Hoppa till huvudinnehåll

Uselt vitsord för svenska handikappservicen i Esbo

Dam i rullstol på övergångsställe
Dam i rullstol på övergångsställe Bild: Mikael Crawford/Yle kela,folkpensionsanstalten,rörelsehämmade,rullstolar

4,8. Det är skolvitsordet som den svenska servicen inom handikappvården i Esbo får av dem som svarat på enkätförfrågningen i den nya Språkbarometern. Men alla skriver inte under domen.

Eva Auranen är förvånad över resultatet. Hon bor i Helsingfors, men hennes son Otto bor i Stjärnhemmet i Esbo och använder sig av stadens handikapptjänster.

- Vi har nog fått bra service på svenska. Vi har använt oss av en och samma person, och jag har varit mycket nöjd med henne.

Modersmålet är viktigt, särskilt för Otto som visserligen behärskar finska bra, men vars modersmål ändå är svenska.

Servicen i Helsingfors var sämre, tycker Auranen.

- Det var svårt att hitta en person som talade svenska. De som fanns var alltid upptagna.

Flyttade till Esbo efter tips om bättre service

Orsaken till att Otto flyttade till Esbo var faktiskt att en person inom handikappservicen i Helsingfors tipsade Auranen att den svenska servicen där kunde vara bättre.

- Vi flyttade hans papper till Esbo, och det har varit en stor skillnad i servicen. Vi har inte haft några problem.

Eva Auranen i sin lägenhet med vaser och tavlor i bakgrunden
Eva Auranen tar emot hemma hos sig, och berättar att sonen trivs bra i sitt nya hem i Esbo. Service på svenska upplever både mor och son som viktigt. Eva Auranen i sin lägenhet med vaser och tavlor i bakgrunden Bild: Yle/ Karin Filén eva auranen

Vilket vitsord skulle Eva Auranen då ge Esbo, som i Språkbarometern fick 4,8?

- Jag skulle ge Esbo 8. Och Helsingfors skulle jag ge... Kanske 4,8!

Alla pappren kommer på finska

Upplevelsen av handikappservicen på svenska har varit en helt annan för Gunnel Grönlund.

Hennes son Mikael är 50 år. Han bor i egen, hyrd lägenhet men behöver mycket stöd och assistens. Han kan inte finska och behöver alltså service på svenska. Det största problemet är att informationen på svenska inte löper, tycker Grönlund.

Jag tror att vi bara tar emot det vi får, oberoende om det är på svenska eller finska.

- Alla officiella papper kommer till oss på finska. För att jag ska kunna förklara för min pojke vad pappren betyder måste jag alltid stå på mig för att få dem översatta. Det första svaret brukar vara att de inte finns på svenska, men om jag krånglar på får jag dem nog till slut.

Gunnel Grönlund upplever att Esboborna har kapitulerat.

- Jag tror att vi bara tar emot det vi får, oberoende om det är på svenska eller finska. Jag tycker att det är väldigt sorgligt. Och det är inte rätt!

Handikappchefen förvånad

Nina Hiltunen som är handikappchef i Esbo är mycket förvånad över Språkbarometerns resultat.

- Av våra socialarbetare behärskar cirka hälften svenska. När det gäller handikappservicen finns det en del personer som talar svenska

Bakom så här dåliga siffror finns det alldeles säkert verkliga upplevelser av dålig service.― Handikappchef Nina Hiltunen

Hon berättar att de gånger handikappservicen får negativ feedback av kunder handlar det oftast om att kunden har fått ett dokument på finska. Också webbtjänsterna och är inte lika utvecklade på svenska som på finska, medger hon.

- Vi måste dra oss tillbaka nu och undersöka resultaten. Bakom så här dåliga siffror finns det alldeles säkert verkliga upplevelser av dålig service.

Språkbarometern mäter hur den språkliga servicen förverkligas i landets 33 tvåspråkiga kommuner. Barometern kartlägger hur de språkliga tjänsterna uppfattas av de kommuninvånare som hör till den lokala språkminoriteten.

Materialet består av en postenkät som skickats ut till sammanlagt 8893 slumpmässigt valda kommuninvånare. Det är institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi som gjort undersökningen i samarbete med Justitieministeriet, Finlands kommunförbund och Svenska kulturfonden.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen