Hoppa till huvudinnehåll

När WTC-tornen föll och världen klövs itu

Den elfte september 2001 stannade hela västvärlden upp. Runt hela världen satt människor klistrade framför TV-rutor som visade samma bilder om och om igen. Två flygplan som flyger in i World Trade Center, explosioner, kaos och skyskrapor som rasar samman.

Eftersom terroristattacken mot World Trade Center var så pass synlig svängdes snabbt världens gemensamma mediabevakning mot New York. Det gick att i realtid följa med då det andra planet flög in i en av byggnaderna och många minns bilderna då tornen plötsligt rasar ihop.

Samtidigt visste ingen riktigt hur läget skulle analyseras. Vem stod bakom attackerna och hur skulle USA reagera? Medierna koncentrerade sig mest på att besvara frågan hur det här kunde ske.

Det gör också TV-nytt, som i de första sändingarna visar både ögonvittnesskildringar och analys.

Den tolfte september började redan terrorattackernas omfattning klarna. Tidningsrubrikerna världen över skrek ut tragedin med svarta rubriker.

Samtidigt blev det allt tydligare att USA ville hämnas. Medan offren fortfarande bärgades från ruinerna av World Trade Center, höll George W. Bush tal där han pratade om ett krig mellan det goda och det onda i världen. George W. Bush lovar att hämnas, kosta vad det kosta vill.

Livet i New York försöker återvända till det normala. Röken stiger ännu från platsen där World Trade Center-tornen tidigare stod. Men kanske vardagen ändå innebär något tryggt bland allt kaos.

I TV-nytt från den tolfte september får vi ta del av en del stadsbors oro. Samtidigt intervjuas också politiska ledare och Usama Bin Ladin utnämns som den huvudmisstänkte bakom dåden.

Totalt dog 2 762 av de cirka 17 400 människorna som befann sig i World Trade Center under attacken. Samtliga 265 flygplanspassagerare dog. Av det totala antalet döda var 343 brandmän och 60 poliser. Resterande 2 193 var civila. Dödssiffrorna kommer från kommissionens officiella rapport, de är dock inte helt säkra.

Den tredje dagen efter terrorattackerna mot USA släpps Mohammed Attas bild till pressen. Han var en av de misstänkta terroristerna. Men ännu finns inga officiella kopplingar mellan Atta och Bin Ladin.

Myndigheterna i USA hittar elva namn på arabiska män som fanns ombord på flygplanen, samt en bil full med flygmanualer som anses tillhöra en av männen. Vad som följer är en intensiv jakt på ledtrådar i både USA och Tyskland, där några av de misstänkta studerat.

Samtidigt hålls tysta minuter runt om i en värld som fortfarande är chockad av terrordåden.

Hur behandlades egentligen terroristattackerna den elfte september i medierna? Var bevakningen tillräckligt mångsidig och hur påverkade de olika starka nyhetsbilderna oss? Sådana frågor ställer sig OBS några veckor efter terrordåden.

Vad kan gå fel då en nyhetsredaktion närmast översvämmas med nyhetsmaterial och -bilder av en stor katastrof? Bland annat kan bilder som förvränger sanningen publiceras och i ett hastigt nyhetsflöde är det svårt att skilja mellan sanning och överdrift. Det är till exempel tveksamt om videon av den palestinska kvinnan som jublar efter terrorattackerna den elfte september egentligen är vad den utger sig för att vara.

Efter terrorattackerna mot WTC blev klimatet mot Mellanöstern och araberna ännu hårdare. Många ansåg att USA hade rätt att hämnas, men andra tyckte att det var farligt med en tudelad värld.

Rättvisa, inte bomber, är det enda som hjälper mot terrorism.― Johannes Salminen

Filosof Johannas Salminen talade redan några dagar efter attacken om att det är farligt att hämnas och bomba.

Bin Laden kan ju dödas och Afghanistan bombas ner till stenåldern, men ur ruinerna reser sig nya hämnare, menar filosof Johannes Salminen.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Vinterbadandets fröjder

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten?

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten? Kan man på det sättet bota reumatism och förhindra förkylningar?

  • Isvarningar på 1960-talet

    På 1960-talet försökte man den dramatiska vägen.

    Varje år varnar man för svaga isar. På 1960-talet försökte man den dramatiska vägen både i radio och tv.

  • Första hjälp på isen

    Första hjälp på isen för barn

    Bland styroxis i en studiopool lär Maggie, Pepe och Anitra barnen första hjälp och isvett.

  • Bärtil - älskat får genom många år

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil.

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil. Han och hans vänner Isa Gris, Älgen och flera andra har ofta roliga idéer och lekar.

  • Atte och hans vänner

    Atte och hans vänner leker att de är en cirkus.

    Utklädda i clownnäsor och trollkarlshattar leker Atte och hans vänner, Mirabell och Elmeri, att de är en cirkus. Fantasin tar också över när han och Elmeri leker spöktåg.

  • Lilla O tappar bort Molly

    Lilla O är alldeles ensam i klätterställningen.

    Lilla o håller på att leka i en klätterställning. Tidigare var Molly också med, men hon fick tråkigt och gick bort.

  • Vi på Lilla Torget

    Georg Malmsten och Marion Rung i en liten stad av kulisser.

    I de vackraste färger får vi se och höra glada barn sjunga med Georg Malmsten och Marion Rung i en liten stad av kulisser.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • 900 dagar av svält i Leningrad

    1941-1944 dog nästan en miljon leningradbor av svält.

    Belägringen av Leningrad räckte närmare 900 dagar (från september 1941 till januari 1944). Under den tiden dog nästan en miljon leningradbor av svält. Det fanns ingen mat, man åt sina keldjur och i värsta fall människor. Författaren Eino Hanski berättar med saklig röst om fruktansvärda grymheter.

  • Fortsättningskriget på Karelska näset och i Ladogakarelen 1941

    Radioreportage från fronten 1941.

    Under sommaren 1941 inleddes fortsättningskriget. Finska armén ryckte in i Ladogakarelen och Karelska näset under hösten. I dessa ljudfiler förklarar redaktörerna på svenska om läget vid fronten och i erövrade städer. Vi får bland annat höra om städerna Kexholm, Sordavala och Aunus (Olonets) samt om slagfält på det Karelska näset.

  • Fortsättningskriget: radioinslag från östkarelska fronten 1941

    Hösten 1942 gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön.

    Fortsättningskriget började under sommaren 1941. Under hösten gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön och dess omnejd. I följande radioinslag rapporteras det på svenska om fronten i Östkarelen.

  • Viborg under fortsättningskriget

    Återerövradendet av Viborg under anfallsskedet.

    Viborg hörde till de städer som efter Moskvafreden 1940 blev på sovjetisk mark. Under fortsättningskrigets första anfallskede återerövrade man Viborg.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Tsar Nikolaj II i Helsingfors 1915

    Finlands storfurste besökte Helsingfors bara en gång.

    Finlands storfurste, tsar Nikolaj II, Helsingfors bara en gång, i mars 1915. Mottagandet av härskaren var svalt. Censuren hade förbjudit all dokumentation av besöket, men Oscar Lindelöf gjorde en unik film om tsarens besök.

  • Från värnpliktsstrejkens dagar

    Martin Ingo berättar om flykten till Sverige.

    Läraren Martin Ingo berättar i det här programmet om de dramatiska åren i början av 1900-talet när många unga män flydde till Sverige undan rysk värnplikt.

  • Ofärdsåren och affären John Grafton

    Finland under förtrycksperioden och ofärdsåren 1899-1905.

    Paul Påhlson berättar om Finland under förtrycksperioden och ofärdsåren 1899-1905. Vi får höra om morden på Bobrikov och Pleve 1904, samt om affären med ångfartyget John Grafton 1905.

  • Det finns liv i naturen också på vintern

    Göran Bergman om fåglar och Harry Krogerus om alla småkryp.

    Också under den allra svåraste vinterkölden, när kvicksilvret hotar att frysa, finns det liv i Finlands natur. Hör om dessa fascinerande världar. Göran Bergman berättar om fåglarna under vintern (1956) och Harry Krogerus om alla smådjur i snön (1989).

  • Helsingfors i snö

    Nostalgiska stumfilmsklipp från ett vintrigt Helsingfors.

    Snö, snö, snö! Snö innebar vintersport och mycket arbete också för 80 år sedan. Se nostalgiska stumfilmsklipp från ett vintrigt Helsingfors!

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

Nyligen publicerat - Arkivet