Hoppa till huvudinnehåll

Chefsekonom om Finlands ekonomi: Finns orsak till lite optimism

Aktias chefsekonom Heidi Schauman
Aktias chefsekonom Heidi Schauman Aktias chefsekonom Heidi Schauman Bild: Yle heidi,Aktia Bank

Enligt Aktias chefsekonom Heidi Schauman innehöll regeringens förslag till statsbudget för nästa år inte några stora överraskningar. Den offentliga ekonomin fortsätter att ha det kämpigt.

- Tillväxten fortsätter att vara långsam i Finland, men vi har ändå en tillväxt, vilket vi inte har blivit bortskämda med.

Det som också kom fram i regeringens förslag är att jobben blir fler, att arbetslösheten minskar och konkurrenskraften ökar. Men den offentliga ekonomin har fortsättningsvis ett underskott, vilket är långt ifrån målsättningarna.

Går det alltså bra eller illa för Finland?

- Det går bättre än det gick för ett år sedan, men jämfört med var vi var i början av 2000-talet så går det fortfarande väldigt långsamt uppåt. Men det finns orsak till lite optimism i och med att det är ett plustecken framför tillväxten och speciellt privatkonsumtionen. Vanliga människor handlar mera än tidigare och det är en sak som stöder ekonomin för tillfället, säger Schauman.

När man säger att det går långsamt, vems fel är det?

- Svårt att säga vems fel olika saker är. Finland har haft det väldigt kämpigt sedan början av finanskrisen, delvis beroende på yttre omständigheter och delvis på att vi har en ekonomi som inte är så flexibel och anpassar sig till förändrade omständigheter. Många saker har lett till den här situationen.

"Borde ha åtgärdats för länge sedan"

I fall man var oppositionspolitiker så skulle man förstås säga att det är regeringens fel?

- Det är att förenkla ganska mycket. Vi vet att regeringen har haft verkligt svårt att få igenom sina förslag under det senaste året. Samtidigt vet vi att politiskt arbete är långsamt och trögt och mycket borde ha gjorts för väldigt länge sedan. Början av 2000-talet skulle ha varit en bra tidpunkt att åtgärda många saker.

Till exempel den åldrande befolkningen ökar utgifterna för staten i 20 år till, kan man göra något åt det?

- En sak som nu diskuteras mycket är att öka sysselsättningen, det vill säga att en större andel av oss finländare skulle bära den här bördan tillsammans. Det är inte ett nytt fenomen att vi har en låg sysselsättningsgrad jämfört med resten av Norden, så har det varit åtminstone under hela min livstid. Det är lätt att säga att något borde göras nu, det borde ha gjorts för länge sedan så skulle inte de här problemen ha uppstått. Men bättre sent än aldrig, varje dag som går är en dag för mycket.

De beslut man har fattat nu och kört igenom räcker inte, det behövs ännu mera.

Målsättningen om skuldsättningen är att den ska brytas, från och med 2021 ska vi inte längre leva på kredit enligt regeringen och budgetförslaget. Kan det lyckas?

- Jag tycker att prognosen som budgeten baserar sig på är väldigt realistisk - det är mycket måttlig tillväxt under de kommande åren, kring en procent. Om tillväxten hålls nära det så är det möjligt att det här faktiskt lyckas, speciellt om staten fortsätter ha väldigt låga räntor och får finansiering för ett lågt pris så ser jag det som realistiskt.

Men hur är det med obalansen mellan utgifter och intäkter i budgeten?

- De åtgärdas hela tiden, men visst fortsätter statsskulden att öka de kommande åren enligt Finansministeriets prognos, den är realistisk på det sättet. De beslut man har fattat nu och kört igenom räcker inte, det behövs ännu mera.

Som vadå?

- Förhoppningsvis det att man får upp sysselsättningen, det vill säga att fler av oss betalar skatter, att statens intäkter ökar och att man inte skulle behöva kapa utgifterna mera. Det är något som alla hoppas på.

Vilka diskussioner följer du som chefsekonom med och vilka tecken söker du efter när riksdagen börjar behandla budgetförslaget på tisdag?

- Det som intresserar mig mest för tillfället är sysselsättningsdiskussionen. Den hör ju inte direkt till budgeten, men i och med den sysselsättningsgrupp som har utsetts så vet vi att det är något som kommer att diskuteras. Det intresserar mig väldigt mycket hurdana tongångar som gäller för sysselsättningens del och hur hårda metoder man kommer att ta till.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes