Hoppa till huvudinnehåll

Asylsökande i Svenskfinland: "Vi vill jobba!"

heseta kabelfabriken november 2015
Att integreras på svenska har inte utgjort något hinder för Boodi Kabbani att få jobb och vänner också på finskt håll. heseta kabelfabriken november 2015 Bild: Yle/Helena von Alfthan boodi kabbani

Boodi Kabbani kom som flykting från Syrien via Libanon till Finland för två år sedan. I dag bor han i centrum av Helsingfors, studerar svenska och arbetar på en svenskspråkig arbetsplats.

Livet har så småningom börjat återgå till det normala, men i början var det svårt. Trots att han fick hjälp med det praktiska, kände han sig länge utanför och ensam.

- Jag saknade mitt folk, mina vänner och min familj, säger han. Jag saknade också att få känna mig behövd och viktig.

Boodi är utbildad scenograf och under tiden i Libanon jobbade han som administrativ ledare på en teater i Beirut.

Jag såg på gatuskyltarna att man också talade svenska här och beslöt mig för att det skulle bli mitt nya språk.― Boodi Kabbani

När Boodi kom till Finland erbjöds han bara finska som integreringsspråk. Inga andra alternativ gavs. Boodi fick ändå vänta nio månader utan någon som helst språkundervisning. Under den här tiden förstod han att man också talade svenska i vårt land.

- Jag såg på gatuskyltarna att man också talade svenska här och beslöt mig för att det skulle bli mitt nya språk.

Efter en lång kamp med Arbets- och näringsbyrån beviljades Boodi slutligen rätt att ha svenska som integreringsspråk. Via språkkursen på Helsingfors Arbis fick han praktik på bland annat teater Viirus. Det blev startskottet in i arbetslivet. För tillfället jobbar Boodi med nya Viirusprojekt och han har också fått andra teater- och skådespelarjobb, också på finska.

Språk öppnar dörrar

Språket blev nyckeln in i det finländska samhället också för Miragha Sediqi. På grund av talibanväldet måste familjen måste lämna Afganistan. 2011 fick den en fristad i Jakobstad.

Taxichaufför sitter vid ratten i sin bil.
Miragha tränar sina nya språk dagligen genom att prata med kunderna. Taxichaufför sitter vid ratten i sin bil. flykting,flyktingar
Jag tänkte att nu när jag är tvåspråkig ska jag hitta jobb.― Miragha Sediqi

Först studerade Miragha finska, men efter det positiva asylbeskedet började han läsa svenska. Att bli tvåspråkig var viktigt.

- Jag tänkte att nu när jag är tvåspråkig ska jag hitta jobb, säger han. Jag fick jobb på socialbyrån som tolk och handledare. Det var bara en kort tid, men det var starten för mig.

Efter det hittade Miragha andra jobb. Numera kör han taxi.

- Språket är en nyckel. Annars kan man inte hitta sig i samhället och komma igång, slår Miragha fast. När man lär sig språket får man många bekanta och vänner i samhället. Man blir integrerad och det blir lättare att hitta jobb.

Konkreta råd och handledning saknas

Informationscentret Luckan gjorde tillsammans med bland annat Arbis i Helsingfors en kartläggning för fyra år sedan över hur finlandssvenska företag och föreningar, samt den svenska dagvården och äldreomsorgen, anställer nyfinländare.

Damansikte i helbild.
Åland och Sydösterbotten som kan erbjuda jobb i växthus och på äppelgårdarna anställer ivrigt, säger Liselott Sundbäck. Damansikte i helbild. Bild: Yle. kommunförbundet

Utredningen visade tydligt att språket är den största tröskeln också för arbetsgivarna. Många av de arbetsgivare som svarade på enkäten efterlyste språkstöd och handledning för de nyanlända.

- Det är tidskrävande och kostar en del, men betalar tillbaka sig snabbt, säger flyktingkoordinatorn Liselott Sundbäck på Kommunförbundet. Hon var med och gjorde kartläggningen.

Här behövs handledare och mentorer som förutom att stödja i arbetet också kan stöda språket.― Liselott Sundbäck, flyktingkoordinator

Företagen efterlyste också vägledning i hur man gör med byråkratin när man anställer en invandrare.

- Speciellt i Nyland är man ganska ovan att sysselsätta på svenska. Här behövs handledare och mentorer som förutom att stödja i arbetet också kan stöda språket, säger Liselott.

Byråkratin passiverar

En asylsökande har rätt att jobba i Finland efter tre månader om man har papper, och efter sex månader om man är papperslös.

Gaiht Al-tale kom till Finland ifjol höstas med den stora flyktingströmmen från Irak.

Ung iraksik man.
Gaith Al-tale studerade juridik innan han tvingades lämna Irak. Ung iraksik man. Bild: Yle. vasa,Vasa

Gaith blev efter en tid erbjuden ett jobb, men det visade sig nästan omöjligt för honom att ta emot anställningen.

Arbetsgivaren kunde nämligen inte göra arbetsavtal med Gaith innan han hade bankkonto och skattekort. Bankkonto kunde han bara öppna om han hade en finsk personbeteckning. Personbeteckning kunde han få först efter beviljad asyl.

Tack vare Gaiths stödperson lyckades han till slut öppna ett konto med hjälp av sitt giltiga irakiska pass.

Svårigheterna tog ändå inte slut här. Gaith behövde också ett skattekort. På skattebyrån krävdes ett arbetsavtal innan man kunde skriva ut skattekortet. Arbetsgivaren krävde å sin sida ett skattekort innan man kunde skriva ut ett arbetsavtalet.
Slutligen lyckades Gaith få ett skattekort och han kunde gå till jobbet, som varade två veckor.

Jag är beredd att ta emot ett hurudant jobb som helst, säger han. Jag kan inte sitta ensam i min lägenhet och inte ha någonting att göra.― Gaith Al-tale

Nu letar han efter ett nytt jobb igen.

- Jag är beredd att ta emot ett hurudant jobb som helst, säger han. Jag kan inte sitta ensam i min lägenhet och inte ha någonting att göra. Två timmar språkundervisning i veckan är för lite.

"Det går att anställa om man vill"

I höst ska Kommunförbundet uppdatera kartläggningen av hur Svenskfinland sysselsätter invandrare. Syftet är att visa att man kan jobba på svenska.

- Många undrar om det går att få jobb på svenska och var arbetsplatserna i så fall finns. Vi vill lyfta fram de arbetsplatser och det arbete man har gjort där med att rekrytera en mångfald, säger Liselott Sundbäck.

En sådan arbetsplats är restaurang Airisto Strand i Pargas.

Tommy Gråhn och Anwer Okab Dulami
Tommy Gråhn har bara gott att säga om sina asylsökande arbetstagare. Här är han tillsammans med Anwar Okab Dulaimi Tommy Gråhn och Anwer Okab Dulami Bild: Yle/Maud Stolpe nb flyktingar tommy gråhn och anwer okab dulaimi

Köksmästaren Tommy Gråhn har under sommaren haft två av de flyktingar som kom till Nagu förra hösten, anställda i köket.

- Vi skulle ha haft chansen att ta dom på praktik, sysselsätta dem eller någonting, men vi ville anställa dem som vilken finländare som helst. De får lön enligt kollektivavtalet och har fått skattekort och allting, säger han.

Till vintern stänger restaurangen, men nästa sommar har Anwar och Ahmed säkert jobb hos Tommy Gråhn igen.

- Om vi är så lyckligt lottade att de får stanna i landet så försöker jag via mina kontakter hitta jobb åt dem till dess under vintern också, säger han.

Se hela programmet här:

Närbild i Yle Fem, måndag 12.9.2016 kl 20.00
Sänds även i Yle Fem, tisdag 13.9.2016 kl. 17.25