Hoppa till huvudinnehåll

Pedagogikprofessor: Tvåvägsspråkbad fungerar bäst

Fritjof Sahlström fotograferad mot en brokig vägg
Fritjof Sahlström Fritjof Sahlström fotograferad mot en brokig vägg Bild: Yle/Julie Ebbe Fritjof Sahlström

Det finns goda pedagogiska skäl för att pröva på tvåspråkiga skolor, säger Fritjof Sahlström som är professor i tillämpad pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi i Vasa. I Finland skulle en modell med så kallad tvåvägsspråkbad fungera bäst.

- Där har hälften av eleverna svenska som modersmål och hälften finska som modersmål. Undervisningen sker på båda språken, men mer än hälften ska vara på svenska eftersom det är minoritetsspråket som behöver stärkas, säger Sahlström.

Forskning om tvåspråkighet har sagt olika saker genom tiderna, men Sahlström påpekar att synen på tvåspråkighet särskilt inom familjen har förändrats.

- Tidigare har föräldrar fått lära sig att det är viktigt att bara tala ett språk med barnen och faktiskt hålla sig till det språket. Senare forskning har visat att vi inte behöver vara så strikta. Samma hållning visar sig också nu då det kommer forskningsresultat om tvåspråkiga lösningar. Ett nytt språk tränger inte ut ett annat.

Tvåspråkigt överallt

Tvåspråkiga lösningar är ändå inte utan nackdelar och den största risken gäller förstås minoritetsspråket svenska. Men det är ifall man inte genomför tvåspråkigheten på rätt sätt, säger Sahlström.

- I alla dimensioner och på alla plan måste man vara väldigt noggrann med att det inte handlar om en lite billigare lösning där svenskan så småningom fasas ut, utan att det handlar om att påriktigt stärka svenskan och samtidigt öka mångfalden. Det går att göra men det är inte helt lätt.

Man måste ta tvåspråkigheten på största allvar.

Den forskning som finns om tvåspråkiga skolor har hittills visat att det inte finns någon utträngning av minoritetsspråket, alltså att finskan inte skulle ta över på svenskans bekostnad. Men det kräver tvåspråkighet inte bara i klassrummen utan också i matsalen, på skolgården och på lärar- och föräldramöten, säger Sahlström.

- Och på hemsidan, på skyltarna och på skolskjutsen. Man måste ta tvåspråkigheten på största allvar.

Ämnet tvåspråkiga skolor är tabubelagt i Svenskfinland och ger ofta upphov till hätska debatter. Orsaken, tror Sahlström, är att tanken om tvåspråkiga lösningar går tvärtemot det som allmänt anses vara ett bra sätt att upprätthålla en levande tvåspråkighet: starka enspråkiga lösningar på varsitt håll. På en principiell nivå kräver det alltså att man tänker helt annorlunda, säger Sahlström.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes