Hoppa till huvudinnehåll

Estniska män får jobb - somaliska kvinnor har det svårare

Byggarbetare
Byggarbetare Bild: EPA/HOW HWEE YOUNG byggbranschen

Invandrare från Estland och Syd- och Västeuropa har lättast att få jobb i Finland, visar en färsk utredning. Svårast är det för flyktingar från Somalia och Mellanöstern som ofta kommit till Finland av humanitära skäl.

Utredningen från Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT är den första som ger en helhetsbild av sysselsättningsläget för dem som invandrat till Finland de senaste tjugo åren.

I medeltal har invandrarna varit sysselsatta ungefär 40 procent av sin tid i Finland. Utredningen har ändå främst riktat in sig på invandrarnas första år i landet.

Efter fyra år i Finland hade ester och västeuropeer i medeltal varit sysselsatta halva tiden. Invandrare från Mellanöstern och Somalia hade bara varit sysselsatta ett halvår under samma tid.

Det är ändå betydligt lättare för invandrare att hitta jobb i dag än det var på 1990-talet. Då jobbade invandrarna bara ett knappt år av sina första fyra år i Finland. För dem som invandrat till Finland under 2000-talet är medelarbetstiden den dubbla.

Orsaken till den här positiva utvecklingen är att den arbetsrelaterade invandringen har ökat, precis som arbtskraftens rörlighet inom EU. Dessutom har intergationen av invandrare blivit bättre i Finland.

Invandrarkvinna med barn
Invandrarkvinna med barn Bild: Mikael Crawford/Yle invandrarkvinna med barn,invandrare

Invandrarkvinnor stannar hemma med barnen

Förutom varifrån och när personen invandrat påverkar också flera andra faktorer möjligheterna att få jobb. Dels handlar det om utbildning och hur länge personen i fråga har varit i landet, och dels spelar ålder och kön in då invandrare jagar jobb. Eller inte gör det, för traditionella könsroller håller många invandrarkvinnor utanför arbetslivet.

- Hälften av invandrarkvinnorna jobbade inte alls under sina första fyra år i Finland, berättar natinalekonomen Hanna Busk vid PTT.

En orsak till det här är kulturskillnader, tror Busk. Den som kommer från ett land där kvinnor mer sällan är ute i arbetslivet kan ha svårt att snabbt komma in i den finländska arbetskulturen. Invandrarkvinnor skaffar familj tidigare och stannar hemma med barnen längre än kvinnor födda i Finland.

Till följd av det blir språket ofta ett hinder.

- Om kvinnorna är hemma med barnen, och inte ute i arbetslivet, så utvecklas språkkunskaperna inte så snabbt, säger Hanna Busk.

Det behövs åtgärder för att få ut invandrarkvinnor i arbetslivet.― Signe Jauhiainen, forskningschef vid PTT

Låga inkomster=fattiga pensionärer

Mindre jobb betyder också lägre inkomster.

Efter åtta år i landet låg invandrarkvinnornas medianlön på 11 000 euro i året. Männens medianlön var klart högre, knappt 19 000 euro.

Låga inkomster får följder under pensionsåren. Det är speciellt kvinnor och de som kommit till Finland vid högre ålder som kan få det svårt att klara sig ekonomiskt då de går i pension.

Forskarna följde invandrargrupper som kommit till Finland under tre perioder: 1995-1996, 2000-2001 och 2005-2006. Deras arbetskarriärer följdes upp fram till år 2013.

Materialet från Pensionsskyddscentralen och Statistikcentralen omfattar 58 000 personer.