Hoppa till huvudinnehåll

"Språkgrupperna i Jakobstad lever i var sin bubbla"

Strengbergs klocka
Strengbergs klocka Strengbergs klocka Bild: YLE/Chanette Härus Österbotten,Jakobstad,Strengbergs tobaksfabrik,klockor,strengbergs

Politik, sjukvård och skola skapar missnöje bland finskspråkiga i Jakobstad. Hur ser två lokalpolitiker, en svenskspråkig och en med finska som modersmål, på saken?

Yle har pratat med Kenneth Holmgård (SFP) och Kari Koskela (SDP).

- Språkbarometern ger en stark signal om att de finskspråkiga inte mår bra i Jakobstad, säger Kari Koskela.

Kenneth Holmgård är glad att språkfrågan nu lyfts upp till diskussion.

Missnöje med politiken

Virve Tiala och Tiina Gäddnäs, Jakobstadsbor med finska som modersmål, lyfte fram bland annat vård, skola och politik som en källa till missnöje bland stadens finskspråkiga befolkning.

Tina Gäddnäs säger till Yle att hon är mest missnöjd med politiken, de finskspråkiga politikerna körs över av SFP och KD.

Kenneth Holmgård känner inte igen sig i det påståendet.

- Nej, det stämmer inte alls. SFP är ett minoritetsparti nationellt sett och vi värnar om minoriteter. Därför tycker jag att den här diskussionen är jättebra, säger Holmgård.

I Jakobstad är SFP däremot ett stort parti.

- Då har man plötsligt en helt annan roll och när man är stor så måste man vara snäll om det ska funka.

Kenneth Holmgård
Kenneth Holmgård Kenneth Holmgård Bild: Johanna Överfors/YLE kenneth holmgård

Men är ni snälla då?

- Ja, jag tycker att vi är snälla, säger Holmgård.

Kari Koskela säger att man kan vara snäll på många sätt.

- Men det är ju lite konstigt att en så stor fullmäktigegrupp som SFP jämt är ense och röstar likadant i alla frågor, säger Koskela.

Att man medvetet skulle skjuta ner finska politikers förslag håller Koskela ändå inte med om. Men SFP är starkt och det märks i beslutsfattandet.

- I stadsstyrelsen märks det tydligt att man redan talat ihop sig. Trots att man diskuterar ett ärende så vet man redan från början hur rösterna kommer att falla. Många beslut tas köksvägen i Jakobstad, säger Koskela.

Ense om yrkesutbildning

När det gäller bristen på yrkesutbildning på finska är Holmgård och Koskela rätt så eniga. Optima har i dag väldigt få sökande till de finskspråkiga linjerna, speciellt till merkonom- och datanomutbildningarna och det finns bara en matarskola, finska högstadiet Etelänummi.

- Då blir bredden man kan erbjuda ganska så begränsad och Karlebys attraktionskraft blir starkare. Där är utbudet större. Och de unga följer lätt med sina kompisar, om det börjar strömma norrut så far många med strömmen, säger Kenneth Holmgård.

Koskela håller med.

- Tyvärr är det så att elevunderlaget är för litet. Man jag hoppas att man åtminstone kunde ordna flera kurser inom yrkesutbildning på finska i Jakobstad, säger Koskela.

Ordföranden för bollförbundets domarkommitté, Kari Koskela
Kari Koskela Ordföranden för bollförbundets domarkommitté, Kari Koskela Bild: Yle/Kjell Vikman kari koskela

Segslitet om gymnasiet

I dag finns Pietarsaaren lukio och Jakobstads gymnasium under samma tak. Det var många krokar i långdansen innan de två gymnasierna flyttade ihop.

- Det är ett bra, fungerande samarbete men så småningom blir det för trångt. Då får man fundera på att bygga ut. Det är redan problem med att få ihop scheman. Vi får tacka lukio och gymnasiet som pusslar så att det fungerar, säger Kenneth Holmgård.

Holmgård säger att det hela tiden varit fråga om utrymme och inte en språkfråga. Men här är Koskela inte med på noterna.

- Nej, utrymme finns och det visade utredningar redan då. Det går om man vill. Det var fråga om språk, både lärare och politiker motsatte sig sammanslagningen. I sista omröstningen kom Anna-Maja Henriksson med ett klämförslag och förlorade. Då var det fråga om politik och språkpolitik, säger Kari Koskela.

Koskela säger att gymnasiebenägenheten till och med minskar bland de finskspråkiga ungdomarna. Man kommer att rymmas i gymnasiet.

I övrigt är båda överens om att det i stora drag är rättvist vad det gäller satsning på finskspråkiga och svenskspråkiga skolor.

Att Ruusulehto skola ska stängas har rört upp starka känslor. Både Holmgård och Koskela säger att elevunderlaget och timresurser räcker inte till.

Det finns inget sådant som tvåspråkiga skolor i Finland, därför skulle det inte gå att undervisa både på finska och svenska i samma skola.

- Skolan är i gott skick och omgivningen är väldigt bra, men elevunderlaget sviktar. Och man får inte ha tvåspråkiga skolor i Finland så det skulle bli två skolor under samma tak och då räcker inte timresurserna till, säger Koskela.

Språkbadet ett flaggskepp

Kenneth Holmgård säger att Språkbadsskolan är stadens flaggskepp. Där finns möjligheter att överbygga språkbarriärerna.

- Vi har helt klart två levande kulturer i Jakobstad, en finsk och en svensk och mötespunkterna är livsviktiga, säger Holmgård.

Jakobstads museum
Jakobstads museum Jakobstads museum Bild: YLE/Chanette Härus Österbotten,Jakobstad,malmska gården

Lever de två språkgrupperna i samma stad men ändå i två skilda världar?

- I två bubblor, ja, jag tror att det är så, säger Holmgård.

Vilka är då mötespunkterna, var finns de?

- Jag vet inte, om man frågar svenskspråkiga studerande i gymnasiet om det blir av att man pratar finska så är svaret nej. Man har raster på olika tider och olika kurser, säger Holmgård.

Holmgård säger att tvåspråkighet fungerar bra inom idrottsföreningarna, men alla körer är till exempel enspråkiga. Man ska inte tvinga någon, men skapa möjlighet att mötas säger Holmgård..

- Det går inte att lagstifta om det. Vi måste själva ta ansvaret och prata med grannen, säger Holmgård.

Men Kari Koskela vill inte leva i någon bubbla.

- Det finns många bubblor, tvåspråkiga och flerspråkiga. Det här med en uppdelning i svenska och finska är en politisk indelning. Det finns två kulturer och barometern ger en stark signal om att det inte står riktigt rätt till, säger Koskela.

- Men jag vill inte leva i någon bubbla jag har alltid talat både finska och svenska. Men om du vill så får du leva i en bubbla, det är fråga om viljan. Om du vill lära dig ett främmande språk så inte gör du det där hemma. Du måste spräcka bubblan, säger Kari Koskela.

Koskela säger att det dykt upp en språkfanatism som politikerna långt rår för.

- Det är vårdreformen och frågor om skola och utbildning där man ser detta. I fullmäktige i Jakobstad röstar finskspråkiga ledamöter och svenskspråkiga ledamöter precis mot varandra. Jag vet inte hur det här uppkommit, säger Koskela.

Koskela säger att de finskspråkiga har flyttat in från Sjönejden i tiderna och nu flyttar de åter bort. Koskela säger att de finskspråkiga alltid haft svårare att få jobb i Jakobstad.

- Mantrat i media är ofta att svenskheten är hotad och att man vill absolut inte samarbeta med Karleby i vårdfrågor. Man väljer hellre Åbo än Tammerfors. Ingen ser till de finskspråkigas intressen och många tröttnar på det här, säger Koskela.

Rikssvenska på akuten

Virve Tiala säger till Yle att det är svårt att få läkarvård på finska. Den här frågan lyftes upp av Helinä Sipinen på förra stadsfullmäktigemötet.

- Det var första gången jag hörde det. Jag tänkte att, hoppsan, är det så här det är. Själv har jag också reagerat på att det talats rikssvenska i korridorerna om jag hamnat till akuten på kvällen. Men jag har faktiskt inte tänkt så långt som att situationen är problematisk för de finskspråkiga, säger Holmgård.

Holmgård säger att det inte samma sak att en ha tolk, man måste få tala sitt eget språk.

- Den här frågan ska vi återkomma till, säger Holmgård.

Även Kari Koskela har hört klagomål om att det inte finns finsktalande läkare.

- I akuta situationer är det naturligtvis viktigast att få vård, men språket är viktigt. Speciellt drabbas de som är helt enspråkigt finska, säger Koskela.

Stadshuset i Jakobstad
Stadshuset i Jakobstad Stadshuset i Jakobstad Bild: YLE/Chanette Härus Österbotten,Jakobstad,jakobstads stadshus

Viktigt med båda språken

Kenneth Holmgård säger att det är viktigt att ha både finsk- och svenskspråkig personal och att det är givande med två språk och två kulturer.

- Utan finskspråkiga kollegor har man ingen aning om vad som händer i Järviseututalo om man bara har svenskspråkig personal. Jag uppskattar också den finska kulturen som ofta är rakare, ja är ja och nej är nej. Svenskspråkiga lindar ofta in sitt budskap, säger Holmgård.

I det politiska livet fungerar samspelet oftast bra.

- I stadsstyrelsen fungerar det bra, men när kameran rullar på i fullmäktigemöten så blir det lite teater. I mindre grupper fungerar det bättre, säger Holmgård.

Vad menar du med teater?

- Det blir lätt att man står och gnäller om saker som man egentligen kunnat sköta smidigare. Ibland känner man också beskyllningar och då reagerar jag starkt. Men jag tror att det går båda vägarna, säger Holmgård.

Anser du att ni ger lika bra förutsättningar åt de finskspråkiga i Jakobstad?

- Jag har många gånger funderat över det. Vid första anblicken kan det kännas som om det finns mera för de svenskspråkiga i stan. Men de svenskspråkiga är aktiva och den tredje sektorn är stark. Men det handlar också om egen aktivitet. Det är lätt att kliva in i offerrollen, säger Holmgård.

Kari Koskela säger att även finskspråkiga politiker kämpar för att behålla barnträdgårdsutbildningen i Jakobstad. Men man känner sig inte alltid delaktig som finskspråkig

Campus Allegro i Jakobstad
Campus Allegro Campus Allegro i Jakobstad Bild: YLE/Chanette Härus Österbotten,Jakobstad,Campus Allegro,pallar,bollar

- Själva Campus Allegro upplevs inte som om det finns till för finskspråkiga, redan på invigningen gick det galet. Allt var på svenska, säger Koskela.

Kari Koskela hoppas nu att stadsdirektören samt fullmäktiges- och stadsstyrelsens ordförande lyfter upp Språkbarometern till diskussion.

- Ska vi bara låta det här vara nu och säga att det inte stämmer? Jag tycker att vi verkligen borde analysera och reda ut vad resultatet av Språkbarometern betyder och om det finns brister som vi kan åtgärda, säger Koskela.