Hoppa till huvudinnehåll

Viltcentralen bemöter kritiken – "mer forskning behövs, men sambandet finns"

Rådjurskid sover i gräset i Kyrkslätt.
Rådjurskid sover i gräset i Kyrkslätt. Bild: YLE/Ulf Lindström vitsvanshjort kid

Viltcentralen publicerade 9.9 en studie där det framkom att det finns ett samband mellan borreliosförekomsten och sommarens längd, men inte inte med antalet hjortdjur. Studien har kritiserats av bland andra Thomas Jaenson, professor i medicinsk entomologi vid Uppsala universitet.

Diagrammen som viltcentralen bifogade i pressmeddelandet kan hittas här och här.

Jarl Ahlbeck läste om studien i tidningen och skrev en insändare om dess brister. Ahlbeck är pensionerad lektor i miljövårdsteknik.

- Skräp, tänkte jag när jag såg den. Jag har jobbat mycket med statistik i undervisningen och det här skulle ha fått underkänt direkt om en studerande hade lämnat in det åt mig.

Enligt Ahlbeck kan den positiva kurvan inte vara signifikant.

- Man ser tydligt att det med undantag för en sommar med 80 dagar att det inte finns någon som helst koppling. Den påverkar resultatet mycket.

Kymmenedalen har färre borreliosobservationer än andra landskap, men fler hjortdjur. Det duger inte som grund för att påstå att hjortdjuren inte spelar roll för borreliosförekomsten, anser Ahlbeck.

- Man har inte jämfört lika utgångspunkter. Fästingen får borrelios av mindre djur och sprider sig sedan med hjortdjur. Men det spelar ingen roll att hjortdjuren sprider fästingar om det inte finns borrelios i regionen, och därför är det viktigare att decimera hjortstammen i Åboland än på många andra ställen.

Teologiedoktor Jarl Ahlbeck vid sitt skrivbord vid Åbo Akademi.
Jarl Ahlbeck. Teologiedoktor Jarl Ahlbeck vid sitt skrivbord vid Åbo Akademi. Bild: YLE/Linus Hoffman ahlbeck

Studien ger en fingervisning om hur sambandet ser ut

Mikael Wikström, specialplanerare på Finlands viltcentral försäkrar att det finns ett statistiskt belagt samband.

- Sambandet mellan borreliosfall och och sommarens längd är statistiskt signifikant, även om det inte är så stort. Trots det är det ändå större och mer signifikant än sambandet med antalet hjortdjur, berättar Wikström.

Ni har fått kritik för att studien inte tar annat i beaktande. Jarl Ahlbeck nämner att ni inte har kontrollerat utgångsläget i de olika regioner som jämförs.

- Det här är en enkel jämförelse av två olika saker, och det har inte gjorts någon sådan förr. Man kan göra en studie på hur många sätt som helst och det borde helt klart forskas vidare kring det här sambandet.

Kan man då dra några slutsatser av en så här begränsad jämförelse?

- Man kan dra den slutsatsen att hjortdjuren troligen har mindre inverkan på borreliosen än sommarens längd.

Wikström tillägger att man inte kan jämföra situationen i Finland direkt med situationen i andra länder.

- Här i Finland har vi ungefär 3 vitsvanshjortar per 1000 hektar i genomsnitt, det samma gäller för älgar och rådjur. I Sverige, som man ofta jämför med, finns det områden med flera hundra hjortdjur per 1000 hektar. Där utgör hjortdjuren en mycket större andel av fästingarnas värddjur. Här är de så få att grävlingar, harar och andra djur spelar en stor roll för fästingarnas spridning.

- Ingen på viltcentralen har sagt att hjortdjuren inte sprider fästingar, men man måste forska mer i hur stor deras betydelse är i jämförelse med andra djur, avslutar Wikström.

Mikael Wikström
Mikael Wikström. Mikael Wikström Bild: Yle/Monica Slotte viltcentralen,Ekenäs

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland