Hoppa till huvudinnehåll

När WTC-tornen föll och världen klövs itu

Den elfte september 2001 stannade hela västvärlden upp. Runt hela världen satt människor klistrade framför TV-rutor som visade samma bilder om och om igen. Två flygplan som flyger in i World Trade Center, explosioner, kaos och skyskrapor som rasar samman.

Eftersom terroristattacken mot World Trade Center var så pass synlig svängdes snabbt världens gemensamma mediabevakning mot New York. Det gick att i realtid följa med då det andra planet flög in i en av byggnaderna och många minns bilderna då tornen plötsligt rasar ihop.

Samtidigt visste ingen riktigt hur läget skulle analyseras. Vem stod bakom attackerna och hur skulle USA reagera? Medierna koncentrerade sig mest på att besvara frågan hur det här kunde ske.

Det gör också TV-nytt, som i de första sändingarna visar både ögonvittnesskildringar och analys.

Den tolfte september började redan terrorattackernas omfattning klarna. Tidningsrubrikerna världen över skrek ut tragedin med svarta rubriker.

Samtidigt blev det allt tydligare att USA ville hämnas. Medan offren fortfarande bärgades från ruinerna av World Trade Center, höll George W. Bush tal där han pratade om ett krig mellan det goda och det onda i världen. George W. Bush lovar att hämnas, kosta vad det kosta vill.

Livet i New York försöker återvända till det normala. Röken stiger ännu från platsen där World Trade Center-tornen tidigare stod. Men kanske vardagen ändå innebär något tryggt bland allt kaos.

I TV-nytt från den tolfte september får vi ta del av en del stadsbors oro. Samtidigt intervjuas också politiska ledare och Usama Bin Ladin utnämns som den huvudmisstänkte bakom dåden.

Totalt dog 2 762 av de cirka 17 400 människorna som befann sig i World Trade Center under attacken. Samtliga 265 flygplanspassagerare dog. Av det totala antalet döda var 343 brandmän och 60 poliser. Resterande 2 193 var civila. Dödssiffrorna kommer från kommissionens officiella rapport, de är dock inte helt säkra.

Den tredje dagen efter terrorattackerna mot USA släpps Mohammed Attas bild till pressen. Han var en av de misstänkta terroristerna. Men ännu finns inga officiella kopplingar mellan Atta och Bin Ladin.

Myndigheterna i USA hittar elva namn på arabiska män som fanns ombord på flygplanen, samt en bil full med flygmanualer som anses tillhöra en av männen. Vad som följer är en intensiv jakt på ledtrådar i både USA och Tyskland, där några av de misstänkta studerat.

Samtidigt hålls tysta minuter runt om i en värld som fortfarande är chockad av terrordåden.

Hur behandlades egentligen terroristattackerna den elfte september i medierna? Var bevakningen tillräckligt mångsidig och hur påverkade de olika starka nyhetsbilderna oss? Sådana frågor ställer sig OBS några veckor efter terrordåden.

Vad kan gå fel då en nyhetsredaktion närmast översvämmas med nyhetsmaterial och -bilder av en stor katastrof? Bland annat kan bilder som förvränger sanningen publiceras och i ett hastigt nyhetsflöde är det svårt att skilja mellan sanning och överdrift. Det är till exempel tveksamt om videon av den palestinska kvinnan som jublar efter terrorattackerna den elfte september egentligen är vad den utger sig för att vara.

Efter terrorattackerna mot WTC blev klimatet mot Mellanöstern och araberna ännu hårdare. Många ansåg att USA hade rätt att hämnas, men andra tyckte att det var farligt med en tudelad värld.

Rättvisa, inte bomber, är det enda som hjälper mot terrorism.― Johannes Salminen

Filosof Johannas Salminen talade redan några dagar efter attacken om att det är farligt att hämnas och bomba.

Bin Laden kan ju dödas och Afghanistan bombas ner till stenåldern, men ur ruinerna reser sig nya hämnare, menar filosof Johannes Salminen.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Ungdom för helvete – om politik, frisyrer, sex och musik

    Leif Salmén och Nalle Wahlroos vill förändra samhället.

    Vänsterungdomarna Leif Salmén och Nalle Wahlroos vill förändra det kommersiella samhället. För övrigt diskuteras sexualitet, politik, p-piller, musik och långt hår i detta ungdomsprogram från 1960-talet.

  • Stoff – om riksdagsval 1983

    Barnen lär sig om riksdag och riksdagsval 1983.

    I ett aktualitetsprogram för unga, Stoff, får vi lära oss om riksdagsval inför valet 1983.

  • Riksdagsvalet 1983

    1983 får valet en standargäst – datorn!

    Riksdagsvalet 1983 introducerar ett nytt inslag: datorerna. Ulla Eloranta, som "kommenderar" maskinerna, är sändningens viktigaste person. Mot slutet av sändningen kraschar datorerna och svartvita reservdatorer får köra in slutresultaten.

  • Minns i november – thriller i Småstad

    Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder

    Småstad är en liten harmonisk stad, men under ytan pyr det. Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder. De duktiga poliserna får ta itu med en riktig härva.

  • Någon borde sörja

    En överkörd man vid domkyrkan och en strypt kvinna på Kåren.

    En överkörd man vid Åbo domkyrka och en strypt kvinna på Kårens vind - har de något samband? Åbopolisen får ett knepigt fall att ta itu med, men de stressade karlarna hinner också roa sig.

  • Mormor – drama om ålderdom

    När gamla föräldrar inte längre klarar sig sig själva

    Sommarlovet börjar men allt kretsar kring mormor. Vad skall man göra med sina gamla föräldrar när de inte längre klarar sig själv?

  • Kvinnans åldrar – från 0 till 80 år

    Ålder, alla talar om ålder.

    Barndomen färgar oss alla. Och är en kvinnans liv slut efter 50? I "Kvinnoåldrar" berättar Sanna Tahvanainen, Monika Fagerholm, Birgitta Boucht och Barbara Winckelmann om kvinnans väg genom livet.

  • Märta Laurent talar om att åldras

    Vad innebär det för en vacker kvinna att bli gammal?

    Hur skall man åldras och vad innebär det för en vacker kvinna eller skådespelare att bli en gammal patient? Märta Laurent talar i Gogo om hur hon ser på skönhet, åldrande och skådespelarkarriären.

  • Firmajulfester

    Firmafester

    Hur firar man firmajulfester i Finland och vad allt kan hända på en våt julfest? Redaktör Tom Östling intervjuar en portier, en forskare och flera människor på gatan.

  • I december sups det

    Större alkoholkonsumtion i Finland 1989

    1987 talade man om att finländare dricker sig till alkoholförgiftning t.ex. i december med alla firmajulfester.

  • På 1990-talet gjorde man alkoholdrycker hemma

    Vintillverkning på 1990-talet

    I recessionens Finland på 1990-talet var det många som började tillverka sitt eget vin. För vissa blev det en bestående hobby, andra övergick till starkare och olagligare drycker.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • En svår fred 1944

    Vapenstillestånd med tunga villkor för Finland

    I september 1944 slöts vapenstillestånd mellan Finland och Sovjetunionen. Villkoren var mycket tunga.

  • Hösten 1944

    Mörkläggning, flyglarm, krig och en svår fred.

    Sensommaren 1944 går det dåligt för Finland. Mörkläggning, flyglarm, krig och en svår fred.

  • Munsalasocialismen

    Under 1900-talets början skapades en egen rörelse.

    I Munsala utvecklades under 1900-talets början en helt egen form av socialism. Den kom till trakten genom forna emigranter som återvänt från USA med Marx och Engels verk i bagaget. Deras läror kom att prägla ortsbefolkningen från inbördeskriget 1918 till fortsättningskriget.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - högerradikala skjutsade den liberala president Ståhlberg till gränsen

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Dave Lindholm 1979

    Daves bänd Pen Lee har just splittrats.

    Dave "Isokynä" Lindholm intervjuas här av Ronnie Österberg. Det är 1979 och Daves bänd Pen Lee har just splittrats och skivbolaget Love Records gått i konkurs.

  • Om narcissistisk personlighetsstörning

    Charmerande och tyrann. Som två olika personer.

    En människa med narcissistisk personlighetsstörning är som två olika personer. Inom hemmets fyra väggar är det personens humör som styr allt. Utanför kan personen vara charmerande och vänlig.

Nyligen publicerat - Arkivet