Hoppa till huvudinnehåll

Marina Lindell: Viktigt att inkludera de finskspråkiga minoriteterna

Marina Lindell.
Marina Lindell. Bild: Yle/Kati Enkvist. lindell

Att relationerna mellan språkgrupperna gått mot det sämre är ett faktum, konstaterar forskardoktorn vid Åbo Akademi Marina Lindell. Vad som ligger bakom förändringen är svårare att förklara, menar Lindell som ansvarar för årets Språkbarometer.

- Generellt sett så blev det tydligt att svenskspråkiga har en mer positiv bild av hur relationerna fungerar än vad finskspråkiga har. Det här kan ha att göra med att svenskspråkiga bor i städer, medan finskspråkiga flyttat in till landskommuner och mindre städer, och kanske haft svårt att komma in i samhället både politisk och socialt.

Kan man säga att de svenskspråkiga integrerats bättre i de områden där de är i minoritet?

- Ja, så verkar det. Om man vill vända på det kunde man säga att kommuner med finsk majoritet har tagit bättre hand om sin språkminoritet. Men det här är inget som har ändrat i år, utan vi ser samma tendens 2008 och 2012. Men det är intressant att det är på det här viset.

Vad beror det här på?

- Att svenskspråkiga är minoritet nationellt sett spelar säkert in. De har andra förväntningar på relationerna i kommunerna och sin situation, medan finskspråkiga har en annan uppfattning. De lever i en kontext där de är i majoritet på nationell nivå. Ändå tror jag det är ett medvetet beslut att som finskspråkig flytta till en kommun med svenska som majoritetsspråk. Men man kanske inte ändå varit förberedd på hur svårt det kan vara i vissa hänseenden.

Vilka slutsatser ska vi dra av att det faktum att de språkliga relationerna försämrats?

- Jag tycker alla kommuner har något att jobba med. Kommuner med svenskspråkig majoritet borde tänka på hur de integrerar finskspråkiga minoriteter. När vi ser till inställningen till andra språkgrupper upplever de svenskspråkiga i sin tur att läget är mycket sämre än vad finskspråkiga gör. Så det finns mycket att göra på attitydplanet. Politiker på nationell och lokal nivå borde lyfta fram hur viktigt det är med två språk och flera språk.

Hurdant är språkklimatet där du bor? Vår interaktiva grafik visar läget i din kommun!

Viktigt med delaktighet

Kännetecknande för årets Språkbarometern är de stora skillnader i upplevelsen av språkklimatet i våra tvåspråkiga kommuner. Hur kommer det sig att majoriteten av de svenskspråkiga i Grankulla är nöjda med språkklimatet, medan finskspråkiga i Jakobstad är missnöjda?

- Det är svårt att förklara. Men vi vet att andelen svenskspråkiga varit relativt stabil i Grankulla över tid, och servicen fungerar på båda språken. I Jakobstad å sin sida känns det som att språkgrupperna lever väldigt åtskilda från varandra. Även om den finska minoriteten är relativt stor har de inte lyckats komma in i det svenska majoritetssamhället och den svenska majoritetspolitiken, svarar Lindell.

SFP har en stor position på många svenskspråkiga orter. Leder det här till att det blir svårt för de finskspråkiga att komma in i politiken?

- Det här behöver inte leda till det, men det kan leda till det. Om man inte släpper in finskspråkig representation och inkluderar dem i diskussionen så kan det vara en bidragande orsak.

Jari Lindström (Sannf)
Språkliga rättigheter måste tas på allvar, säger minister Jari Lindström. Jari Lindström (Sannf) Bild: Jarno Kuusinen / All Over Press Jari Lindström

Justitieministern: Språkliga frågorna något vi måste ta på allvar

Språkbarometern mäter hur den språkliga servicen förverkligas i landets 33 tvåspråkiga kommuner. Det är institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi som gjort undersökningen i samarbete med Justitieministeriet, Finlands kommunförbund och Svenska kulturfonden. Att kommuninvånarna upplever att de språkliga tjänsterna försämrats är dåligt, anser justitieminister Jari Lindström (Sannf).

- Barometern undersöker hur människor upplever att saker utvecklats. Resultaten visar att de språkliga minoriteterna upplever att tjänsterna försämrats, och det här måste vi ta på allvar, säger Lindström.

Enligt Språkbarometern har var femte finskspråkig och nästan hälften av de svenskspråkiga upplevt diskriminering eller trakasserier på språklig grund.

- Det är oroväckande om någon känner sig otrygg på grund av sitt språk. Mitt budskap är att Finland fortfarande är ett lika tryggt land för de olika språkgrupperna som förr. Det är på allas vårt ansvar att se till att alla känner sig trygga, oberoende av språk.

Läs också