Hoppa till huvudinnehåll

Tiotusentals protesterade i Tyskland mot frihandelsavtal

Demonstration i Hamburg mot frihandelsavtal (17.10.2016).
Demonstration i Hamburg mot frihandelsavtal (17.10.2016). Bild: EPA / BODO MARKS TTIP-avtalet,TTIP,ceta,handelsavtal,Frihandelsavtal

Omfattande demonstrationer har ägt rum på olika håll i Tyskland i protest mot de planerade frihandelsavtalen. Tiotusentals demonstranter samlades i sju städer i Tyskland.

Demonstranterna protesterade mot TTIP-avtalet mellan EU och USA samt avtalet CETA mellan EU och Kanada.

Motståndarna påpekar att avtalen bland annat underminerar de europeiska miljödirektiven och äventyrar konsumenternas rättigheter.

Demonstration i Berlin mot frihandelsavtal.
Omfattande protester i Berlin. Demonstration i Berlin mot frihandelsavtal. Bild: EPA/MONIKA SKOLIMOWSKA TTIP,Frihandelsavtal,ceta,Comprehensive Economic and Trade Agreement,Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar,Berlin,Tyskland

Tysklands vice förbundskansler: TTIP har havererat

Tysklands vice förbundskansler Sigmar Gabriel sade för en tid sedan att förhandlingarna om handelsavtalet TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership) mellan USA och EU i praktiken har strandat.

Gabriel som också är Socialdemokraternas ordförande säger enligt nyhetsbyrån AP att förhandlingarna har misslyckats, trots att ingen erkänner det.

- Förhandlingarna har de facto misslyckats eftersom vi européer inte ville underkasta oss amerikanska krav, sade Gabriel till den tyska tv-kanalen ZDF.

Gabriel säger att parterna vid 14 förhandlingsrundor inte har enats om ett enda av de 27 kapitel som diskuterats.

Gabriel anser TTIP är sämre än frihandelsavtalet mellan EU och Kanada, som enligt honom är rättvisare för alla parter.

EU och USA har förhandlat om TTIP i tre års tid och båda parter har strävat efter att slutföra förhandlingarna i år. Parterna har varit oense om bland annat lantbruksfrågor.

Kontroversiella förhandlingar

De som stöder TTIP anser att avtalet skulle skapa en ny stor hemmamarknad för närmare 850 miljoner människor. Det i sin tur skulle ge ökad tillväxt och skapa nya jobb.

Kritiker anser för sin del att investeringsskyddet och tvistlösningsmekanismen ISDS i avtalet kan inkräkta på staters demokratiska beslutsfattande och på fackliga rättigheter. Också bristen på insyn i förhandlingarna har väckt kritik.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes