Hoppa till huvudinnehåll

"Man är vad man läser" - medeltidsforskaren Tuomas Heikkilä varvar historiska texter på latin med romaner, deckare och ekonomi

Tuomas Heikkilä för Kvanthopp
Medeltidsforskare Tuomas Heikkilä, direktör för Finlands Rominstitut, umgås ofta med verkligt gamla texter. Här fotograferad i Nationalbiblioteket i Helsingfors. Tuomas Heikkilä för Kvanthopp Bild: Yle/ Ulrica Fagerström läsning,Tuomas Heikkilä,kvanthopp läsa för att leva

Tänk på allt du läser under en vecka - sociala medier, mejl, googlade texter, rapporter, tidningar, tidskrifter, faktalitteratur, romaner m.m. Vad behöver du på riktigt? Hur skulle den ultimata veckoläsningen se ut om du ordinerade en sådan till dig själv? Om du tänkte på läsningen på samma sätt som vi brukar tänka på mat och göra upp rekommendationer?

Nationalbiblioteket.
Nationalbiblioteket rymmer en stor del av vårt lands skriftliga skatter, tillgängliga för forskare såväl som för allmänheten. Utåt ser biblioteket mindre ut än det är i verkligheten. Byggnaden från 1840, ritat av Carl Ludvig Engel och renoverad häromåret, har arkivvåningar också under jorden. Nationalbiblioteket. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström Nationalbiblioteket

Medeltidsforskare Tuomas Heikkilä är sedan år 2013 direktör för forskningsinstitutet Finlands Rom-institut och bor och lever i Italien. Men han hälsar med jämna mellanrum på hemma i Finland och kan därför också han vara med i vår serie där personer med anknytning till vetenskap och teknik funderar kring vad de själva känner att de behöver och vill läsa.

Vi träffas vid Nationalbiblioteket intill Domkyrkan och Senatstorget i Helsingfors. En plats som temamässigt passar väldigt bra.

- Här finns alla titlar som någonsin getts ut i Finland, konstaterar Tuomas.

Det här är samtidigt ett ställe där han själv tillbringat ett oändligt antal timmar forskande i arkivet.

Tuomas Heikkilä för Kvanthopp.
En trivsam och vacker miljö. Engel visste vad han gjorde då han formade och färggav. Tuomas Heikkilä för Kvanthopp. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström Tuomas Heikkilä
En njutning för alla sinnen.

Eftersom Tuomas Heikkilä forskar i medeltid (cirka 500-1500-tal) så umgås han med texter som kan vara över tusen år gamla och hanterar dem ofta t.o.m. i original.

Då heter de pergament och utgörs av text präntad på får- eller kalvhudar.

Inom ramen för projektet “Kirjallinen kulttuuri keskiajan Suomessa” för några år sen gick Tuomas och hans forskargrupp igenom en mängd sådana texter, där vissa dessutom var sådana som knappt någon forskare tidigare tittat på.

- Pergamenten är handskrivna, väldigt vackra och doftar dessutom så speciellt. En njutning för alla sinnen, konstaterar Tuomas.

Fontänmiljö i Rom.
Sen år 2013 har Tuomas Heikkiläs miljöer blivit om möjligt ännu vackrare. Som direktör för Finlands Rom-institut i Italien är han ständigt omgiven av estetik med historisk koppling. Fontänmiljö i Rom. Bild: Ulrica Fagerström rom

Man kan bli galen - av glädje.

I Italien forskar Tuomas i den romerska medeltiden.

- I Rom finns Vatikanbiblioteket som har fler medeltida texter än något annat bibliotek i världen.

Dessutom härbärgerar Rom hundratals andra arkiv med medeltida källor.

- Vart och ett av dem har fler medeltida texter än de nordiska arkiven tillsammans. Man kan bli galen - av glädje, förklarar Tuomas.

Colosseum i Rom.
I Rom finns historien med i vardagen. Colosseum i Rom. Bild: Ulrica Fagerström Colosseum,Rom

Den nordiska och romerska medeltiden är alltså välbekanta för Tuomas Heikkilä, men så är också den tyska. Han blandar lätt mellan tyska och svenska efter att ha forskat i den tyska medeltida perioden, förklarar han.

Men i de sammanhangen snappade han upp ett ordspråk som passar bra också nu.

- Man ist was man isst, man är vad man äter, brukar man säga på tyska. Men egentligen borde man säga att man är vad man läser. Vi är ju inte bara muskler, vi är också idéer och intelligens, allt sådant som litteraturen stöder.

Tuomas Heikkilä för Kvanthopp.
Tuomas Heikkilä för Kvanthopp. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström Tuomas Heikkilä
När man läser blir man mer empatisk, man förstår bättre andra människor och andra kulturer.

Forskning har dessutom visat att läsning formar oss på olika sätt, konstaterar Tuomas.

- När man läser blir man mer empatisk, man förstår bättre andra människor och andra kulturer. Men därför är det samtidigt viktigt att läsa många olika slag av böcker och tidningar.

Vacker kyrklig takmålning.
Taket i en kvarterskyrka i Rom. Vacker kyrklig takmålning. Bild: Ulrica Fagerström takmålning

Tuomas Heikkiläs ultimata veckoläsning

- Nu då vi bor utomlands har det blivit en ritual att läsa Hesari på morgonen, för att se vad som hänt i Finland. Eller för att se på världshändelserna genom finländska ögon.

Stereotypierna om Finland florerar i italiensk media, på samma sätt som också den italienska bevakningen hos oss tenderar att bli stereotypisk, konstaterar Tuomas. Det är isbjörnar och blyga människor versus dolce vita.

Men så mycket tid till läsning finns det just inte om mornarna.

- Jag har en fyraårig son, ler Tuomas.

I något skede under dagen strävar Tuomas efter att läsa Il Messaggero som han tycker att har en bra bevakning av lokala händelser i Rom

Ängel.
Ängel. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström ängel

Helgon på dagtid

Dagtid läser han i främsta hand forskningslitteratur, just nu till exempel medeltida helgonbiografier.

- De är skrivna av den tidens allra bästa författare. De är skönlitteratur även om de samtidigt utgör källor för min forskning.

Begrundandet av de gamla texterna har fått honom att många gånger fundera över likheten mellan människor genom tiderna.

- De allra viktigaste sakerna i livet har alltid varit de samma, på 1200-talet såväl som på 2000-talet.

Böcker.
Böcker. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström böcker

Caesar och andra gubbar

- Som direktör vid Finlands äldsta forskningsinstitut utomlands borde jag kanske säga att man borde läsa klassiker som texter skrivna av Julius Caesar och Augustus, funderar han.

Och fortsätter raskt.

- Och det stämmer! Det är texter som varit viktiga för otaliga generationer under 2000 år. De har något i sig som är viktigt för en människa. Varje generation hittar något nytt i dem.

Har man någon gång läst de klassiska texterna så vet man vad som tidigare diskuterats och varit viktigt.

- Då kan man fatta sina egna beslut och också välja att strunta i dem, om man så vill.

Svenska deckare bäst

Tuomas Heikkiläs läser gärna också deckare och helst svenska.

- De känns så realistiska.

Men gammaldags deckare lockar också, till exempel av författare som Mary Stewart och Quentin Patrick.

Tuomas hör också till dem som gillar Knausgård. Ivrigt påhejad av sin fru som fallit för serien redan tidigare har han nu kommit till del fyra av Min kamp.

- Vet inte hur han gör men han är otroligt skicklig på att få mig att läsa vidare, fast det egentligen inte händer något. På något sätt kommer det vardagliga livet så nära och det är så intressant att titta in i en annan människas liv.

Tidningar i ställning.
Tidningar i ställning. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström tidningar

Läsning gör oss demokratiska

- Jag försöker följa tidskrifter som Arvopaperi och Talouselämä, eftersom ekonomin blivit en så stor del av våra liv i väst. Man behöver kunna grundprinciperna och kunna följa det som händer.

Det är samtidigt ett bra sätt att se hur olika vi resonerar.

- De som arbetar i ekonomiska branscher tänker annorlunda än humanister och till exempel historiker. Det är därför vi behöver läsa så mycket och så mångsidigt som möjligt.

Läsningen stöder i förlängningen demokratin.

- Det är ingen slump att vi i Finland dels läser mycket och dels har ett av de mest demokratiska länderna i världen. De sakerna hör ihop.

Böcker.
Böcker. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström böcker

Tuomas Heikkiläs kostpyramid

Varje person som intervjuas för vår lässerie får till sist rita upp en kostpyramid för sin egen läsning. Nu tänker vi på texter som en form av näring.

Så här ser Tuomas Heikkiläs pyramid ut.

- Den ska tippas till höger så att man varje dag får en bit av alla delar i pyramiden, förklarar Tuomas.

Den ultimata läsningen som näringspyramid.
I basen finns skönlitteraturen som har en stor inverkan på våra liv och våra värderingar, konstaterar Tuomas Heikkilä. Den ultimata läsningen som näringspyramid. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström läsning
Det valet hade medeltida människor inte.

Till sist, när vi nu funderar lite fram och tillbaka mellan medeltid och nutid, kan folk förr också ha haft någon fördel av att inte läsa? Kan de till exempel ha haft mer tid att tänka själv och kan det ha funnits en viss frihet i det?

Tuomas tror snarare att det var tvärtom.

- Bara några procent av befolkningen kunde läsa och de var makthavare, präster, munkar, nunnor, biskopar och kronans tjänstemän. Det som skrevs och det som vanliga människor hörde läsas upp var antingen direkt propaganda eller åtminstone bara en del av sanningen.

Den kyrkliga liturgin på latin förstod nästan ingen.

- För vanliga människor som inte själva kunde läsa så var det mer magi, någonting gudomligt.

Och kan man inte välja är man inte i egentlig mening fri.

- Nuförtiden kan vi vara mycket mer kritiska och välja vad vi läser. Det valet hade medeltida människor inte.

Pantheon i Rom.
Solen lyser in genom taket i Pantheon i Rom. I byggnaden som restes som ett tempel under antiken och idag fungerar som katolsk kyrka har en och annan suttit och funderat under århundradenas lopp. En skara som under de senaste århundradena blivit mer och mer beläst. Pantheon i Rom. Bild: Ulrica Fagerström Pantheon

Det här är andra delen i en serie intervjuer för programmet Kvanthopp i Yle Vega på söndagar kl. 15.03.
Du kan lyssna på de enskilda intervjuerna här.
Redaktör är Ulrica Fagerström.

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap