Hoppa till huvudinnehåll

Ingemo Lindroos: Det Danmark vi inte känner

Redaktören Ingemo Lindroos
Redaktören Ingemo Lindroos Bild: Johanna Kannasmaa ingemo lindroos

En känsla av utsatthet och yttre hot styr den danska invandringspolitiken. Men fler röster finns i Danmark för den som vill lyssna, skriver Nordenkorrespondent Ingemo Lindroos.

Det är vanlig vardag i den mångkulturella stadsdelen Nørrebro i Köpenhamn. De flesta rör sig på cykel, en del på så kallade Christianiacyklar med flak för grejer eller småbarn som ska skjutsas.

De muslimska huvuddukarna syns i moderna varianter på både danskfödda och invandrarkvinnor. Här går många unga muslimska kvinnor med huvudet högt. Det är en salig blandning av danska korvkiosker och halal-affärer.

En liknande stadsdel finns inte i till exempel Sverige, som har fört en politik som har lett till en allt tydligare segregation.

Ändå är det uttryckligen i Sverige, som man ofta förfasar sig över dansk integrationspolitik.

Det är visserligen inte så konstigt att uppröras över till exempel smyckeslagen - en närmast symbolisk lag som går ut på att asylsökande med värdesaker ska betala för sitt uppehälle.

Eller att den danska regeringen planerade en kampanj i asylsökandes hemländer, om att det inte lönar sig att komma till Danmark.

Danmark har under de senaste åren genomfört lagändringar som också de facto har påverkat asylsökande väldigt negativt.

Dansk känsla av utsatthet

Så vad är det som har gjort att det danska sättet att se på invandring skiljer sig så från det svenska? Ledarskribenten och författaren Susanna Birgersson ger några förklaringar in sin bok "Det som förloras utåt ska vinnas inåt". Som titeln säger har Danmark genomlevt och förlorat flera krig. Östdanmark har blivit svenskt, Norge självständigt och nordtyska danskregioner har förtyskats.

En känsla av utsatthet har präglat danskarna, och senare ett behov av att försvara det danska, de danska värderingarna och välfärdsstaten.

Till det hör att man ska "göra rätt för sig" och betala skatt. Det här hörs ofta i dagens invandringsdebatt. Och det yttre hotet kommer inte längre från tyskarna - i stället kan islam upplevas som hotet mot "danskheten".

Etablerade partier bakom hård politik

I Danmark talar flera etablerade partier, förutom Dansk Folkeparti, för en invandringskritisk politik och vikten av "danska värderingar".

Socialdemokraterna gjorde en valkampanj under förra valrörelsen under rubriken "Det Danmark du kender".

Budskapet var att bevara välfärdsdanmark, som alla ska jobba för och betala skatt till. Kraven på invandrare ska bli strängare och kriminella utlänningar ska utvisas, hette de i annonserna.

För en del danskar är det det Danmark som de känner. För en finländare eller svensk är det Danmark vi känner förknippade med saker som vi ofta har en ytlig uppfattning om: en liberal alkoholpolitik, Christiania, vindkraftverk och världens lyckligaste folk.

Vi har kanske svårt att få ihop det här med smyckeslagen och kampanjer mot asylsökande i vår uppfattning av det värdeliberala Danmark.

Många danskar i opposition

Men så blir bilden av Danmark ofta ensidig i debatten. I Yle Nyheters reportage berättar verksamhetsledaren för Refugees Welcome i Danmark, att många danskar inte känner igen sig i regeringens politik.

De tusentals danskar som hjälpte flyktingar då de vandrade på landsvägarna ifjol höstas för att ta sig till Sverige, eller de som låter flyktingar sova i sina hem - de känner att de är i opposition till sitt eget lands linje.

Och det blir intressant först för den som tittar närmare på debatten. Tidningen Politiken skriver den här veckan om ett uttalande från Europaparlamentariker Jens Rohde från Radikale Venstre. Han kommenterar uppgifterna om att Danmark inte ska ta emot fler kvotflyktingar.

Enligt Rohde kommer regeringen att ha "blod på sina händer", eftersom de kvotflyktingar som skulle ha kommit till Danmark, riskerar att dö i konfliktområden.

Det finns en debatt i Danmark som sällan hörs i de andra nordiska länderna.

Det Danmark som vi känner är det öldrickande folket som tycker illa om invandrare. Men det Danmark som vi inte känner finns bland integrerade invandrare på Nørrebro eller bland de flyktingarbetare som trotsar regeringens politik, för den som vill se och lyssna.

Läs också