Hoppa till huvudinnehåll

Forskare grälar om globaliseringens effekter

Indisk elefant på zoo i Prag. Elefanten har använts som symbol i debatten om globaliseringen.
Elefanten har blivit en viktig symbol i debatten om globaliseringen. Indisk elefant på zoo i Prag. Elefanten har använts som symbol i debatten om globaliseringen. Bild: EPA/FILIP SINGER elefantdjur,elefantgraf

Ny forskning ifrågasätter den senaste tidens slutsatser om globaliseringen. Svenska Yle presenterade nyligen Branko Milanović bok som hävdar att Asiens medelklass har vunnit på globaliseringen, medan medelklassen i väst har förlorat. Så är det inte säger en brittisk forskare.

Den serbisk-amerikanska nationalekonomen Branko Milanović bok Global Inequality. A New Approach for the Age of Globalization har debatterats flitigt under vårens och sommarens lopp.

Boken innehåller en kurva som visar den globala inkomsttillväxten under tjugoårsperioden 1988-2008. Den har kallats ”den viktigaste grafen från det förra decenniet”.

Eftersom kurvans profil påminner om en elefant med snabeln i vädret har den helt enkelt gått under namnet ”elefantgrafen” och visar den globala inkomstfördelningen kring millennieskiftet.

Inkomstutveckling i olika inkostklasser
Inkomstutveckling i olika inkostklasser Bild: Yle globalisering,inkomstfördelning,realinkomster

Grafiken visar världens befolkning ordnad i percentiler (100 lika stora delar) på den vågräta axeln, så att den fattigaste procenten finns längst till vänster, medan den rikaste en procenten finns längst till höger.

Den lodräta axeln visar den reala tillväxten av inkomsterna per capita i procent. Enligt grafiken har de allra fattigaste inte haft någon som helst inkomstökning under de tjugo år som Milanović har undersökt.

Däremot har de allra rikaste i den andra ändan av grafen haft en inkomstökning på drygt sextio procent.

Kort sagt, de stora vinnarna har varit de fattiga och medelklassen i Asien, de stora förlorarna har varit den lägre medelklassen i den rika världen.― Branko Milanović

Milanović slutsatser granskas

En ny studie analyserar kritiskt Milanović (och Christoph Lakners) data och metoder. Rapporten Examining an elephant: globalization and the lower middle class of the rich world är skriven av Adam Corlett vid The Resolution Institute.

Corlett använder sig av exakt samma data som Milanović, men ändrar på hur man räknar och vad man räknar.

Corlett påpekar att datamaterialet från 1988 och 2008 inte innehåller samma länder, utan de varierar. Genom att ta med länder med inkomster under medeltalet dras tillväxten ner.

Om urvalet av länder är samma blir tillväxten under tjugoårsperioden 32 procent jämfört med Milanović uppskattning som är 24 procent. Dessutom har den lägre medelklassens inkomster inte stagnerat under perioden, utan visar i stället en blygsam tillväxt.Hoppa över Twitterpostning

Befolkningstillväxten påverkar inkomstfördelningen

Enligt kritiken har Milanović inte beaktat befolkningsstorleken i tillräcklig utsträckning. Eftersom befolkningen i fattiga länder har vuxit snabbare än i rika länder har det dragit ner den genomsnittliga tillväxten.

Corlett har också tittat på olika länder i förhållande till de olika percentilerna. Han menar att den dåliga inkomsttillväxten i mogna eller utvecklade ekonomier främst i väst, till största delen kan förklaras med läget i Japan och Sovjetunionens kollaps.

Efter att finans- och fastighetsbubblan sprack i slutet av 1980-talet har Japan upplevt decennier av ekonomisk kräftgång.

Också Sovjetunionens kollaps fick enorma konsekvenser för de forna sovjetrepublikerna och för länderna i Östeuropa, med stora ras i inkomsterna.

Däremot visar Colbett att Kinas tillväxt har haft enorm betydelse för att den globala inkomstfördelningen har blivit jämnare. Kina förklarar stora delar av elefantgrafens rygg och huvud.

Global tillväxt utan Japan, ex-Sovjet och Kina
Elefantgrafen är plattare enligt Adam Corlett. Global tillväxt utan Japan, ex-Sovjet och Kina Bild: Yle inkomstfördelning,inkomster,ekonomisk tillväxt,globalisering

Om man utesluter Japan, ex-Sovjet och Kina är det svårt att hitta elefanten i figuren. Inkomsttillväxten har varit 52 procent under perioden i de mogna ekonomierna, utan de här länderna. Den globala inkomsttillväxten har i själva verket varit ganska jämn.

I USA har inkomstutvecklingen bäst följt elefantgrafen, speciellt då det gäller den rikaste procentens inkomstökning.

Eftersom USA:s utrikeshandel som andel av hela ekonomin är mindre än i många andra ekonomier, kan man enligt rapporten inte förklara den allt ojämnare inkomstfördelningen inom landet med handel och globalisering.

I stället ser Corlett den låga tillväxten och ökningen av ojämlikheten som ett resultat av inrikespolitik. Det är frågan om skatter, bidrag, arbetsmarknadspolitik, boende och finansiell reglering.

Det är inte globaliseringen i sig som har gjort inkomstfördelningen skev, menar Adam Corlett. Därför borde man inte heller dra alltför långtgående slutsatser om globaliseringens effekter på politiska fenomen som leder till brexit eller Trump.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes