Hoppa till huvudinnehåll

Ojämn inkomstfördelning dålig för ekonomin

Skillnaden mellan rika och fattiga har ökat
Skillnaden mellan rika och fattiga ökar. Skillnaden mellan rika och fattiga har ökat Bild: Yle inkomstfördelning,rika,fattiga,ekonomisk tillväxt,ojämlikhet

Tidigare trodde man att ökade inkomstskillnader är bra för den ekonomiska tillväxten. Ny forskning visar att det är tvärtom. En jämnare inkomstfördelning kan skapa förutsättningar för en ökad ekonomisk tillväxt.

Den globala ojämlikheten har minskat under perioden kring millennieskiftet. En stor asiatisk medelklass har tagit sig upp från fattigdom, samtidigt som den lägre medelklassen i väst har förlorat relativt sett. Också världens allra fattigaste är förlorare, medan de superrika är vinnare.

Det här kommer fram i den serbisk-amerikanska nationalekonomen Branko Milanović bok om global ojämlikhet. Men samtidigt som man globalt kan se en utjämning av inkomsttillväxten har inkomstskillnaderna inom länderna ökat.

Ledande nationalekonomer oroade

Nobelpristagaren i ekonomi, Robert Shiller skrev nyligen om inkomstfördelningen i New York Times. Shiller befarar att ökad ojämlikhet kan bli ett stort problem:

- Ekonomisk ojämlikhet är redan nu oroande, men den kan bli en mardröm under de kommande årtiondena och jag är rädd för att vi inte är väl förberedda för att tackla frågan.

Verkligt stora inkomstskillnader kan ha olika orsaker. Robotiseringen kan leda till att folk förlorar sina jobb utan en chans att någonsin få ett nytt.

En miljökatastrof eller sjukdomar kan begränsa levnadsmöjligheterna i vissa regioner eller hela länder. Framtida krig kan med nuvarande teknologi vara ödesdigra för jordens befolkning.

Enligt Shiller borde de rika vara med och betala, men han är pessimistisk och hänvisar till en ny studie om beskattningen i USA och Europa.

- Beskattningen av de rika har i allmänhet inte gått upp när ojämlikhet och ekonomiskt svåra tider har ökat, skriver Shiller.

Shillers oro för de kommande decennierna delas av två andra nobelpristagare som han citerar. Angus Deaton skriver:

- De som har det bra kommer att organisera sig för att skydda vad de har, till och med på sätt som gynnar dem på bekostnad av majoriteten.

Och Robert Solow skriver lite resignerat:

- Vi är inte bra på att omfördela inkomsten i stor skala.

Det finns numera knappast någon som förnekar att inkomstfördelningen i de utvecklade länderna har blivit ojämnare. Det här gäller i synnerhet det faktum att de rika har blivit rikare. Den rikaste procenten, eller i vissa fall den rikaste promillen har klart ökat sina inkomster och förmögenhet.

I figuren nedan syns hur stora bonusar finanseliten på Wall Street fick för ett par år sedan i förhållande till anställda som jobbat för minimilön.

Finanselitens bonusar i förhållande till minimilönen i USA
Finanselitens bonusar i förhållande till minimilönen i USA Bild: Yle ojämlikhet,inkomstfördelning,bonusar,minimilön

Ojämn inkomstfördelning också i Norden

Trots att inkomstfördelningen är jämnare i Finland och de övriga nordiska länderna än i till exempel USA, Storbritannien eller Frankrike har de rika blivit ännu rikare också här och samtidigt har fattigdomen ökat.

En ny doktorsavhandling vid Helsingfors universitet pekar på att både fattigdom och rikedom går i arv. Enligt Outi Sirniö förutbestämmer föräldrarnas familjebakgrund barnens socioekonomiska ställning som vuxna allra bäst bland familjer med de minsta och största inkomsterna.

Dagens Nyheter rapporterar om en ny undersökning i Sverige som visar att klyftan mellan rika och fattiga svenskar har ökat sedan finanskrisen 2008-2009. De med stora tillgångar har ryckt ifrån, medan de som finns längst ned på skalan har blivit mera skuldsatta.

Två exempel på att rikedom och social status går i arv

Två italienska ekonomer visar i en studie att de rikaste familjerna i Florens år 1427 fortfarande var de rikaste familjerna i Florens år 2011. De har jämfört familjernas förmögenhet och efternamn och kommit fram till att samma familjer fortsättningsvis var de rikaste efter 600 år.

En annan studie gjord av en brittisk och en amerikansk ekonom visar att en familjs status kan leva i 800 år. De två ekonomerna har undersökt utbildningsstatus och efternamn mellan åren 1170 och 2012. Samma efternamn förekommer fortfarande i utbildningseliten i Storbritannien i dag, som i slutet av 1100-talet.

Stort intresse för inkomstfördelning

Frågan om hur inkomster och förmögenhet fördelas har väckt ett allt större intresse på senare tid. Markus Jäntti, professor vid Statens ekonomiska forskningsinstitut, Vatt och Helsingfors universitet, har själv ägnat en stor del av sin forskarkarriär åt frågor kring inkomstfördelning. Han ser flera orsaker till att intresset är stort.

- En förklaring är att inkomstskillnaderna har ökat väldigt mycket i rika länder som USA och Storbritannien. Det här har fått upp ögonen hos organisationer som Internationella valutafonden IMF och industriländernas organisation OECD.

Efter finanskrisen uppstod också folkrörelser mot den ökade ojämlikheten, bland annat Occupy Wall Street och liknande, säger Jäntti och pekar vidare på en tredje förklaring.

- Det har publicerats många väldigt seriösa och fenomenalt välskrivna rapporter och böcker om ökade inkomstskillnader, speciellt Thomas Pikettys bok Kapitalet i det 21:a århundradet och Branko Milanović Global Inequality.

”Alla vinner på inkomstskillnader”

Tidigare har nationalekonomer argumenterat för att större inkomstskillnader är bra för hela ekonomin. Tanken är ungefär så här: När de rika blir rikare ökar de sitt sparande som sedan går till investeringar. De ökade investeringarna ökar den ekonomiska tillväxten och det gynnar alla.

Dessutom sporrar ökade inkomstskillnader till företagsamhet och jobb och det ökar produktiviteten och tillväxten. Tanken att rikedomen rinner ner (trickle down) till de fattigaste var länge en omhuldad tanke inom ekonomin. Nu har den ifrågasatts.

Professor Markus Jäntti utanför Economicum
Markus Jäntti, professor vid Helsingfors universitet och Vatt. Professor Markus Jäntti utanför Economicum Bild: Helsingfors universitet/Linda Tammisto economicum,Helsingfors universitet,Barnfattigdom,offentlig ekonomi

- I till exempel USA har man långa perioder haft en snabb ekonomisk tillväxt, men inkomsterna på hushållsnivå har stagnerat för en stor del av befolkningen. Rent empiriskt har det visat sig i de rikare länderna att tesen inte riktigt stämmer, säger Markus Jäntti.

Ojämlikhet kan försvaga den ekonomiska tillväxten på flera sätt. En ökad ojämlikhet kan minska de fattigas möjligheter att investera i studier.

I mycket ojämlika samhällen kan den ekonomiska och politiska eliten driva sina egna intressen på bekostnad av hela ekonomin.

Ojämlikheten ökar dessutom den politiska instabiliteten som i sin tur minskar investeringsviljan och därmed tillväxten.

Gynnas tillväxten av jämn inkomstfördelning?

Om det är så att ojämn inkomstfördelning bromsar den ekonomiska tillväxten, kan man fråga sig om det omvända gäller. Enligt forskning vid Internationella valutafonden är mindre inkomstskillnader förknippade med perioder av högre och mer bestående tillväxt.

Dessutom har åtgärder för att minska inkomstskillnaderna med beskattning och inkomstöverföringar inte haft någon bromsande effekt på ekonomin.

Forskning vid IMF och OECD visar att det finns ett negativt samband mellan inkomstskillnader och ekonomisk tillväxt. Ju större inkomstskillnaderna har varit i ett visst land under en viss tid, desto långsammare har ekonomin vuxit under följande årtionde.

Den finländska ekonomin skulle ha vuxit åtta procentenheter mera under åren 1990-2010 ifall inkomstskillnaderna inte hade ökat efter 1990-talskrisen, enligt en OECD-rapport, som citeras i en artikel på Finlands Banks webbplats.

Att äta kakan och ha den kvar

Det här skulle tyda på att man kunde ha en win-win situation. Med en jämnare inkomstfördelning kunde man få en högre ekonomisk tillväxt. Men professor Markus Jäntti varnar för alltför förhastade slutsatser.

- Jag tycker att det är för tidigt att deklarera att utjämnade inkomstskillnader leder till snabbare ekonomisk tillväxt. Det är fortfarande forskningsmässigt en öppen fråga.

Jäntti menar att både en jämnare inkomstfördelning och ekonomisk tillväxt i sig är viktiga mål i ekonomin. Han varnar ändå för en instrumentell syn på problemet, det vill säga att den jämnare inkomstfördelningen används för att åstadkomma tillväxt. Man kan plötsligt vara i en situation där förhållandet mellan jämlik inkomstfördelning och ekonomisk tillväxt inte längre gäller.

- Då kan det hända att en i sig viktig målsättning kastas ut av fel orsak, säger Markus Jäntti.

En orsak till att modern forskning om inkomstfördelningen har kommit till andra resultat än för femton år sedan är tillgången till data. Det finns nu mera och mångsidigare data. En annan orsak kan vara nya och bättre forskningsmetoder.

Enligt professor Jäntti har forskningen om inkomstskillnader redan länge kämpat med dataproblem. Det finns betydligt mera data om andra ekonomiska storheter.

- Det pågår ett väldigt viktigt arbete på den fronten inom Världsbanken, OECD och EU. Man försöker få mera information om inkomstfördelning in i nationalräkenskaperna, alltså kring bruttonationalprodukten. Jag är själv med om det arbetet och resultaten kommer att fördjupa vår kunskap om de här frågorna, säger Markus Jäntti.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes