Hoppa till huvudinnehåll

Ambulanspersonalen förväntas skruva i glödlampor och stoppa om ensamma äldre

kvinnlig förstavårdare i ambulans
Sarah Blusi rycker ofta ut till ensamma äldre. kvinnlig förstavårdare i ambulans hemvård,förstavårdare,akutvård

I takt med att andelen äldre stiger i de finlandssvenska regionerna förändras också ambulans- och räddningspersonalens jobb. Arbetet omfattar inte längre enbart att ta hand om akuta olyckor och plötsliga sjukdomsfall. Allt från förlossningar till nattjour för hemvården ingår i ambulanspersonalens arbetsuppgifter.

Österbottens räddningsverk har skött uttryckningar nattetid till personer som har trygghetslarm.

Förstavårdaren Sarah Blusi får ofta rycka ut till äldre, som behöver hjälp.

- Det typiska är att någon har fallit när hen ska gå på toan nattetid och har tappat balansen eller snubblat på en tröskel.

Samarbetet mellan räddningsverket och Vasa stads social- och hälsovårdsverk har pågått under 20 års tid. Förstavårdschefen Tom Smedlund säger att erfarenheterna enbart har varit positiva.

- Finns det färdigt en resurs med kompetent personal som kan användas till mera än en bara sak är det bara bra, säger han. De lagstadgade uppgifterna kommer ändå alltid först och prioriteras i alla lägen.

man i räddningsuniform
Tom Smedlund samarbetar gärna med social- och hälsovården om tiden och personalen räcker till. man i räddningsuniform österbottens räddningsverk

Österbottens räddningsverk har motsvarande samarbete med social- och hälsovården också på andra håll i landskapet som till exempel i Närpes, Kaskö, Malax och Korsholm.

Den åldrande befolkningen syns i statistiken

I fjol larmades räddningsverkets akutsjukvårdsenhet i Helsingfors nästan 55 000 gånger. Det är 1 381 gånger fler än året innan. I år är man redan uppe i nästan 40 000 alarm. Det är 3537 fler än vid samma tid ifjol.

ambulanspersonal håller hand i ambulans
ambulanspersonal håller hand i ambulans vård

- På första plats kommer hjärtproblem, sedan kommer andnöd och efter det överdoser av mediciner, alkohol eller droger, säger akutvårdsmästaren Nils Vikström på Helsingfors räddningsverk. De flesta fallen handlar om att någon har ramlat.

Kanske vår uppgift inte bara är blod och tjutande sirener.― Akutvårdsmästare Nils Vikström, Helsingfors räddningsverk.

Sociala problem som ofta förekommer i storstäder är främsta orsaken, men även den åldrande befolkningen märks i statistiken. Trenden att låta äldre bo hemma så länge som möjligt samt att hemförlova äldre från sjukhus snabbt, leder till ökat antal icke-akuta fallningsolyckor.

- Vi borde kanske tänka om inom vår bransch, funderar Vikström. När tiderna förändras borde också vårt fokus ändras. Kanske vår uppgift inte bara är blod och tjutande sirener. Kanske vårt arbete i viss också kunde vara ta oss en titt på äldre frun eller herrn och göra en bedömning om hen klarar sig hemma eller ska till sjukhus.

Att vara hemvårdens förlängda arm har många sidor

- Ibland stör det vårt vanliga arbete, säger Sarah Blusi. Ibland har vi svårt att hitta tid att sköta trygghetslarmen. Det är ju inte alltid ambulansuppdrag det handlar om.

Hon påpekar att det kunde räcka med lite mindre kompetens för dem som sköter den här sortens larmuppgifter. Nu handlar behoven ibland om att patienten vill ha en taklampa bytt eller att täcket har ramlat av.

- Alla våra bilar är dygnetruntbilar och vårdnivåbilar. Det betyder att vi kan ge ganska krävande vård och det behövs ganska sällan för de här uppdragen.

brandman vid ambulans
Brandmannen Patrik Bäck förundrar sig över hur det är tänkt när äldre som inte kan röra sig ska klara av att bo hemma ensamma. brandman vid ambulans ambulans

Det finns ändå gånger när bara ett hembesök hos någon med trygghetslarm inte räcker till.

- Allmäntillståndet är så dåligt att trots att det inte är något speciellt klarar hen sig inte längre hemma, säger Patrik Bäck. Då är det bra att vi är där och kan ta hen till sjukhus.

Ambulanspersonalen kämpar mot tidtabeller

Den ambulans som sköter transporterna i Houtskär, Korpo och Nagu är stationerad i Nagu och har jour dygnet runt. Den kan starta direkt, men i skärgården är de många färjpassen ett problem.

- När vi får ett larm kontaktar vi genast förbindelsebåtarna om larmet kommer från skärgården, säger akutvårdaren Kati Lehtimäki i Nagu. Ibland måste vi ändå ty oss till annan båttransport.

Kati Lehtimäki
Kati Lehtimäki sköter också smärre läkaruppgifter. Kati Lehtimäki Bild: Yle/Maud Stolpe nb kati lehtimäki

Till standardutrustningen hör instrument för vård av andningsproblem och många olika sorters mediciner. Man har också alltid med sig en defibrillator för att kunna kontrollera hjärtverksamhet, ge elchocker för upplivningsförsök eller för att skicka hjärtfilm till jourhavande läkare i Åbo.

Nytt i den åboländska skärgården är att ambulanspersonalen också kan sköta öron- och ögoninflammationer samt urinvägsinflammationer och andra mindre sjukdomar. Ambulanspersonalen har också fått utbildning i att sy mindre sår.

- På det här sättet slipper folk ta sig till jourmottagningen i Åbo, säger Kati Lehtimäki. Vi kan också tillhandahålla patienten antibiotika som läkare skriver ut på distans.

Läkarhelikoptern är snabbast

I Åbo har Gränsbevakningsväsendet tre Superpuma helikoptrar och läkarhelikopterföretaget FinnHems en helikopter. Hittills har de trafikerat dygnet runt.

Nu hotar staten att dra in flygledningen nattetid på Åbo flygplats. Det skulle medföra att läkarhelikoptern måste komma från Helsingfors. Det skulle i sin tur medföra mycket längre flygtid.

Sfp:s Christer Friis
Christer Friis har varit aktiv inom Houtskärs FBK under 40 år. Sfp:s Christer Friis Bild: Yle/Johanna Ventus christer friis sfp

Christer Friis på Houtskär har blivit transporterad med läkarhelikoptern flera gånger.

- De gånger jag har blivit transporterad har det tagit ungefär en timme och 20 minuter från det man har ringt till nödcentralen tills vi har varit på akuten i Åbo. Med ambulans har det tagit minst fyra timmar.

Österbotten vill ha läkarhelikopter

Det är öretaget FinnHEMS som har hand om läkarhelikoptrarna i Finland. Företaget står för helikoptrarna, underhåll och flygpersonal. Universitetscentralsjukhusen står för den medicinska utrustningen och vårdpersonalen.

läkarhelikoptrarnas räckvidd märkt på Finlands karta
Österbotten behöver egen läkarhelikopter. En sådan kunde placeras i Seinäjoki. läkarhelikoptrarnas räckvidd märkt på Finlands karta basort

70 procent av Finlands befolkning nås inom 30 minuter av en läkarhelikopter, men stora delar av Mellersta- och Sydösterbotten är en vit fläck på kartan.

Sjukvårdsdistrikten i Birkaland, Egentliga Tavastland och södra Österbotten lämnade i somras in en ansökan om att få en läkarhelikopter också till Österbotten. Den skulle placeras i Seinäjoki och Tammerfors Universitetssjukhus skulle ha ansvar för den.

Om och när det här kan bli verklighet är ändå helt oklart. Statens anslag på omkring 30 miljoner till Finnhems för läkarhelikoptrar föreslås förbli oförändrat i budgetförslaget för år 2017. De nuvarande anslagen räcker bara till de sex läkarhelikoptrar som finns nu.

- Också i de fall när patienten ska transporteras vidare till ett universitetssjukhus är flygvägen från Vasa till Tammerfors en timme, säger Tom Smedlund. Nu ska patienten först måste transporteras till Vasa centralsjukhus och först sedan vidare till Tammerfors blir processen blir mycket längre. Vi har ingen nytta av läkarhelikoptrarna från varken Åbo eller Tammerfors. Det räcker alltför längre innan de är här.

Myndigheterna vill omdefiniera ambulanspersonalens uppgifter

Social- och hälsovårdsministeriet har kommit med förslag om att ambulans- och räddningspersonalens kunde utvecklas till att i allt högre grad avlasta också hemvården.

- Som arbetsgivarens representant och organisation ställer vi oss positiva till förslagen så länge det är möjligt, säger Tom Smedlund. Det är ansvarsmyndigheten som beslutar vad vi ska göra. De lagstadgade uppgifterna går alltid först.

Se Närbild här:

Programmet sänds även i Yle Fem:
måndag 19.9.2016 kl 20.00
tisdag 20.9.2016 kl 17.25

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten