Hoppa till huvudinnehåll

Bin i människans tjänst

Grönsaker och frukter på ett trädgårdsbord.
Skörden kan bli upp till 70 procent större då våra viktigaste pollinerare, bina, hjälper till. Grönsaker och frukter på ett trädgårdsbord. Bild: Yle/Minna Mäkelä Strömsö (tv-program),grönsaker,honung,bin,pollinering

Bin förser oss inte bara med honung, bivax och andra nyttiga produkter. Honungsbina är också våra viktigaste pollinerare. Utan dem skulle en mängd grönsaker, frukter och bär bli både svåra och dyra att odla.

Honung är det äldsta sötningsmedlet vi känner till och honungsbina tillhör våra äldsta husdjur. Man uppskattar att domesticeringen påbörjades i Mellanöstern för 6 000-7 000 år sedan. Men långt innan dess ägnade människor sig åt honungsjakt, en riskfylld syssla där man klättrade uppför klippväggar eller upp i träd för att hämta honung ur binas bon.

I Bicorp, Valencia, i Spanien finns 8 000 år gamla grottmålningar som visar människor som hämtar vaxkakor från vildbisamhällen. Så småningom utvecklade man enkla biodlingar genom att flytta den del av ett träd där bina bodde hem till sin bosättning.

Bina – viktiga små jordbrukare

Idag är honungsbina en viktig del av jordbruket i hela världen, i sin roll som pollinerare. Det finns många pollinerare, men honungsbina är de kommersiellt viktigaste – helt enkelt för att man kan välja själv var man vill ha dem.

Har man en äppelodling gör man klokt i att se till att ställa ett par bikupor i närheten, eftersom skörden blir större när bina pollinerar blommorna. Upp till 70 procent beräknar man att en skörd kan öka när bina hjälper till.

Dammvippa är alternativet

Alternativet till insektspollinering är handpollinering. Det är lätt att föreställa sig hur enormt mycket arbete som skulle gå åt till att gå runt med en dammvippa och pollinera varenda blomma i en äppelodling. Eller gå runt i skogen för den delen, och handpollinera blåbärs- och lingonblommor. Äpplen skulle bli en dyrbar delikatess och blåbär en bristvara.

Det är inte bara frukt och bär som behöver pollineras för att ge bra skörd. Även matvaror som gurka, squash, avokado, kaffe, nötter och solrosfrön är beroende av honungsbin. Rapsfält och bomullsodlingar likaså.

Tuffa tider för bin

Honungsbina har det tufft nu och många samhällen dör bort under vintern. Den största orsaken till det är ett kvalster som heter varroa. Kvalstret för med sig olika virus som skadar och försvagar bina, ungefär som fästingar gör hos oss.

Våra nordiska biraser kan inte själva hantera varroakvalstret, utan behöver hjälp av biodlaren för att hantera varroainvasioner i bikupan. Till Finland kom varroakvalstret 1986 och finns nu i hela landet, utom på Åland och kring polcirkeln.

Behöver näringsrik föda

Tillgången på näringsrik föda under hela säsongen är också viktig. Bina behöver kvalitativt pollen med hög proteinhalt och nektar med mycket kolhydrater för att överleva. Om bikupan står vid ett raps- eller rypsfält måste det finnas mat åt bina även när rapsen slutat blomma.

Lantbrukaren kan tänka på att så in blommande grödor till pollinerare. Man kan också se till att lämna sälg, vide, hallonsnår och honungsört i områden där det finns bin. Även tillgången till blommor i trädgårdar under hela säsongen är viktig.

Förlorad genetisk bredd

Aveln på bin har visat sig innebära vissa problem. Precis som med andra husdjur har vi avlat fram honungsbin som är friska, lugna och trevliga. Men samtidigt har vi förlorat en genetisk bredd som tidigare har gjort bina mer motståndskraftiga mot sjukdomar.

Varroakvalstret, som är en relativt ny skadegörare på honungsbin, kan inte bina själva klara av idag. Nu försöker man avla fram egenskaper hos bina som gör att de på sikt ska kunna klara av kvalstret själva och på så sätt bli mer livskraftiga. Genom att hålla varroakvalstret i schack håller man också virusinfektionerna nere.

Vad kan vi konsumenter göra?

Det viktigaste vi konsumenter kan göra för att hjälpa bina är att köpa lokalt producerad honung. Då stödjer vi våra lokala biodlare så att de klarar att hålla sin biodling igång och på så sätt får vi våra grödor pollinerade.

Den som äger mark kan hjälpa till genom att lämna växter som vide, sälg och hallonsnår som ger bina bra tillgång till föda. Vi som har trädgårdar kan odla dragväxter för bin, som björnbär, gurkört, hagtorn, hästkastanj, kattmynta, kärleksört, körsbär, lind, malva, myntor, rosor, solrosor och ärtväxter. Och så kan vi lämna kvar ogräs som maskros, mjölkört, tistel och vitklöver.

Bin.
Hjälp bina genom att lämna kvar ogräs och odla dragväxter för dem. Bin. Bild: Yle/Strömsö bin,Strömsö (tv-program)

Strömsö

Bilder på Instagram

Vi i rutan

  • Camilla Forsén-Ström

    Camilla Forsén-Ström

    Konstexpert
  • Elin Skagersten-Ström.

    Elin Skagersten-Ström

    Redaktör

    Programledare för Strömsö.

  • Jonas Sundström, Strömsön juontaja.

    Jonas Sundström

    Programvärd och redaktör

    Programvärd på Strömsö. Juontaja kahdella kielellä Strömsön lifestyle-ohjelmassa. Ta gärna kontakt på jonas.sundstrom@yle.fi.

  • Jim Björni

    Jim Björni

    Redaktör
  • Lee Esselström

    Lee Esselström

    Redaktör

    Redaktör och hantverksexpert på Strömsö.

  • Owe Salmela.

    Owe Salmela

    Florist
  • Örtexpert Alexandra De Paoli

    Alexandra De Paoli

    Örtterapeut

    Örtterapeut och journalist, uppvuxen i Stockholm men numera bosatt i norra Sverige.

  • Porträtt på Strömsös kock Anders Samuelsson med skog i bakgrunden

    Anders Samuelsson

    Kock

    Jag är Strömsös kock. I köket gillar jag hållbarhet och ekologiska världen, och satsar gärna på det skandinaviska köket i kombination med nya smaker. På fritiden gillar jag friluftsliv och skidåkning.

Nyligen publicerat - Strömsö