Hoppa till huvudinnehåll

Att leva på finska i Jakobstad

Tiina Gäddnäs och Virve Tiala.
Tiina Gäddnäs och Virve Tiala. Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén tiina gäddnäs

Jakobstad hamnade på jumboplats i årets Språkbarometer. Politik, sjukvård och skola skapar missnöje säger Virve Tiala och Tiina Gäddnäs, Jakobstadsbor med finska som modersmål.

Årets Språkbarometer visar på stora skillnader i landets tvåspråkiga kommuner. I kommuner med svenska som majoritetsspråk är missnöjet bland finskspråkiga störst i Kristinestad och Jakobstad.

I Jakobstad anser endast en femtedel av de finskspråkiga att språkklimatet är gott.

Politik, sjukvård och skola irriterar

Yle träffade Tiina Gäddnäs och Virve Tiala för att fråga hur det är att leva på finska i Jakobstad. Blev de förvånade över resultatet av Språkbarometern?

- Jag kan inte säga att jag är förvånad över resultatet. Det finns exempelvis inte studiemöjligheter för de unga på finska och det är svårt att få läkarhjälp på finska. Det här är de saker som jag direkt kommer att tänka på, säger Virve Tiala.

Virve Tiala har arbetat i restaurangbranschen i drygt 30 år, numera som egenföretagare och hon är van att röra sig i båda språkgrupperna. Väninnan Tiina Gäddnäs är inte heller förvånad över Jakobstads jumboplats.

- Nej, jag var inte heller förvånad över resultatet. Själv är jag mest missnöjd med politiken, det är ingen skillnad hur bra förslag de finskspråkiga politikerna än kommer med, det blir alltid ett nej. Det starka SFP röstar tillsammans med KD ner alla förslag, säger Tiina Gäddnäs.

Tiina Gäddnäs är själv finskspråkig och gift med en svenskspråkig man och deras barn har gått i svensk skola.

Jakobstads gymnasium
Jakobstads svenska och finska gymnasier finns numera i samma byggnad. Jakobstads gymnasium Bild: YLE/Chanette Härus Österbotten,Jakobstad,jakobstads gymnasium

SFP och KD röstar ner förslag

Tiina Gäddnäs säger att det är ett återkommande fenomen att de finskspråkigas förslag röstas ner.

- Först gällde det gymnasiet, att svenskspråkiga och finskspråkiga inte skulle kunna studera under samma tak. Men se nu, det går ju hur bra som helst men ändå är de inte nöjda med resultatet. Och nu vill man stänga Ruusulehto skola, säger Gäddnäs.

Gäddnäs säger att hon hellre skulle ha sett att Ruusulehto blev en tvåspråkig skola. På Killingholmen som ligger nära Ruusulehto finns det många barn, både finsk- och svenskspråkiga som hade behövt en närskola.

- Det är så onödigt att de ska färdas lång väg till skolan, säger Gäddnäs.

Ungdomar kommer överens

Tiina Gäddnäs säger att ungdomarna kommer bra överens, det är inte där skon klämmer. Själv har Gäddnäs inte heller några problem med att umgås i båda språkgrupperna.

- Det fungerar hur bra som helst, det är bara i politiken som det inte går att samsas. Jag har aldrig tänkt på språk, ända sedan ungdomen har finskspråkiga och svenskspråkiga umgåtts och pratat sitt eget modersmål, säger Gäddnäs.

-Ja, som vi gör nu, det fungerar alldeles utmärkt att var och en pratar sitt eget språk, säger Tiala som pratar finska under intervjun medan redaktören och Tiina Gäddnäs pratar svenska.

Virve Tiala har både goda vänner och släktingar med svenska som modersmål. Det är inte problematiskt.

- Det känns mera som om man vill göra det till ett problem. Man lyfter upp ett språk framom det andra och gör ett stort nummer av det, säger Tiala.

Keijo Paananen leder träningarna för FC United.
Fc Uniteds träningar på Centralplan i Jakobstad. Keijo Paananen leder träningarna för FC United. Bild: YLE/AnttiKoivukangas fc united,Keijo Paananen,Jakobstad,damfotboll

Fungerande tvåspråkighet

Tiala säger att ungdomarna, den gemensamma gymnasiebyggnaden och idrottsföreningarna är bra exempel på fungerande tvåspråkighet.

- Det är ett fortgående, fungerande språkbad. Jag tycker inte att man behöver blåsa upp de här problemen, det finns många andra länder i världen där olika språkgrupper lever sida vid sida, säger Virve Tiala.

Tiala tycker inte att det är besvärligt att vara finskspråkig i Jakobstad eller att det skulle vara lättare att bo i en stad med finskspråkig majoritet.

- Och så kan man ju inte heller tänka som företagare. Alla mina kunder är jämbördiga oberoende vilket språk de pratar. Men sjukvården och den språkpolitik som förs är en källa till irritation. Man måste få vård på sitt eget modersmål, säger Tiala.

Vård på modersmålet är en rättighet för alla säger Tiala.

- Det är fråga om människors hälsa, personliga och viktiga saker och då måste man få service på sitt eget språk, säger Tiala.

Hälsovårdscentralen i Jakobstad
Hälsovårdscentralen i Jakobstad Bild: YLE/Chanette Härus Österbotten,Jakobstad,HVC,mottagning,sjukhus

Men borde man göra något med tanke på resultatet i språkbarometern? Eller är det bra som det är?

- Frågan är ju om det fortfarande pågår en svensk-finsk landskamp som bubblar upp ibland, "suomenkieliset ja hurrit" om vi säger så. Ofta är det lugnt men så blossar konflikten åter upp i någon eldfängd fråga, säger Tiala.

Under de senaste åren har det varit skolfrågan som fått det att bubbla i kitteln. Tiala säger att instabiliteten i världen och lågkonjunkturen också påverkar situationen i Jakobstad. Allt fler ska dela på mindre och det sätter känslorna i gungning.

- Jag tror att det också blir en fråga om identitet, kultur och om det egna reviret. Det här påverkar många saker i våra liv, säger Tiala.

Campus Allegro i Jakobstad
Campus Allegro i Jakobstad. Campus Allegro i Jakobstad Bild: YLE/Chanette Härus Österbotten,Jakobstad,Campus Allegro

De finskspråkiga ungdomarna i Jakobstad åker ofta till Karleby på fritiden. Där finns det ett större utbud av affärer men också flera möjligheter att exempelvis gå på konsert med finskspråkiga artister säger Tiala och Gäddnäs .

- Det är mera riskfyllt att ordna konserter på finska i Jakobstad. Tar man en välkänd svensk artist så vet man att folk kommer, säger Virve Tiala.

- Med en svensk artist lockar man publik från Pedersöre, Larsmo, Kronoby och Nykarleby, ja kanske ända från Korsholm. Det är ett säkert kort, säger Gäddnäs.

Skolparken i Jakobstad
Skolparken i Jakobstad Bild: YLE/Chanette Härus Österbotten,Jakobstad,skolparken

Tiina Gäddnäs säger att stämningarna mellan språkgrupperna växlar. På 80-talet när hon var tonåring var det stora slagsmål mellan svenskspråkiga och finskspråkiga gäng. Det ser man inte längre i stadsbilden.

Och man vänjer sig med två språk. Gäddnäs jobbade under flera år i Karleby och då kom hon nästan enbart i kontakt med finskspråkiga människor.

- Då saknade jag verkligen tvåspråkigheten. Här har man båda språken runtomkring sig. Vi borde alltid komma ihåg att det är en stor rikedom med två språk, säger Tiina Gäddnäs.

Men Gäddnäs skulle önska att man på lokalpolitisk nivå skulle tänka till i språkfrågan.

- Ungdomarna måste flytta för att kunna studera, ofta till Karleby eller till Vasa och de kommer sällan tillbaka. Det är trist om alla finskspråkiga unga försvinner, säger Gäddnäs.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten