbyten. Avstånden kan också bli längre, säger ledande skolpsykolog Joakim Jäntti.

Läs mera:

Allt fler barn och unga får psykvård i Helsingfors

Barn- och ungdomspsykiatrin i Helsingfors hade betydligt fler patienter 2015 än året innan. Bland de svenskspråkiga ungdomarna ökade antalet patienter med nästan 60 procent.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen