Hoppa till huvudinnehåll

Docent i näringslära: Att följa en diet ger känsla av kontroll

Eva Roos
Eva Roos är docent i näringslära. Eva Roos Bild: Yle eva roos

Svenska Yles serie kring olika kosttrender har väckt stort engagemang bland publiken. Tack för alla kommentarer! De visar hur stort intresse det finns för kostfrågor.

Att följa en viss diet tycks inte bara vara en hälsofråga, utan för en del är det en livsstil. Många ifrågasätter myndigheternas kostrekommendationer och söker information annanstans.

Tiina Grönroos frågade i sin kolumn om det idag är gammalmodigt att vara allätare och många kände igen sig.

"Kan helt skriva under din text. Precis så känner jag mig som ung 30-åring bland alla mina vegan-hipstervänner. Jag vill äta av allt utan några dieter o trixande."

Men en del tycker att att vi helt klart inte är designade för att äta allting.

"Tiina behöver bara ta en titt på sina tänder så blir hon varse om att människan av naturen är en allätare. Vi har vassa hörntänder för att kunna bita stycken från kött och fisk och vi har breda platta tänder bak i munnen för att tugga frukt och grönsaker. Däremot är vi fortfarande inte helt anpassade för att äta spannmål eftersom många inte tål gluten. Men så är jordbruket också bara omkring 8000-10000 år gammalt."

Internet populärare än myndigheterna

Allt färre vänder sig nuförtiden till de nationella kostrekommendationerna när de vill veta hur de ska äta. Istället har det blivit populärt att söka den information man vill ha på Internet. Eva Roos som är docent i näringslära vid Folkhälsan, menar att kosttrenderna är en del av individualiseringen i samhället.

- Vi vill ta ett större ansvar över vår livsstil och har ett behov att kontrollera vad vi gör. Att utesluta en viss typ av mat och välja vad vi äter ger oss en känsla av kontroll.

Enligt Eva Roos påverkas vi av normerna i den grupp vi lever i. Samtidigt har vi också behov att byta och skilja oss från de andra när för många anammat samma stil. Dieter är ganska sällan bestående för någon.

LCHF prisas och kritiseras

I kostserien har vi bekantat oss med människor som äter sockerfritt, glutenfritt, enligt LCHF och veganskt. LCHF-dieten, där man ersätter kolhydrater med fett, väckte mycket diskussion:

"Efter att ha ätit lågkolhydratkost en tid märkte jag att min annars oroliga mage var fullständigt lugn och normal. I övrigt kände jag mig även piggare. Har ända sedan dess hållit mig till en rätt strikt lågkolhydratkost och mår utmärkt. Det känns bra att åter ha en normal mage, samtidigt som jag kan förebygga framtida problem."

"Fråga er själva snälla människor: Vad är hälsosammare, frukt eller bacon? Prova att leva på ena saken en vecka så får vi se hur ni mår. LCHF är skapad av industrin och prisas av människor som vill frossa i biffar och såser."

Farligt med smör och grädde

Docenten i näringslära, Eva Roos, ställer sig mest skeptisk till just LCHF.

- Det här kan bli farligt då man ersätter kolhydrater med mättat fett. Äter man mycket smör och grädde så påverkar det kolesterolvärdena negativt. Antalet människor som insjuknar i hjärt- och kärlsjukdomar har ökat hos oss sedan det blev vanligare att äta så här.

Enligt Roos går det att minska på kolhydraterna, men då ska man vara noggrann med vilket slags fett man ersätter dem med.

Att vara sockerfri har inga näringsmässiga risker, säger Roos men lyfter istället fram en social aspekt.

- På många sociala tillställningar serveras söta saker och då kan man känna sig utanför gemenskapen. Själv skulle jag fundera om det är värt det.

Misstro mot auktoriteter

Veganismen är enligt Roos den mest extrema kosten, då man utseluter alla animaliska produkter.

- Veganer bör ta B12-vitamin i tablettform, säger Eva Roos. Annars finns risk för allvarliga brister.

Vart ska man då vända sig om man vill få tillförlitlig information om vad som är hälsosamt att äta?

- Näringsterapeuterna har en lång utbildning bakom sig. Men idag finns det en misstro mot myndigheter och forskning, det ser vi överallt i samhället.

Eva Roos menar att vi i stället har behov att söka kunskap via andra kanaler, bland annat sociala medier. Där identifierar vi oss med vissa grupper och hamnar på sätt och vis i en bubbla där vi matas med information som passar just oss.

Läs också

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

Nyligen publicerat - Hälsa